Alexander R. Besher

Aktiebolagsrätten och aktiemarknadsrätten är rättsområden där det händer mycket. För att behärska rättsområdena krävs både kunskap om de regler och principer som gäller och den bakgrund, med olika intressenter och intressekonflikter, som reglerna och principerna skall hantera. Den här boken ger en grundläggande kunskap om både intressenter, intressekonflikter och gällande rätt. Till skillnad från många andra framställningar är boken uppbyggd utifrån de klassiska intressentmodellerna i aktiebolaget. Idag kan man inte skilja på aktiebolagsrätt och aktiemarknadsrätt, det vill säga rättsreglerna för de noterade och listade aktiebolagen. Båda rättsområdena har en gemensam associationsrättslig grund. I praktiken påverkar de varandra så mycket att det inte är rationellt att dela upp dem. Därför behandlas de i denna framställning i ett sammanhang. I Rebecca Söderströms bok Kapitalmarknadsrätt (också Iustus förlag) kompletterar vi med rättsreglerna om institutioner, till exempel marknadsplatser och olika former av finansiella institut, och deras verksamhet. Boken är avsedd som lärobok på juristutbildningen, men tack vare ett omfattande källmaterial är den också lämplig för praktiskt verksamma jurister, revisorer och andra rådgivare som behöver en överblick över aktiebolagsrätt och aktiemarknadsrätt.

Det här en associationsrättslig avhandling om företagsstyrning i ömsesidiga försäkrings- och tjänstepensionsbolag. Huvudfrågan går ut på att besvara huruvida svenska ömsesidiga försäkrings- och tjänstepensionsbolag är ändamålsenligt reglerade utifrån ett ägarskyddsperspektiv? Boken fyller en lucka i svensk rättslitteratur eftersom det har saknats en rättsvetenskaplig avhandling som behandlar företagsstyrning i ömsesidiga bolag och publika aktiebolag, särskilt med avseende på ägarnas skyddsregler. I framställningen analyseras en rad principiella frågeställningar av vikt för befintlig lagstiftning och flera förbättringsförslag presenteras med avseende på ett förbättrat skydd för delägare i ömsesidiga bolag. Denna avhandling kan vara till nytta för advokatbyråer, Finansinspektionen, domstolar samt till lagstiftaren, främst tjänstemännen i Regeringskansliet och jurister som ingår i olika offentliga utredningar. Författaren Alexander R. Besher är verksam vid Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet som doktorand och Uppsala universitet där han undervisar i bolagsrätt. Han är också författare till bl.a. Aktiebolagets och försäkringsföretagets organisation – Särskilt om styrelsens och den verkställande direktörens funktion och ansvar m.m. och Lagkommentaren till försäkringsrörelselagen.

Förståelsen av företagsstyrning (corporate governance) börjar med företagets organisationsstruktur. Den här boken behandlar därför aktiebolagets och försäkringsföretagets organisation och fokuserar särskilt på styrelsens och den verkställande direktörens funktion och ansvar. Boken fyller också en lucka i svensk rättslitteratur eftersom det har saknats en framställning som både behandlar aktiebolag och försäkringsföretag ur ett associationsrättsligt perspektiv. Utöver svensk associationsrätt behandlas brittisk, irländsk, fransk, tysk, dansk, finsk och norsk associationsrätt samt hur begreppet förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan (FLT-organ) har implementerats i dessa rättsordningar. I boken analyseras en rad associationsrättsliga frågeställningar av vikt framför allt med avseende på styrelsen och den verkställande direktören, men även bolagsstämman. Till dessa frågeställningar hör exempelvis:- Vilket svenskt bolagsledningsorgan bör likställas med ett företags FLT-organ?- Hur kan generalklausulen tillämpas på ett funktionellt sätt samt vilken betydelse bör associationens karaktär tillmätas vid den ekonomiska intressebedömningen vid generalklausulens tillämpning?- Finns det rättsligt stöd för att tillämpa den aktiebolagsrättsliga likhetsprincipen i vidsträckt bemärkelse och vilka processuella fördelar finns med att åberopa likhetsprincipen som rättsgrund jämfört med generalklausulen?- Vilken betydelse bör styrelsen i försäkringsföretag tillmäta sådana anvisningar som inskränker styrelsens uppdrag att förvalta företagets verksamhet, vilka inte sällan förekommer i det praktiska affärslivet genom avtal eller från bolagsstämman?- Behövs en mer liberal syn på associationsrättsliga skadeståndsbestämmelser vid indirekt skada, och vilka möjligheter bör aktieägare och försäkringstagare ha för att utkräva ansvar av ledningspersoner vid överträdelser av exempelvis Solvens II-förordningen?- Är Finansinspektionens tillkännagivanden förenliga med gällande rätt i fråga om bl.a. omfattningen av compliancefunktionens kontroll av övriga funktioner och företaget?- Är det följdriktigt att endast beakta styrelsens samlade kompetens vid lämplighetsprövningar, såsom Finansinspektionen benämner det, eller handlar EU-regelverket snarare om att beakta den samlade kompetensen hos både styrelsen och den verkställande direktören?- Vad avses med försäkringsföretagets lämplighetsprövning? Alexander R. Besher är sedan 2014 verksam vid juridiska fakulteten vid Stockholms universitet. Han undervisar även i associationsrätt vid Uppsala universitet. Han är också medförfattare till bl.a. Karnovs lagkommentar till försäkringsrörelselagen.