Adam Westman

”Vassa linjer borrar / sprättar upp världens inre. / Nivåer av oliktänkande skalor / representerar kolossala höjder.” Vid läsningen av dessa rader av Iman Mohammed är det första som slår en mångfaldigandet. Inte det besmittade begreppet ’mångfald’, utan själva görandet, praktiken … Om boken Det fanns flera vi och någon bad om tydlighet är ett laboratorium och samtalsrum för utforskandet av nya konstellationer, gravitationsfält, affiniteter, spänningar, motsättningar eller differenser, erbjuder den kanske också någonting av en provkarta över unga poetiska praktiker 2015, en partiell ’generationsantologi’ i miniformat.

Med varje nytt nummer av poesitidskriften CHATEAUX kommer en bok i serien Supplement. Seriens sjunde bok är Folkets park av Adam Westman. 2015 publicerades Westmans Frankfurt(M) i Chateaux’ Turkosa serie. De två ”parkdikter” som ingår i den — Grüneburgpark och Palmengarten — har sedan dess följts av ytterligare nio, som publicerats på olika håll, bl a i CHATEAUX och tydningen. I Folkets park samlas de och upprättar en parkernas heterotopiska territorium där dikternas titlar också är namn på någonting allmänt.

förställde mig i extatiska skeende ur beräkningen den perfektaordningen av ord på sidor är enkel aritmetik väntar sommaren iskuggor att läsa sidan förvandlas till skuggorMed lika delar exakthet och självsvåld skriver Adam Westman fram en plats och en familjekonstellation. Gruvans våldsamma ingrepp tecknar ett slags startpunkt utifrån vilken broderskapets och bruksortens omsorg lagras i historiska och personliga sediment. En bruten naturpoesi som spelar med ljus, färger och juxtapositioners sprängkraft lika väl som med fåglar och bergarter. Adam Westman, född 1988, växte upp i Taberg i Småland och är numera bosatt i Malmö. Han har tidigare publicerat chapbooken Frankfurt(M). Taberg är hans första bok."... hantverket är så komplext att poesin närmast känns tredimensionell." Aase Berg, Dagens Nyheter"Det är en fascinerande plats som Adam Westman har skapat." Therese Bohman, Expressen"Diktsamlingens svalka och energi härrör ur en ickelyrisk poetik där subjektet förutsätts vara huvudsakligen ett objekt för de materiella processerna. Likväl har subjektet vuxit fram ur sig själv och lyssnar ibland inåt. Broderskapet signaleras som viktigt men antyds mest som permutationer och positioner. Inga röster, inga ansikten, dock minnen av beröringar. Ett allvarligt men inte självallvarligt språk med smak av vatten och järn." Ulf Eriksson, Göteborgs-Posten"Taberg är en formmedvetet minimalistisk diktsamling utan skiljetecken, med varje ord som vägt på guldvåg." Eva Ström, Sydsvenska Dagbladet