Anders Hammarlund

I Prins Eugen - Fasetter ur ett liv, som ges ut i samband med den stora jubileumsutställningen på Waldemarsudde, tecknas för första gången en helhetsbild av personen och människan Prins Eugen och hans livsgärning. Han var inte bara konstnär, formgivare och konstsamlare utan också kulturpolitiker, folkbildare och musikkännare. Även hemmet på Waldemarsudde presenteras i text och bild.

I den här boken fokuserar vi på offentliganställda civila tjänstemän, sådana som verkar inom statlig och kommunal förvaltning. Men alltså inte i krigsmakten. Även så är detta en minst sagt bred kategori som fokus. Man får tänka sig att tjänstemannen, av valfritt kön eller inte, är en person eller en funktion som står närmare politiken, ledningsgruppen, direktionen, verkschefen än den övriga personalen. Var gränserna går, uppåt och nedåt, kan vara flytande. Den typiske tjänstemannen är en handläggare snarare än en beslutsfattare, och tar han/hon beslut är det i allmänhet på delegation. Om den övriga personalen befolkningen utgör en majoritet eller en minoritet, torde vara historiskt bestämt. Det finns flera goda skäl till valet av skönlitteratur som källmaterial. I diktens och fiktionens form framträder ofta drag i samhällslivet och de sociala relationerna som annars inte uppmärksammas, antingen för att de tas för givna eller för att man inte vill tala om dem. Kanske kan man inte. Visst händer det också att de förgrovas, rentav till groteskeri. Skönlitteraturen kan dessutom vara ett effektivt sätt att komma en viss tidsanda in på livet och bli varse hur den har förändrats och till slut upplösts. Män och kvinnor som skriver noveller, romaner och poesi har inte sällan själva haft erfarenheter av tjänstemannajobb eller kanske tillhört någon profession som fått dem att se ned på, och inte sällan förlöjliga, företrädare för mer okvalificerade tjänstemannasysslor. Honoré de Balzacs roman Les Employés (Byråkraterna, 1838) lär vara den första skönlitterära framställning som gör tjänstemän i staten till berättelsens huvudpersoner i Balzacs övriga produktion vimlar det annars av litteratörer, kurtisörer, aristokrater, konstnärer, arrivister, bankruttörer, militärer, entreprenörer. Tjänstemannen var då ännu ett maktens redskap, kanske till och med manipulatör, och servilitet snarare än självständighet tycks ha varit hans emblem eller varumärke. Det har förstås inte uteslutit sådana kvaliteter som briljans, intelligens, handlingskraft när det kommer till kritan och en konkret uppgift måste lösas. Balzacs hjälte, Rabourdin, har ett projekt: han vill halvera statsförvaltningens storlek och fördubbla dess skatteintäkter (och naturligtvis blir det bråk). Men i skildringar av tjänstemän förekommer också olater som långsamhet, indolens, viktigpetteri, trälsinne, konflikträdsla, osjälvständighet litet om vart annat. Hunsade, obefordrade kanslister dräller det av i den ryska litteraturen, liksom sluskar, eviga studenter, suputer. Nej, någon enhetlig grupp med självfallen solidaritetskänsla får vi inte syn på i litteraturen, och det hade vi inte heller väntat oss. Vad vore det för litteratur i så fall? Medverkande:Beata Agrell, Åsa Arping, Anders Björnsson, Stefan Bohman,Anna Cregård, Eva Fjellander, Anders Hammarlund,Anna Hedlin, Lars Karlsson, Rolf Lind, Johan Lundberg,Per Lundin, Lennart J. Lundqvist, Stellan Malmer, Anna Nyberg,Östen Ohlsson, Ulf Persson, Björn Rombach, Johanna Schiratzki,Karin Svedberg Helgesson och Anna Maria Ursing

2015 är det 150 år sedan Prins Eugen (1865-1947) föddes. Prins Eugens Waldemarsudde firar detta med en stor jubileumsutställning och bok om prinsen och hans livsgärning. Här ges en ingående presentation av prinsen som person och hans olika engagemang som kulturpolitiker och folkbildare, liksom hans politiska ställningstaganden.

Vara som folk handlar om det oundvikliga spänningsförhållandet mellan individ och kollektiv, mellan det enskilda och det allmänna och därmed om det brokigt minerade fält som numera ofta kallas identitetspolitik. Mot bakgrund av erfarenheter från några årtionden på kulturforskningens frontlinje diskuterar Anders Hammarlund tillhörighetens verktyg, gestaltningar och innebörder sånger, byggnader, danser, berättelser, fantasier och övertalningar. Och vad det betyder att vara som folk? I boken rör sig Hammarlund i vitt skilda europeiska miljöer. Idéerna lika mycket som musik och dans berikar hans framställning. Om författaren Anders Hammarlund passar in på benämningen en lärd person , vilket gör att han ägnar sig åt kulturens vägar i alla avseenden. Han har arbetat med musik bland annat på Sveriges Radio. Han är också själv musiker och inte minst författare till en rad gränsöverskridande böcker, senast Judiska städer (2021). Bosatt i Strängnäs.

The First Ten Years är en ambitiös sammanställning av de många uppmärksammade symposier, konferenser, konserter, litterära samtal, teatergästspel, samtal, läsningar, utställningar, böcker och mycket mera som kulturinstitutionen Judisk Kultur i Sverige har initierat och genomfört under de första tio åren. Boken innehåller texter från de internationella symposier som genomförts kring "Jewish Cities", som Berlin, New York, Wien och Thessaloniki. Därtill kommer en generös sammanställning av bilder från alla möten under åren, de många internationella gästerna som kommit till Sverige. Dessa inkluderar världsledande musiker, kompositörer och dirigenter. Nobelprisförfattare, framstående intellektuella och filmskapare. Därtill komiker, skådespelare, sångare, poeter och artister. Boken är redigerad av Lizzie Oved Scheja och Daniel Pedersen. Bland författarna återfinns Steven Beller, Allan Janik, Fredric Bedoire, Christian Witt-Dörring, Eric Kandel, Stefanie Halpern, Jody Rosen, Eddy Portnoy, Annie Polland, Daniel Soyer, David Denby, Adam Gopnik, Letty Cottin Pogrebin, Sandee Brawarsky, Tony Michels, Jackie Jakubowski, Amos Elon, Graeme Gilloch, Jay Howard Geller, Devin E. Naar and Anders Hammarlund Med texter av Hugo von Hofmannsthal, Moses Mendelssohn, Walter Benjamin, Ernst Bloch, Franz Hessel, Siegfrid Kracauer och Else Lasker-Schüler. Boken är rikligt illustrerad med hundratals färgfotografier.

Judisk kultur är en av Europas långa traditionslinjer. Den här boken speglar Europas judiska kulturhistoria i texter från tre årtusenden. Antologi betyder blomstersamling, men de här texterna är inte arrangerade enligt någon floristisk harmonilära. Här finns det taggiga och det sträva, men också det ornamentala och prunkande. Judisk kultur är flerstämmig och mångspråkig - full av dispyt, kontrovers och motsägelser. Kanske är det därför den har kunnat växa vidare genom seklen sega perenner som överlevt syndafloder och eldstormar. I Rom, Córdoba, Toledo, Mainz, Hamburg, Amsterdam, Pressburg, Kraków, Kristianstad, Salonica, Wien, Göteborg... Boken är rikt illustrerad. Anders Hammarlund är författare, kulturforskare och musiker och har bland annat verkat vid universiteten i Stockholm, Göteborg och Uppsala, som producent vid Sveriges Radio samt som forskare vid Musikverket. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Människor bortom lustprincipen - mähriska öden (2006), En bön för moderniteten - kultur och politik i Abraham Baers värld (2013), Esplanad - en essä om frihet och skönhet (2017), samt Ravband. En upptäcktsfärd längs Bärnstensvägen (2019).

"Beslutet att sälja den befintliga synagogan i Gamla stan fattades redan på 1860-talet. Istället skulle man låta uppföra en ny och ståtlig gudstjänstlokal i stadens nya centrum. Detta blir upptakten till ett helt nytt kapitel i svenskjudisk historia. Den nya synagogan skulle ligga inom broarna eller "strax i början av Malmarna", på en fri plats och inte emellan boningshus. Den skulle ligga i en "fridfull trakt" och inte vid ett handelstorg eller nära bullersam trafik och vara stor nog att rymma en byggnad i väst-östlig längdriktning - allt i enighet med den judiska religionens krav. Detta delikata uppdrag leddes av "Hasselbackskungen" Wilhelm Davidson, David Hirsch och Edvard Josephson. De hade fått vetskap om den "Wahrendorffska tomten", som låg mellan Kungsträdgården och nyanlagda Berzelii park, mitt emot splitternya Berns salonger, som Wilhelm Davidsons bror, konditorn August Davidson låtit uppföra. Församlingen tvekade. Nämnda tomt låg ju så långt borta från stadens centrum! Men Wilhelm Davidson och David Hirsch led inte av beslutsångest. Här gällde det att handla snabbt och beslutsamt innan priset for upp i höjden. Sagt och gjort - på eget bevåg köpte Davidson och Hirsch den Wahrendorffska tomten. Först därefter erbjöds församlingen att utan vinning köpa ut dem. Och så blev det!"

Det ligger en gammal åskfront tvärs över Europa, från Kaliningrad till Trieste, en konfliktzon med etniska, religiösa och språkliga dimensioner. Men stråket mellan Östersjön och Medelhavet har också genom årtusendena varit en länk mellan folk och kulturer, den mytomspunna Bärnstensvägen. Anders Hammarlund utforskar Bärnstensvägen, men hans bok är ingen kulturhistorisk reseskildring. I allt kunskapssökande om det förflutna glappar ett spelrum av tolkningar. Den som vill teckna konturerna av Europa mellan innanhaven och inte nöjer sig med geografin utan söker människorna, ställs hela tiden inför motstridiga påståenden om tid och rum. Det föreliggande konfronteras med det föreställda, och boken blir en spännande och överraskande upptäcktsfärd genom livets och kulturforskningens omtvistade gränsmarker - tecken, tolkning och gestaltning; identitet och tillhörighet. Energi och insikt hämtas ur otaliga texter och framställningar, vetenskapliga och konstnärliga. Möt korsfararen Hermann von Salza, diktaren Pier Paolo Pasolini, östersjöskildraren Alfred Partikel, den motvillige kejsaren Marcus Aurelius, tonsättaren Béla Bartók, historieberättaren Jan Matejko, och många andra. Och vilka var egentligen de försvunna sambierna, de som sökte bärnsten på blåsiga stränder? Ravband är en bok om Europa, i nuet och i det förflutna. Anders Hammarlund är författare, kulturforskare och musiker och har verkat vid universiteten i Stockholm, Göteborg och Uppsala, som producent vid Sveriges Radio P2 samt som forskare vid Statens Musikverk. Bland hans tidigare böcker märks Kulturbrytningar - musik och politik i Centraleuropa (1999), Ett äventyr i Staten. Carl Gustav Heraeus 1671-1725. Från Stockholm till kejsarhovet i Wien (2003), Människor bortom lustprincipen - mähriska öden (2006), En bön för moderniteten - kultur och politik i Abraham Baers värld (2013) och Esplanad - en essä om frihet och skönhet (2017).

Intill Strängnäs domkyrka höjer sig Roggeborgen och blickar ut över Mälaren. Byggnaden, som uppfördes som biskopsresidens i slutet av 1400-talet, har fyllt många syften genom åren. Mest förknippad är borgen med Strängnäs gymnasium och läroverk som brukade byggnaden i över tre hundra år. Under många sekler har huset varit en miljö för kunskap och lärande. När skolan flyttade från Roggeborgen blev den äldre boksamlingen, Strängnäs stifts- och läroverksbibliotek, kvar på domkyrkoberget. Samlingen införlivades 1968 med Kungliga biblioteket och fick ett nytt namn: Roggebiblioteket. Roggebibliotekets samlingar spänner över sju sekler. Här finns verk från boktryckarkonstens barndom, handskrifter, kartor, glober och titlar inom ett stort antal ämnesområden. Till Roggebibliotekets 50-årsjubileum 2018 presenteras i denna antologi en historik över boksamlingen och några artiklar som ger läsaren en glimt av böckerna i borgen, forna tiders gymnasieliv och bibliotekets långa historia.

After decades of prohibition, Mevlana ceremonies of whirling dervishes attract renewed interest as forms of sacral music, both in formal and popular genres. This trend runs parallel to an increasing concern for cultural, ethnic and religious identities, where the rising tide of religious revivalism sets the tone.

Huvudperson i denna historia är den judiske invandraren, musikern, kantorn Abraham Baer (18341894) som kom och stannade i Göteborg som kantor i stadens mosaiska församling. Han är författare till en bok som utkom 1877 i Göteborg, Baal t'fillah oder Der practische Vorbeter", en handbok i judisk liturgisk musik. Denna bok används fortfarande och trycks i nya upplagor. Hammarlund skriver om 1800-talets Göteborg, en liberal stad med gott om internationella förbindelser. Inte minst med kontinenten och särskilt med Tyskland och Berlin där en upplyst, framstegsvänlig och aktiv judisk minoritet spelade en stor roll. Därifrån kom Baer. Utifrån detta speglar Hammarlund judisk historia, dess plats i Göteborg. Vi möter olika företrädare i form av t.ex. S. A. Hedlund i Göteborg och Viktor Rydberg. Det artar sig till en storartad kulturhistorisk väv med många inslag. Här diskuteras också frisinnets gränser. Anders Hammarlund är docent och fil.dr i historia. Han forskar i musikhistoria och musikvetenskap på Svenskt visarkiv. Han har givit ut en rad böcker om historia, kulturhistoria och musik.

After decades of prohibition, Mevlana ceremonies of whirling dervishes attract renewed interest as forms of sacral music, both in formal and popular genres. This trend runs parallel to an increasing concern for cultural, ethnic and religious identities, where the rising tide of religious revivalism sets the tone.