Agneta Helmius

Konsten att gestalta individualitet, samtid och sammanhang genom olika estetiska uttryck är idag en växande praktik som balanserar mellan olika former av kommersiella och konstnärliga fält. Sådana gestaltningspraktiker bildar tillsammans det fenomen som brukar kallas mode. På senare år har mode även blivit ett forum för vetande av olika slag. Inom akademin har mode etablerat sig som ett expanderande kunskapsområde och från politiskt håll finns förhoppningar om att design-, livsstils- och upplevelseindustrin ska kunna skapa stark tillväxt för samhällsekonomin. I Öresundsregionen talas det, som på många andra platser, allt oftare om betydelsen av kultur och kreativa näringar. Här finns bland annat Nordens största modevecka liksom det första kandidatprogrammet i modevetenskap. När design och mode har blivit viktiga nyckelord i samtiden och ett betydelsefullt regionalt drivmedel för tillväxt finns ett behov av att belysa och problematisera mode som konst, materialitet, kultur och arbete. I antologin À la mode samlas nordiska forskare från olika discipliner och med ett intresse för moderelaterade företeelser i historia och nutid. Med hjälp av nedslag i pälsindustrin, bland filmidoler från 1940-talet och hos den historiska gestalten "sprätthöken" ställs frågor kring hur modets marknad kan förstås som gränsöverskridande uttrycksform, gestaltningspraktik och tillväxtmotor. Genom exempel från modefotografer och butiksinnehavare, klädkonsumenter på nätet och professionella garderobsrensare, illustreras och analyseras fenomenet mode i relation till såväl historia som nutid. Texterna i boken visar nya dimensioner av villkoren för modets olika näringar och för dem som arbetar där ur bland annat antropologiska, etnologiska, idéhistoriska och tjänstevetenskapliga perspektiv.

Det är omöjligt att föreställa sig hur Sveriges kulturella och politiska historia hade sett ut utan resor och möten med stora världens auktoriteter och kändisar. Möten har varit av central betydelse för kunskapers och idéers in- och utflöden, från 1500-talet till vår tid. I den här boken får vi närvara vid hundratals tillfällen då svenskar mött sin tids idoler, såsom de själva berättat om dem i brev, memoarer och reportage. Spännvidden är stor och går alfabetiskt från d’Alembert till Ørsted, kronologiskt från Martin Luther till Judith Butler. Vi får veta hur det gick när Bang träffade Gandhi, vi följer med när Florence Nightingale tar emot en svensk sjuksköterska i sitt hem och när statsminister Louis De Geer möter Karl Marx på kurort. Vi kikar in på Teslas skrivbord där pennorna ligger i raka rader och kan lägga märke till hur flera resenärer reagerar på elden i Voltaires ögon. Vi får veta hur Sven Hedin förbereder sig inför besök hos Hitler och får vara med när Simone de Beauvoir får hjälp med disken av en framtida svensk professor. Vi får rentav återgivet några ord yttrade på svenska av Michel Foucault. Öga mot öga är en lika rolig som lärorik exposé över svenskars dråpliga och devota, beundrande och besvikna kontakter med omvärlden. En gedigen betraktelse över kändisskapandets och nätverkandets historia och betydelse inleder verket. Gunnar Broberg (1942–2022) var professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, mottagare av Augustpriset för Gyllene äpplen och kanske mest känd, även ute i världen, för Linnébiografin Mannen som ordnade naturen. Denna bok utges postumt i samarbete med Agneta Helmius.