Anders Andrén

Jes Wienberg gick i pension våren 2025 efter att under många år ha varit knuten till institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet. I den här boken adresserar trettionio författare lika många ämnen och forskningsproblem, varav många anknyter till de område som alltid varit i fokus för Jes intresse, det kyrkliga kulturarvet i vid mening. Men här finns även artiklar om kastaler, skattfynd, medeltida keramik och de obesuttnas kulturarv. Bokens författare är alla välrenommerade forskare knutna till universitet, museer och arkeologiska företag runt om i Norden. Vi hoppas att såväl många arkeologer och historiker som en intresserad allmänhet kommer att finna i bokens innehåll lärorikt. Med den här boken vill vi hylla en god vän, en god kollega och en framstående forskare i historisk arkeologi.

Upptäck Visby ringmur är en guidebok för alla som vill veta mer om ringmurens fascinerande historia. Det medeltida Visby var en myllrande storstad dit många köpmän från andra länder kom för att bedriva handel. Runt Visby uppfördes den väldiga ringmuren, som ett skydd och för att markera stadens fria ställning. I Upptäck Visby ringmur får läsaren följa med författaren och arkeologen Anders Andrén och fotografen Karl Melander på en vandring runt muren och får i text och bild en beskrivning av murens alla delar. I boken berättas bakgrunden till varför muren uppfördes och den roll som Visby och Gotland hade under medeltiden. Många strider har stått vid ringmuren och än idag syns spåren efter fientliga attacker.

Gutasagan är en berättelse om gutarnas ursprung och mytiska historia. Den nedtecknades någon gång mellan 1220 och 1285 och bygger på muntliga traditioner och skriftliga förlagor. Gutasagan åtföljs av en helt nyskriven och utförlig kommentar av Anders Andrén, professor i arkeologi, som sätter in Gutasagan i ett historiskt perspektiv.

The study of Old Norse religion is a truly multidisciplinary and international field of research. The rituals, myths, and narratives of pre-Christian Scandinavia have been studied and interpreted in detail by a vast number of scholars. They have long relied on the rich and varied Christian Icelandic literature from the Middle Ages, but a growing body of material culture from pagan Scandinavia has recently started to have an impact on current research. In Tracing Old Norse Cosmology, Anders Andrén argues that the fundamental ideas of an ordered universe and notions of time and space in Old Norse religion can be studied in a dialogue between archaeology and the Icelandic narrative tradition. Ideas about the world tree, middle earth, and the sun can be traced in images and material culture from different parts of Scandinavian prehistory. By combining these prehistoric representations with the later written record, Andrén offers a long view on Old Norse cosmology, including the periods of fundamental change. This fascinating and nuanced study is essential reading for all researchers in the fieldarchaeologists, art historians, and scholars of literature and religionas well as anyone with an interest in Old Norse history.

Världen var på många sätt en annan för 1000 år sedan, såväl i praktik som i tanke. Människan ansågs leva på en plats, "Midgård", i mitten av världen, omgiven av andra världar bebodda av andra makter. Där fanns gudar, jättar, dvärgar, alver och olika krafter som nornor och valkyrior. Dessa föreställningar rörde inte bara universums uppbyggnad, utan även mytisk geografi och själva samhällsordningen. I antologin Ordning mot kaos diskuterar arkeologer, religionshistoriker och språkhistoriker den fornnordiska världsbilden under fyra olika teman som inleds av frågan om vi idag över huvud taget kan tolka och förstå forntida uppfattningar. I följande avsnitt försöker författarna se sambanden mellan dåtida föreställningsvärld och ritualer, för att sedan studera människans placering och roll i den norröna kosmologin - exempelvis analyseras kön och sexualitet, och gränslandet mellan människa och djur. En avslutande diskussion tar upp de komplexa sambanden mellan den norröna kosmologin och den dåtida faktiska världen: Var det idén om en kosmologi som omsattes i praktiken eller var det verkligheten som födde tankebilden? Författarna i Ordning mot kaos är inte alltid överens om perspektiv och tolkningar. Mångfalden i angreppssätt och synsätt visar att enighet kring den nordiska förkristna kosmologin är svår att nå - och kanske inte ens är önskvärd. Det här är en Print on Demand-utgåva av en tidigare utgiven bok.

The study of Old Norse religion is a truly multidisciplinary and international field of research. The rituals, myths, and narratives of pre-Christian Scandinavia have been studied and interpreted in detail relying mainly on Christian Icelandic literature from the Middle Ages. Here, Anders Andren offers a long-term perspective on Old Norse cosmology and argues that the fundamental ideas of an ordered universe, time, and space in Old Norse religion can be studied in a dialogue between archaeology and the Icelandic narrative tradition. Ideas about the world tree, middle earth, and the sun can be traced in images and material culture from Scandinavian prehistory. By combining the prehistoric representations with the later written record the author presents a fresh and nuanced study of the fascinating Old Norse world.

This book is about historical archaeologies all over the world; about their history, their methods, and their raison d'etre. The focus is on an existential question for archaeology: whether investigations of mate­ rial culture are necessary at all when studying societies with writing. Is it not sufficient to read and interpret texts if we wish to understand and explain historical periods? This book has been written out of a conviction that archaeology is important, even in the study of literate societies. Yet the book has also been written out of a conviction that the importance of the historical archaeologies is not obvious to everyone. The disciplines have a tendency to be marginalized in relation both to history and to archaeology and anthropology, because the archaeologi­ cal results are sometimes perceived as unnecessary confirmations of what is already known. Although I regard theoretical considerations as crucial for all scholarly work, I do not think that the solution to this marginalization can be found in any "definitive" theory that might raise the disciplines above the threatened tautology. Instead, I have found it more important to examine different methodological approaches in the historical archaeologies, to investigate how material culture and writ­ ing can and could be integrated. I am convinced that the tautological threat should be averted in the actual encounter of artifact and text. By problematizing this encounter, I believe that it is possible to create favorable methodological conditions for new perspectives on the past.

Dagens globaliserade värld framstår ofta som unik, som om den enbart existerat under de senaste århundradena. Men även den förmoderna världen var på sitt sätt globaliserad, om än i en annan skala och med ett annat tempo. I Förmodern globalitet diskuterar forskare från olika discipliner globala sammanhang i det avlägset förflutna. Författarna berättar om främmande föremål, bilder och motiv från 5 500 år före vår tideräkning till omkring år 1500. Exemplen är utvalda för att belysa kontakter med skilda områden och diskutera konsekvenser som tidiga globala nätverk har medfört. I texterna resonerar forskarna om hur vi ser på materiella rester från olika delar av världen inom det nuvarande Sveriges gränser. De anknyter därmed till diskussionen om det "svenska" kulturarvet och frågan om detta utestänger eller bjuder in till en "svensk" gemenskap.

Bilden av det förgångna tolkas alltid genom de tankemönster samtiden tillhandahåller, och olika tider har därför skapat skiftande biler av historien. I Hedendomen i historiens spegel tecknar författarna en bild av hur fornnordiska texter fått olika betydelse under skilda epoker. För att kunna använda den norröna litteraturen med dess personligheter och händelser, myter och ritualer som källa till kunskap om religion i Norden före Kristendomen, måste den betraktas i ljuset av en månghundraårig tradition av tolkninger och omtolkningar. Projektet Vägar till Midgård har under hela sin verksamhet inbjudit gästföreläsare som från olika utgångspunkter har diskuterat tolkningen, receptionen, av den förkristna religionen, från medeltiden till idag. Hedendomen i historiens spegel presenterar en lång receptionshistoria: allt från hur den kristna medeltidslitteraturen framställde Oden, över borgerlig salongskonst och Wagners operadrömmar, till nyhedningars försök att konstruera en gammal religion.

This book is about historical archaeologies all over the world; about their history, their methods, and their raison d'etre. The focus is on an existential question for archaeology: whether investigations of mate­ rial culture are necessary at all when studying societies with writing. Is it not sufficient to read and interpret texts if we wish to understand and explain historical periods? This book has been written out of a conviction that archaeology is important, even in the study of literate societies. Yet the book has also been written out of a conviction that the importance of the historical archaeologies is not obvious to everyone. The disciplines have a tendency to be marginalized in relation both to history and to archaeology and anthropology, because the archaeologi­ cal results are sometimes perceived as unnecessary confirmations of what is already known. Although I regard theoretical considerations as crucial for all scholarly work, I do not think that the solution to this marginalization can be found in any "definitive" theory that might raise the disciplines above the threatened tautology. Instead, I have found it more important to examine different methodological approaches in the historical archaeologies, to investigate how material culture and writ­ ing can and could be integrated. I am convinced that the tautological threat should be averted in the actual encounter of artifact and text. By problematizing this encounter, I believe that it is possible to create favorable methodological conditions for new perspectives on the past.