Agneta Linné

Lärarutbildning, makt och politik är en forskningsantologi som synliggör hur lärarutbildningar formas i ett spänningsfält mellan högskola, skolpolitik, profession, media och överstatliga aktörer som OECD. Boken skiljer mellan politiken, det vill säga statliga beslut och reformer, och ”det politiska”, det vill säga hur gränser, hierarkier och kunskap ordnas inom och kring lärarutbildning. Genom kritiska analyser visar forskarna hur lärarutbildning organiseras och styrs och hur detta inverkar på lärarprofessionen. Boken behandlar också historiska rörelser – från seminarie­traditioner till akademisering och övernationell styrning – och beskriver hur forskningsfältet har utvecklats i Sverige och internationellt. Sammantaget visas att lärarutbildning är mer än en utbildning – den är en arena där frågor om kunskap, politik och profession stöts, blöts och omförhandlas. För att hitta hållbara vägar framåt pekar forskarna på behovet av långsiktig styrning, starka forskningsmiljöer och en genomtänkt koppling mellan vetenskap och praktik. Boken vänder sig till lärarutbildare, lärarstudenter och lärare samt till skolhuvudmän och politiker.

Under de nära hundra år som nya generationer av lärarinnor (och efter 1958 även manliga lärare) kom att utbildas vid Falu folkskoleseminarium, omvandlades det svenska samhället i grunden. I denna antologi skildrar tio forskare hur synen på kunskap, undervisning och lärarskap tog form och förändrades i lärarutbildningarna i Falun mellan 1875 och 1970. Här finns berättelsen om underordning och disciplinering, men fram träder även starka gestalter som Valborg Olander och Anna Sörensen – lärarutbildare och rösträttsförespråkare – vilka medvetet försökte rusta en ny generation seminarister till självständiga och bildade lärarinnor. I boken möts didaktiska perspektiv på byggnader, pedagogiska rum och skolträdgårdar. Här riktas även blicken på de blivande lärarinnornas egna texter. Den avslutande delen fokuserar på efterkrigstidens seminarier och frågan om vilka spår av seminariekulturens kunskapssyn som ännu lever kvar i dagens utbildningslandskap. Denna bok bidrar med nya perspektiv på lärarutbildningens historia, och väcker frågor om lärarprofessionens villkor i vår egen tid – och i framtiden.

I kvinnors kamp och strävan för rätten till arbete, bildning och medborgarskap gick några pionjärer före. Boken handlar om ett fyrtiotal kvinnor verksamma kring sekelskiftet 1900. Gemensamt för dem är en inriktning mot vad vi kan kalla ett samhällspedagogiskt arbete. Inom sina skilda verksamhetsområden engagerade de sig på olika vis i att fostra, förändra och förbättra människor och någon gång ville de förändra hela samhället. Flera av kvinnorna satte dominerande hierarkier och maktrelationer i gungning, medan andra flyttade fram positioner steg för steg utan att öppet utmana det etablerade. Ämnet rör studier kring kvinnor i yrkeslivet, det civila samhällets organisationer, socialt arbete och pedagogik. Författarna till boken: Boel Englund, Ingrid Heyman, Agneta Linné, Kerstin Skog-Östlin och Eva Trotzig är samtliga forskare i pedagogik.

Finns den goda läraren? Aktuell pedagogisk forskning understryker behovet av didaktisk kompetens hos lärare. Sådan kompetens beror i hög grad på kvaliteten på lärarens interaktion med eleverna, på hur hen förmår använda sina pedagogiska kunskaper till att skapa en god, fokuserad lärmiljö i vilken eleverna känner sig sedda och har förtroende för varanda. Men hur har våra föreställningar om den goda läraren formats? Vilka krafter har skapat riktlinjer för och "bestämt" hur en god lärare ska vara? Varför är bilden av skolan, läraren och lärarutbildningen så ofta negativ? Får lärarna i realiteten förtroendet att utforma undervisningen på ett sätt de tycker är pedagogiskt rimligt? I "Föreställningar om den gode läraren" får man ett både dagsaktuellt och historiskt perspektiv på frågor av det här slaget. Bidragen belyser bland annat utbildningspolitik, läroplaner, lärarutbildning och diskussionen om den pedagogiska forskningens vetenskaplighet. Det sätt på vilket medierna satt dagordningen för de senaste decenniernas kritik av den socialdemokratiska utbildningspolitiken i allmänhet och lärarutbildningen i synnerhet ägnas en särskilt ingående analys." Föreställningar om den gode läraren" är ett resultat av det av Riksbanken finansierade forskningsprojektet Den goda läraren. Bokens redaktör, Tomas Englund, är professor i pedagogik vid Örebro universitet. Han har under många år lett forskning på temat utbildning och demokrati.