Alexander Maurits

När kyrkomötet den 28 september 1958 beslutade att öppna prästämbetet i Svenska kyrkan för kvinnor blev det slutpunkten för en lång teologisk och politisk debatt. Palmsöndagen 1960 vigdes de första tre kvinnorna till präster, och under de kommande tio åren prästvigdes totalt 54 kvinnor för tjänst i Svenska kyrkan. Denna bok handlar om deras berättelser om kallelse och erkännande. I centrum för boken står ett unikt källmaterial med 34 av de första prästvigda kvinnornas berättelser om vägen fram till prästvigning och de första åren i församlingstjänst. Prästerna berättar där om hur det var att upptäcka sin kallelse, studera till präst och till sist träda fram inför altaret på prästvigningsdagen. De berättar om hur de teologiskt uppfattade sin kallelse, och om kontakten med församlingar, prästkollegor och biskopar. De berättar om glädjen att få sin kallelse erkänd genom kyrkomötesbeslut, prästvigningen och mottagandet av prästkollegor och församlingsbor men också om de svårigheter som uppstod när detta erkännande förvägrades dem av motståndare till reformen eller villkorades av den så kallade samvetsklausulen. Utifrån berättelserna tecknas en levande bild av hur principbeslut tog sig uttryck i praktiken, i enskilda människors och församlingars liv, som kompletterar tidigare forskning och komplicerar förenklade historieskrivningar. Frida Mannerfelt är doktorand i praktisk teologi och kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan Stockholm och präst i Svenska kyrkan. Alexander Maurits är docent i kyrkohistoria vid Lunds universitet.

I många forskares värld utgör seminarierummet en förtätad plats. Själva idén om det akademiska textseminariet är omhuldad, särskilt inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnesområdena. Seminariet är en väl förankrad arbetsform inom universitetet. Det är där de höga tankarna tänks och ventileras, det är där lärande och forskning går hand i hand, och det är där kollegialiteten praktiseras i sann demokratisk anda. I bästa fall skapas en helhet som är större än summan av delarna ett MED-vetande. Men idealet utmanas också av mindre smickrande sidor. Seminariet kan vara en plats för konkurrens och hierarkier, talarordningar och outtalade regler som begränsar och skapar murar. Antologin "Det goda seminariet" tar ett helhetsgrepp på forskarseminariet som lärandeform och kollegialt rum. Högskolepedagogiska perspektiv varvas här med kulturanalytiska, i syfte att skapa en bred förståelse av seminariet som fenomen. Fokus ligger på forskarutbildningen och danandet av nya generationer forskare. Hur lär vi oss hur vi ska bete oss och känna på ett seminarium? Vilken är seminarieledarens roll? Vilken typ av makthierarkier är vanliga och hur kan de hanteras?

On Palm Sunday 1960, three women knelt in front of an altar to be ordained as the first female priests in the Church of Sweden. During the 1960s, 54 women were admitted into the priesthood. This book tells the story of these pioneers through an analysis of their own personal narratives. Viewed through the dual analytical lens of the theological concept of vocation and the social theorist Axel Honneth’s concept of recognition, these narratives provide a rich and complex picture of a groundbreaking reform that complements and challenges established historical narratives and contributes to the understanding of similar processes of change in other churches.

Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet anordnar med jämna mellanrum högskolepedagogiska inspirationskonferenser för sin undervisande personal. Syftet med dessa konferenser är att inspirera till erfarenhetsutbyte och diskussion om undervisning och lärande. I denna antologi har vi samlat tretton bidrag som presenterades vid 2012 års inspirationskonferens. Här möter goda och insiktsfulla idéer om undervisning och exempel på praktisk tillämpning av dessa. I antologin diskuterar lärare vid Humanistiska och teologiska fakulteterna bland annat frågor som rör studenternas självstudier, examinationens utformning och studenters lärande, handledning som pedagogisk utmaning och studenternas lärande i ett ämnesdidaktiskt perspektiv.

Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet anordnar vartannat år en högskolepedagogisk inspirationskonferens för sin undervisande personal. Syftet med dessa konferenser är att inspirera till erfarenhetsutbyte och diskussion om undervisning och lärande. I denna antologi har vi samlat elva bidrag som presenterades vid 2016 års inspirationskonferens. Rubriken för konferensen var »pedagogiska dilemman« och i princip alla antologibidrag tangerar på ett eller annat sätt detta ständigt aktuella tema. I antologin diskuteras olika utmaningar som man som universitetslärare inom humaniora och teologi har att hantera. Det kan till exempel handla om att välja relevanta examinationsformer, att hantera bristen på kontakttid mellan student och lärare, att driva kursutvecklingsprojekt eller att undervisa disciplinöverskridande. En av artiklarna är författad av den erkände norske pedagogikprofessorn Gunnar Handal och handlar om »kollegaveiledning« och formerna för ett tillitsfullt kollegialt samtal om undervisning.

Från och med mitten av 1800-talet växte sig tendensen att betrakta religion som något privat allt starkare. Religionsutövning började sammankopplas med kvinnlighet och mjuka värden, och ansågs av somliga till och med som oförenlig med sann manlighet. Men var den verkligen det? Vilka uttryck tog sig den manliga religiositeten under en tid då kristendomen steg för steg förlorade sin tidigare ställning som samhällets självklara fundament? I antologin Kristen manlighet ideal och verklighet 1830 1940 resonerar författarna kring villkor och utvecklingslinjer som varit tongivande för mannens roll i och utanför kyrkorummen. Vi möter män i kamp med och för sin tro, missionärer på resa och litterära gestaltningar av män i kyrkligt arbete. Samhällsengagemang och strävan att manliggöra kristna dygder var målet för somliga, medan andra manlighetsideal i stället betonade den stilla pliktuppfyllelsen i vardagslivet. I den katolska världen hyllades de klassiska dygdeidealen som ödmjukhet och lydnad i det manliga kristna värvet. Bokens texter utgör ett fascinerande spektrum av perspektiv på frågorna om det kristna mansidealet under epoken.