Ali Ahmadi

Dans ce travail de recherche, la motivation principale se r capitule dans la volont de comprendre, d'expliquer et pr senter le contexte de la promulgation de la loi de s curit financi re tunisienne de 2005 (la loi 2005-96 du 18 octobre 2005), et comment la (LSF) a particip am liorer la qualit de divulgation financi re, c'est- -dire y a-t- il une am lioration des facteurs qui poussent les entreprises diffuser des informations plus transparentes. L'objectif de cette recherche consiste alors tudier dans quelle mesure l'am lioration de la transparence de divulgation financi re des entreprises en Tunisie est tributaire de la promulgation de la LSF de 2005. L' tude th orique se trouve confront e et compl t e par une tude empirique port e sur un chantillon compos des entreprises tunisiennes cot es. Notre tude nous a amen e conclure les r sultats suivants, Tout d'abord, le niveau d'indice de transparence des entreprises tunisiennes a connu une am lioration suite l'effet des mesures de renforcement des m canismes de gouvernement d'entreprises par la LSF de 2005.

Varje år blir tusentals människor inlåsta på något av Migrationsverkets förvar. En del har bott länge i Sverige, andra är näst intill nyanlända. De har inte begått brott. De vet inte hur länge de kommer att vara inlåsta. De vet bara att myndigheterna förbereder deras deportation. Det här är deras berättelser. Om vanmakt, rädsla och maktmissbruk. Men också om hopp och solidaritet. Flyktingfängelser är ett avslöjande dokument om en för de flesta okänd sida av Sverige och kan läsas som en uppmaning till en verkligt solidarisk flyktingpolitik. Redaktörerna har träffat ett hundratal förvarstagna och vill med denna antologi ge röst åt några av dem som med stöd av lagen tystas, förvaras och skickas iväg. Jurister, aktivister, anhöriga och forskare kommer också till tals. Läsaren lär känna förvarens praktik och historia och får ta del av konkreta exempel på motstånd. Ulrika Andersson, Elinor Hermansson, Lina Myritz och Tove Stenqvist är aktiva i asylrättsrörelsen sedan många år. Efterord av Parvin Ardalan, författare, journalist och människorättsaktivist från Iran som varit fristadsförfattare i Malmö.