Alisa Ganijeva

Hur hänger den ryska arméns övergrepp i Butja, Izium, Cherson, Mariupol och andra ukrainska städer samman med rättegången mot den karelske historikern Jurij Dmitrijev, som kartlagt offren för den stalinistiska terrorn på trettiotalet? I sin nya essä beskriver Lebedev hur den ryska kolonialismen gått i arv från det tsaristiska Imperiet till Sovjetunionen och dagens Ryska federation. Det går en rak linje från försöken att utplåna de sovjetiska minoritetsfolken på trettiotalet till den ryska krigföringen i Tjetjenien i slutet av nittiotalet och vidare till det folk- mordskrig som nu bedrivs i Ukraina. Boken är försedd med ett efterord av den dagestanska författaren Alisa Ganijeva. Sergej Lebedev är född 1981 i Moskva och sedan några år tillbaka bosatt i Potsdam. Han är bokaktuell i Sverige med romanen Augustimänniskor (Nilsson förlag) och har tidigare i bokserien Gotlandssamtal givit ut Fallet Jurij Dmitrijev.

Med utgångspunkt i sina erfarenheter som författare från en av den ­Ryska federationens många minoritetsfolk reflekterar Alisa ­Ganijeva över vilka val hon ställts inför och vilka förväntningar hon mötts av när hon trätt in i den ryska majoritetskulturen. Vad har hon haft rätt att ­skriva om, efter vilka kriterier har hon blivit läst, och vad har skett när hon inte infriat dessa förväntningar? Ganijeva är avariska och bördig från Dagestan, men skriver på ryska. Hon hör ­därmed hemma både i en muslimsk och en kristen kultur, både i det avariska och det ryska språket, och genom att debutera under manlig pseudonym gjorde hon också anspråk på en annan författarroll än den som traditionellt erbjuds kvinnliga författare. I efterordet tecknar Ingunn Lunde, professor i ryska språket och litteraturen vid Bergen universitet, konturerna av Ganijevas författarskap mot fonden av den officiella »minnespolitik«, som präglar dagens ryska politiska och kulturella offentlighet.

Sedan den fjortonde maj i år hungerstrejkar den ukrainske film­regissören Oleg Sentsov, som sedan 2015 avtjänar ett tjugo­årigt fängelsestraff i Ryssland, dömd på fabricerade anklagelser för terroristbrott på Krim efter den ryska annekteringen av halvön 2014. Hans krav är att samtliga ukrainska politiska fångar i Ryssland släpps. Vi publicerar här utdrag ur två rapporter, som sammanställdes och gavs ut av den Polenbaserade människorätts­organisationen Fundacja Otwarty Dialog (Stiftelsen Öppen Dialog) i samband med att processen mot Sentsov och hans medåtalade ägde rum. Det är dokument som i detalj visar hur en politisk rättegång konstrueras och genomförs. I efterordet ger vi den bredare politiska bakgrunden till processen mot Sentsov – och en inblick i förutsättningarna för det ryska civilsamhällets försök att bedriva opinion.