Allan Klynne

Hannibal från Karthago har alltsedan antiken räknats till historiens skickligaste fältherrar. Hans ledaregenskaper och taktiska överlägsenhet på slagfältet ledde till en lång rad lysande segrar som i eftervärldens ögon ter sig både fascinerande och förfärande. Genom att föra sin armé från Spanien över Alperna och ned i Italien tog han initiativet till det andra puniska kriget, 218-201 f. Kr. Den segdragna kraftmätningen, av romarna även kallad Hannibalkriget, slutade efter mycket lidande med romersk seger. Karthagos tid som stormakt var därmed över medan Rom klev fram som Medelhavets härskare. Antikvetaren Allan Klynne skildrar Hannibals liv och karriär som härförare, och den invecklade konfliktens olika skeden och aktörer. Vad hade Hannibal egentligen för målsättning, och varför misslyckades han?

"Klynnes bok är rejält medryckande". "Allan Klynne skriver på en berömvärd prosa / ... / och ger arkeologin påfallande mycket utrymme". Dick Harrison, Svenska Dagbladet"Klynnes styrka är att han skickligt använder arkeologi och propaganda som mynt för att komplettera de opålitliga källorna till ett sammanhållet, välskrivet och väl beforskat historieverk." BTJ Ingen annan romersk kejsare har i lika hög grad påverkat Europas historia som Konstantin den store. Hans trettio år vid makten (306–337 e. Kr.) blev viktigare för kristendo­mens utveckling än de föregående trehundra åren tillsam­mans. Konstantins beslut att gynna en tidigare förtryckt minoritetsreligion ledde till en både andlig och politisk nystart för romarriket. Trosbekännelsen som slogs fast vid kyrkomötet i Nicaea år 325 i närvaro av kejsaren själv gäller än i dag, 1 700 år senare. Synen på Konstantin har dock skiftat genom historien: Var han en religiös visionär eller snarare en cynisk makt­människa? Såg han verkligen ett kors på himlen, var målet att kristna imperiets samtliga invånare, och ska grundan­det av Konstantinopel uppfattas som ett medvetet brott med det hedniska Rom? Källorna är motstridiga, tendensi­ösa och fulla av luckor. Här skildrar för första gången en svensk antikve­tare Konstantin och hans tid, i ljuset av äldre och nyare forskning. Det är en berättelse om hur ett tusenårigt rike ömsade skinn och slog in på en helt ny väg som påverkat religion, politik, konst och arkitektur fram till våra dagar. De skiftande tolkningarna är bitvis förbluffande. Var tid har haft sin syn på Konstantin, men som historisk portalfi­gur framstår han som ständigt aktuell ute i Europa.

Idrotten är idag kanske det mest levande arvet från antiken. Alla känner till de olympiska spelen, och många utövar själva en sport som har sina rötter bland forntidens greker. Men hur såg spelen egentligen ut för 2 500 år sedan? Sinnebilden av nakna löpare och hästlopp med fyrspann lever starkt än i dag – men verklighetens spel vid Olympia var större än så. I denna bok ger antikvetaren Allan Klynne en spännande och kunnig introduktion till spelen ur olika vinklar: mytologiska, arkeologiska, historiska. Vilka grenar fanns med, hur förbereddes spelen och vad vann man för priser? Läsaren möter berömda idrottsmän (och några kvinnor) och får förståelse för idrottens plats i samhället – synen på idrott, ekonomin runt spelen och baksidorna i samband med bojkotter och skandaler. Boken ger en utmärkt bakgrund till de 292 antika spel som föregått våra tiders globala arrangemang.

Kan du räkna upp antikens sju underverk? Listan upprättades redan 140 f. Kr. av Antipatros från Sidon, men inte ens han hade sett dem med egna ögon. Ett av underverken kanske aldrig existerat, ett annat hade raserats långt innan han föddes. Några eldhärjades eller rämnade under senantiken, andra demonterades i senare tider. I dag återstår enbart det äldsta av de sju - Cheopspyramiden. Men antikenkännaren Allan Klynne ger i denna bok nytt liv åt byggnaderna, med text och bild, och med hjälp av de senaste arkeologiska rönen och de äldsta vittnesmålen. Hur byggdes de, och varför, och hur länge bestod de? Varför upprättade man underverkslistor, och varför blev det just dessa sju?

Spartacus slavuppror, eller Spartacus-kriget som det kallas i de antika källorna, räknas som antikens största slavuppror. Revolten började med att ett sjuttiotal gladiatorer sommaren 73 fvt rymde från en gladiatorskola i den italienska staden Capua, och växte sedan till ett fullskaligt uppror med kanske så många som hundra tusen befriade slavar under Spartacus befäl. I nästan två års tid lyckades de försvara sig mot Roms övermakt och segra i nio drabbningar mot reguljära romerska trupper. Till slut krävdes det tio legioner - en lika stor styrka som Caesar använde vid erövringen av Gallien - för att krossa revolten. Allan Klynne sätter här den förrymde slaven i sitt historiska sammanhang och berättar med inlevelse om hur myten om Spartacus har utvecklats och vilken relevans som historien har än i dag. Spartacus och slavkriget som skakade Rom lyfter fram människorna i den romerska slavekonomin, gladiatorernas roll i det romerska samhället och den turbulenta politiska situation romarriket befann sig i vid tiden för Spartacus-kriget

Det som brukar kallas upptäckandets tid tar sin början i slutet av 1400-talet och blir startskottet för dagens sammanlänkade värld, men också en av de mer kritiserade epokerna i historien. Den europeiska geografin med sin långa kustremsa är kanske den viktigaste orsaken till att nationerna här utvecklade världens mäktigaste flottor. Men vilka var de politiska och ideologiska drivkrafterna som låg bakom? Vilka vetenskapliga och tekniska framsteg låg till grund för utvecklingen? Vart skulle man och varför? I denna bildrika antologi kartläggs flera aspekter av den europeiska sjöfart och handel som präglade den här händelserika perioden." Pedagogisk, välskriven och rikt illustrerad." BTJ.

Kan du räkna upp antikens sju underverk? Listan upprättades redan 140 f. Kr. av Antipatros från Sidon, men inte ens han hade sett dem med egna ögon. Ett av underverken kanske aldrig existerat, ett annat hade raserats långt innan han föddes. Några eldhärjades eller rämnade under senantiken, andra demonterades i senare tider. I dag återstår enbart det äldsta av de sju - Cheopspyramiden. Antikenkännaren Allan Klynne ger i denna bok nytt liv åt byggnaderna och med hjälp av de senaste arkeologiska rönen och de äldsta vittnesmålen. Hur byggdes de, och varför, och hur länge bestod de? Varför upprättade man underverkslistor, och varför blev det just dessa sju?

Kan du räkna upp antikens sju underverk? Listan upprättades redan 140 f. Kr. av Antipatros från Sidon, men inte ens han hade sett dem med egna ögon. Ett av underverken kanske aldrig existerat, ett annat hade raserats långt innan han föddes. Några eldhärjades eller rämnade under senantiken, andra demonterades i senare tider. I dag återstår enbart det äldsta av de sju - Cheopspyramiden. Antikenkännaren Allan Klynne ger i denna bok nytt liv åt byggnaderna, med text och bild, och med hjälp av de senaste arkeologiska rönen och de äldsta vittnesmålen. Hur byggdes de, och varför, och hur länge bestod de? Varför upprättade man underverkslistor, och varför blev det just dessa sju?

Antiken är så mycket mer än bara Athen och Rom. Till antikens värld hör också Mesopotamien och Mykene, egyptier och etrusker, Hatshepsut och Hannibal. Många måste få en plats för att vi ska kunna förstå vad som förenar den antika världen med vår egen, liksom vad som skiljer den från vår. Detta är utgångspunkten för denna bok om antikens kultur och samhällsliv. Vi möter en ganska främmande värld där slavar var ständigt närvarande, där religionen genomsyrade alla aspekter av tillvaron, och där tiden oftast uppfattades som cyklisk. Men vi möter också en värld som vi är väl förtrogna med, där vetenskap och politik får former som behållits till våra dagar, där storstäder och internationella kontaktnät var vanligt, och där krig och naturkatastrofer förstört mycket av vad människor försökt bygga upp. Om författarna:Nils Billing är fil.dr i egyptologi, docent i religionshistoria, lektor vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet. Susanne Carlsson är fil.dr i antikens kultur och samhällsliv, forskare och studierektor vid Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet. Ragnar Hedlund är fil.dr, forskare i antik historia och numismatik, Uppsala universitet. Allan Klynne är författare, fil.dr i antikens kultur och samhällsliv. Michael Lindblom är docent i antikens kultur och samhällsliv, lektor vid Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet. Hugo Montgomery är professor emeritus i klassisk filologi vid Oslo universitet.