Agnes von Krusenstjerna

Vad hör julen till? Att äta för mycket snask, och sitta framför en brasa med en god bok. Den här boken är godare än de flesta. Här får du möta en rad av förlagets författare som gett sina bilder av julen i både nyskrivna och tidigare publicerade texter, tillsammans med läckra recept som hör både en klassisk och en modern jul till, signerade våra främsta kokboksförfattare. Lägg därtill några av de mest klassiska julskildringarna ur världslitteraturen, och du inser att den här boken kommer att bli din följeslagare både före och under julen. En adventspresent till dig själv, eller en julgåva till någon annan. Eller både och. Låt polstjärnan, stella polaris, lysa över din läsning. Med texter och recept av: Victoria Benedictsson, Isabelle Bervenius, Charles Dickens, Torbjörn Flygt, Philomène Grandin, Emma Hamberg, Camilla Hamid, Jonas Jonasson, James Joyce, Sara Kadefors, Cecilia Klang, Agnes von Krusenstjerna, Selma Lagerlöf, Jens Linder, Tina N Martin, Hedvig Charlotta Nordenflycht, Lotta Olsson, Viktor Rydberg, Karin Smirnoff, Jenny Strömstedt, Richard Swartz, Hjalmar Söderberg, Dylan Thomas, Niklas Turner Olovzon, Julia Tuvesson, Jennie Walldén, Mikael Yvesand och Klas Östergren. Formgivare och illustratör: Katy Kimbell"En utmärkt och varierad samling berättelser som speglar de känslor och traditioner som förknippas med julhögtiden" BTJ

Upptäck den svenska litteraturen och öva språket Från järnvägsstationen ser Arne hur den stora världen susar förbi. Hans egen värld är liten men förunderlig, och här finns framför allt hans egen framtid: den vackra trädgårdsmästardottern Mary. Arne gör allt för att vinna hennes hjärta, men överraskas av att livet inte står stilla. Tåget går utspelar sig i mellankrigstidens Sverige och ger inblick i den tidens vardagsliv. Samtidigt tar den upp klassiska frågor plats och tillhörighet, resande och klass. - Lyssna på novellen och öva hörförståelse på helhets- och detaljnivå. - Läs den autentiska texten med förklaringar av gamla ord och begrepp. Testa din förståelse av skrivna och oskrivna budskap. - Utöka ditt ordförråd parallellt med läsningen och arbeta med relevanta och kommunikativa ordövningar. - Återberätta handlingen med språkliga verktyg och diskutera de teman och frågor som tas upp i novellen. - Upptäck det det svenska kulturarvet och de litteraturskatter som är värda att läsa än idag. Tåget går är ett läromedel på nivå B2-C1 enligt Europarådets nivåskala, och lämpar sig för såväl självstudier som utbildningsverksamhet inom vuxenutbildningen och Komvux. Det är ett klassrumsfärdigt material med många färdiga övningar och planering vilket ger läraren möjlighet att ge deltagarna mer feedback och stöd. Övningar och upplägg är gjorda av Sofi Tegsveden Deveaux. Sofi har mer än tio års erfarenhet av att undervisa vuxna andraspråksinlärare och har utvecklat materialet för Tåget går i enlighet med hur hennes kursdeltagare på avancerad nivå använder texter för att tillgodogöra sig ett nytt ordförråd.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet. I Fattigadel (1935-38), en romansvit i fyra band,tecknar von Krusenstjerna ett hänsynslöst och djupt personligt porträtt av den svenska aristokratins moraliska och ekonomiska förfall. Genom alter egot Viveka skildras en uppväxt präglad av släktens slutna rum, där erotiskt uppvaknande och psykisk skörhet krockar med strikta traditioner. Uppväxten och uppgörelsen med det tynande ståndssamhället berättas med en inlevelse och skärpa som fortfarande utmanar och berör.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet. I Fattigadel (1935-38), en romansvit i fyra band,tecknar von Krusenstjerna ett hänsynslöst och djupt personligt porträtt av den svenska aristokratins moraliska och ekonomiska förfall. Genom alter egot Viveka skildras en uppväxt präglad av släktens slutna rum, där erotiskt uppvaknande och psykisk skörhet krockar med strikta traditioner. Uppväxten och uppgörelsen med det tynande ståndssamhället berättas med en inlevelse och skärpa som fortfarande utmanar och berör.

Den selvbiografiske trilogien om den unge kvinnen Tony ble Agnes von Krusenstjerna store litterære gjennombrudd. "Tony vokser opp" er den første boken i serien. Agnes von Krusenstjerna (1894-1949) regnes i dag som en av de store kanoniserte 1900-tallsforfatterne i Sverige. Hun blir også kalt det svenske motstykket til D. H. Lawrence. Hun brøt tidlig med sitt adelige, tradisjonsbundne miljø og ble med sine åpent erotiske skildringer en av de mest omtalte - og omstridte forfatterne - i mellomkrigstidens Sverige. I den første boken om Tony, følger vi hennes barndom og tidlige ungdom i et aristokratisk miljø. Hun vokser opp omgitt av strenge normer, men utvikler tidlig en sterk vilje og et rikt følelsesliv.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet. Krusenstjernas novellsamlingar bidrar till hennes relevans, vilket i olika hänseenden framgår av En dagdriverskas anteckningar (1923). Bland de teman som ingår i novellerna kan nämnas ensamhet och längtan respektive sökandet efter lycka och besvikelse.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet. Krusenstjernas novellsamlingar bidrar till hennes relevans, vilket i olika hänseenden framgår av En ung dam far till Djurgårdsbrunn (1933), vilken även innehåller ett flertal dikter. Texterna i denna samling handlar, som ofta hos Krusenstjerna, om människors livsvillkor, ensamhet, längtan, sårbarhet och förväntningar på livet.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien - inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet. Krusenstjernas novellsamlingar bidrar till hennes relevans, vilket i olika hänseenden framgår av Vivi, flicka med melodi (1936). I denna skimrande men samtidigt tankeväckande samling presenteras en rad finstämda småstycken av på ytan mer lättsam karaktär. Berättelserna avhandlar dock samtidigt svåra ämnen, som sökandet efter en identitet och mänsklig sårbarhet.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet. Romansviten om fröknarna von Pahlen består av sju delar som utkom mellan åren 1930 och 1935. Huvudkaraktärerna i denna släktkrönika är Petra von Pahlen och hennes brorsdotter Angela. Persongalleriet ger en inblick i dåtidens liv inom överklassen och två kvinnors kamp för självbestämmande respektive kärlek på lika villkor. I sviten blottläggs även – som antyds ovan – kontroversiella företeelser som vittnar om Krusenstjernas mod som författare.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet. Romansviten om fröknarna von Pahlen består av sju delar som utkom mellan åren 1930 och 1935. Huvudkaraktärerna i denna släktkrönika är Petra von Pahlen och hennes brorsdotter Angela. Persongalleriet ger en inblick i dåtidens liv inom överklassen och två kvinnors kamp för självbestämmande respektive kärlek på lika villkor. I sviten blottläggs även – som antyds ovan – kontroversiella företeelser som vittnar om Krusenstjernas mod som författare.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet. Romansviten om fröknarna von Pahlen består av sju delar som utkom mellan åren 1930 och 1935. Huvudkaraktärerna i denna släktkrönika är Petra von Pahlen och hennes brorsdotter Angela. Persongalleriet ger en inblick i dåtidens liv inom överklassen och två kvinnors kamp för självbestämmande respektive kärlek på lika villkor. I sviten blottläggs även – som antyds ovan – kontroversiella företeelser som vittnar om Krusenstjernas mod som författare.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet. Romansviten om fröknarna von Pahlen består av sju delar som utkom mellan åren 1930 och 1935. Huvudkaraktärerna i denna släktkrönika är Petra von Pahlen och hennes brorsdotter Angela. Persongalleriet ger en inblick i dåtidens liv inom överklassen och två kvinnors kamp för självbestämmande respektive kärlek på lika villkor. I sviten blottläggs även – som antyds ovan – kontroversiella företeelser som vittnar om Krusenstjernas mod som författare.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet. Romansviten om fröknarna von Pahlen består av sju delar som utkom mellan åren 1930 och 1935. Huvudkaraktärerna i denna släktkrönika är Petra von Pahlen och hennes brorsdotter Angela. Persongalleriet ger en inblick i dåtidens liv inom överklassen och två kvinnors kamp för självbestämmande respektive kärlek på lika villkor. I sviten blottläggs även – som antyds ovan – kontroversiella företeelser som vittnar om Krusenstjernas mod som författare.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet. Romansviten om fröknarna von Pahlen består av sju delar som utkom mellan åren 1930 och 1935. Huvudkaraktärerna i denna släktkrönika är Petra von Pahlen och hennes brorsdotter Angela. Persongalleriet ger en inblick i dåtidens liv inom överklassen och två kvinnors kamp för självbestämmande respektive kärlek på lika villkor. I sviten blottläggs även – som antyds ovan – kontroversiella företeelser som vittnar om Krusenstjernas mod som författare.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet. Fru Esters pensionat (1927) handlar om en kvinna som då hennes make går bort ärver en summa pengar. Istället för att gå ensam och sysslolös väljer hon – mot sina släktingars inrådan – att öppna ett pensionat, dit en brokig skara individer flyttar. Bland de boende märks en sjuklig yngling, vars närvaro föranleder ortens läkare att regelbundet besöka pensionatet. Trots sina många sysslor och gästernas närvaro fortsätter dock rädslan för att bli lämnad ensam att tynga Ester...

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet. Novellsamlingen Delat rum på Kammakaregatan (1933) blev en av Krusenstjernas mest populära böcker och kom att tryckas i ett flertal upplagor redan under utgivningsåret. Texterna hör till hennes mer lättillgängliga – som hon själv kallade ”oskyldiga stycken” – och samtliga har en poäng... Utöver de tretton novellerna innehåller samlingen även två dikter.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet. Krusenstjernas novellsamlingar bidrar till hennes relevans, vilket i olika hänseenden framgår av Händelser på vägen (1929). Här gestaltas allt ifrån livets små glädjeämnen till dess svåra stunder. Inte sällan skildras karaktärer som står inför stora livsval och inre konflikter. Författaren visar här prov på sin särskilda förmåga, att på djupet beskriva de olika karaktärernas psyke med tydlig skärpa.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet. Genombrottet kom dock på 1920-talet, med en självbiografiskt inspirerad bokserie i tre volymer. Romanerna var Tony växer upp: scener ur ett barndomsliv (1922), Tonys läroår: episoder ur en ungdom (1924), och Tonys sista läroår: resa till kejsarens hotell (1926). Romansviten skildrar en överklasstjejs barndom och ungdomsår; hennes skoltid, vänskaper, sexuella uppvaknande och erfarenhet av psykisk sjukdom. Böckerna fick ett stort genomslag och kritikersuccén var ett faktum.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet. Genombrottet kom dock på 1920-talet, med en självbiografiskt inspirerad bokserie i tre volymer. Romanerna var Tony växer upp: scener ur ett barndomsliv (1922), Tonys läroår: episoder ur en ungdom (1924), och Tonys sista läroår: resa till kejsarens hotell (1926). Romansviten skildrar en överklasstjejs barndom och ungdomsår; hennes skoltid, vänskaper, sexuella uppvaknande och erfarenhet av psykisk sjukdom. Böckerna fick ett stort genomslag och kritikersuccén var ett faktum.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och motstånd. Hon kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev Krusenstjerna närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en självklar plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten om Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet. Genombrottet kom dock på 1920-talet, med en självbiografiskt inspirerad bokserie i tre volymer. Romanerna var Tony växer upp: scener ur ett barndomsliv (1922), Tonys läroår: episoder ur en ungdom (1924), och Tonys sista läroår: resa till kejsarens hotell (1926). Romansviten skildrar en överklasstjejs barndom och ungdomsår; hennes skoltid, vänskaper, sexuella uppvaknande och erfarenhet av psykisk sjukdom. Böckerna fick ett stort genomslag och kritikersuccén var ett faktum.