Alexandru Panican

Om Från försörjningsstöd till självförsörjning I Sverige står mer än var femte ung person utanför arbetsmarknaden, och många unga går direkt från studier till försörjningsstöd. Varför är det så och vad får det för konsekvenser för individ, samhälle och välfärdssystem? Från försörjningsstöd till självförsörjning söker svar på dessa frågor och presenterar forskningsbaserade vägar mot en mer inkluderande arbetsmarknad. Boken visar hur socionomer, beslutsfattare och andra yrkesverksamma inom välfärdssektorn genom att tänka om och tänka rätt kan bidra till att unga människor får fotfäste i arbetslivet och blir självförsörjande. Bokens författare är professor Alexandru Panican och forskare vid Örebro universitet, som tillsammans med forskare från bland annat Mälardalens universitet redogör för aktuell forskning, ger praktiska exempel samt belyser ungdomsarbetslösheten utifrån fyra centrala teman: ekonomiskt bistånd utbildnings- och arbetsmarknadspolitik funktionsnedsättningar sociala företag. Från försörjningsstöd till självförsörjning vänder sig till studenter på socionomprogrammet samt till yrkesverksamma socionomer, socialarbetare och beslutsfattare med intresse för välfärds- frågor, arbetsmarknad och socialt ansvar.

Hur väl skyddar det svenska välfärdssystemet sina medborgare? Vilka är det sociala arbetets och socialpolitikens akilleshälar då, nu och i framtiden? Enligt den grekiska mytologin finns en berättelse om Akilles, vars mor sökte skydda honom från spådomen att dö ung. Hon doppade honom därför i floden Styx, vars vatten ansågs ha magiska skyddande egenskaper, men höll samtidigt i hans häl varför just denna förblev oskyddad. I dag har begreppet akilleshälar bland annat kommit att användas om svaga punkter i välfärdsstaternas ekonomiska och sociala trygghets­system. En sådan svaghet är den dualism som vuxit fram i det svenska välfärdssamhället mellan å ena sidan selektiva rättigheter som vänder sig till några få fattiga och utsatta grupper och å andra sidan universella rättigheter som vänder sig till större grupper i samhället. Denna dualism präglar i hög utsträckning socialpolitiken och det sociala arbetet i dag. I antologin medverkar åtta forskare från olika lärosäten i Sverige som analyserar akilleshälar inom olika delar av det svenska välfärdssamhället. Därutöver bidrar Susanna Alakoski med ett skönlitterärt perspektiv på akilleshälar i svensk välfärd. Akilleshälar i välfärd, socialpolitik och socialt arbete vänder sig till dem som arbetar inom samhällets välfärdssystem, till forskare, politiker och till studenter vid universitet och högskolor som ska arbeta inom olika sektorer i välfärdssamhället.

Ekonomiskt bistånd är ett av de mest grund­läggande uppdragen för ett välfärdssamhälle och har en genomgripande betydelse för de fattigaste i samhället. Det bygger på mycket gamla föreställningar och sätt att organisera arbetet med fattigdomsbekämpning, och frågan är ständigt aktuell. Det märks inte minst i debatter om exempelvis segregerade bostadsområden, vilka krav som ska gälla för att få bistånd, barnfattigdom, bidragsfusk och vad som är en skälig levnadsnivå i en välfärdsstat. Handläggningen av ekonomiskt bistånd är inte ett enkelt byråkratiskt arbete, utan mångfacetterat och varierat. I den här boken ringar författarna in såväl möjligheter som utmaningar med att bedriva ett professionellt socialt arbete i en sådan handläggning. Det gör de genom att kombinera teori och forskning med praktiska problem, frågor och lösningar som handläggare inom ekonomiskt bistånd möter. Varje kapitel avslutas med reflektionsfrågor som bygger på dilemman för att uppmuntra till diskussioner. Boken är främst tänkt för socionomstudenter men också för verksamma socialarbetare som vill öka sin förståelse för ekonomiskt bistånd som intervention, och andra som vill få en djupare kunskap om ämnet. Samtliga författare är verksamma inom forskning om ekonomiskt bistånd inom kunskapsmiljön AKTIV, ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Malmö universitet och Lunds universitet. Rickard Ulmestig är docent i socialt arbete vid Linnéuniversitet och har lång erfarenhet av forskning om ekonomiskt bistånd såväl som undervisning på socionomprogrammet. Ellen Parsland är doktorand i socialt arbete vid Lunds universitet. Hon är socionom med erfarenhet som socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd. Alexandru Panican är docent i socialt arbete vid Lunds universitet. Han har ett brett forskningsintresse och har tidigare också arbetat med handläggning inom socialtjänsten.

This book analyzes national anti-poverty measures at a local level via a set of unique and up-to-date empirical studies of minimum income support schemes and activation measures in five European cities. In examining this 'local welfare system' approach, it investigates the role that civil society organizations play, and the governance arrangements that prevail in contacts between public and civil society actors in local anti-poverty strategies. The current financial and economic crisis has caused increasing levels of poverty and unemployment, and put national minimum income protection schemes under severe strain. Combating Poverty in Local Welfare Systems therefore represents a timely and important intervention in the political and scientific debates as to whether more ‘local welfare’ is the solution to the challenges facing European welfare states.