Anders Jarlert

81 år gammal förrättade Erling Eidem den första tv-sända begravningen i Sverige, Dag Hammarskjölds jordfästning i Uppsala. Eidem gick därmed direkt ut i vardagsrummen runt om i världen. Men han var en omdiskuterad man och hade framställts som både nazist och antisemit. Själv framhöll han gärna sin otillräcklighet och beskrev sin livsinställning som att tjäna . En annan bild spreds av författaren Göran Tunström i romanen Prästungen: en liten man som gärna höll upp portarna med ett milt leende. Eidem var ärkebiskop 1932 1950, men bibelforskare var han ständigt. Mystiker blev han med åren alltmer. Här tecknas hans liv och gärning ur ett existentiellt perspektiv, eftersom just det existentiella för honom var identiskt med det personliga. Han föddes som Erling Andersson 1880 i Göteborg, ­studerade i bland annat Lund, Heidelberg, Berlin och Jena. Anders Jarlert är professor emeritus i Lund, präst och författare till en rad böcker inom sin intresse­sfär. Bosatt i Göteborg.

Gunno Brynolphi Blutherus prästmötespredikan med titeln Jehova Juvante Concio Synodalis: eller En enfaldigh Predikning Om Then högste och höghnödigste wår Christelige Tros Fundamental Artikel som är Om GUDH Hwilken en är i Warelsen och tre til Personerna Gudh Fader Gudz Son Och Gudh den H. Ande, är förmodligen den första som är tryckt för skara stift och dess innehåll ger oss en god bild av vad som förkunnades vid prästmötet 1644. Predikan ville förklara Treenighetens mysterium - Gud såsom Fader, Son och Helig Ande. Predikan följer i faksimil men är även transkriberad.

This anthology, written in English and German, is the report from the symposium “Richard Wagner. Werk und Wirkungen / His Works and their Impact” held in Stockholm, 27-29 January, 2013, arranged by the Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquities, together with the Royal Swedish Academy of Music, the Royal Swedish Opera, and the University College of Opera in Stockholm. The authors offer a wide variety of perspectives from different countries and several disciplines and focus on myth in Wagner, his female characters, his dramaturgy and his comic opera, as well as Wagner’s affinities with Bellini, with Hermann Levi, with Franz Liszt and with Thomas Mann. Modern anxieties about the effect of Wagner’s music on the human mind are discussed, as well as the staging and singing of Wagner in Sweden, his influence on Swedish opera composers, his presence in Swedish fiction, and how he is used for biographical identification. The volume is illustrated with autographs, as well as photographs from the stage and private life. Wagner’s influence and inspiration on music, literature, and personal life is problematised. The Authors: Dieter Borchmeyer, Horace Engdahl, Anders Jarlert, Stefan Johansson, Berit Lindholm, Jan Ling, Stephan Mösch, Ola Nordenfors, Nila Parly, Torsten Pettersson, Johan Stenström, Eva-Britta Ståhl, Joakim Tillman, Hans Rudolf Vaget & Anders Wiklund.

Kyrkohistoria - är det den kristna Kyrkans historia, de olika kyrkornas historia, eller kanske kyrkobyggnadernas historia? Hur skiljer sig forskningsperspektiven i undersökningen av den äldsta kyrkan, kyrkan på medeltiden, under reformationstiden och i modern tid? Vad betyder empiri och teori i kyrkohistorien, hur kan kyrkohistoria vara teologi, och vad har kyrkan för ansvar för sin historia? Vad har kyrkohistorikern för ansvar för framtiden? Detta är några av de frågor som diskuteras och besvaras i denna konferensvolym, som ger en introduktion till kyrkohistorien som forskningsämne i Norden och ur ett internationellt perspektiv. Innehåll: Ingmar Brohed, Inledning Samuel Rubenson, Den tidiga kyrkan Torstein Jørgensen, Nordisk middelalderforskning med relevans for kirkehistoriefaget Tarald Rasmussen, Nyere forskning i reformasjonshistorie Aila Lauha, Research on the Cold War - Experiences and Challenges Hugh McLeod, CIHEC and the Development of Modern Church History since 1950 Anders Jarlert, Teori och empiri i kyrkohistorien Oloph Bexell, Kyrkans ansvar för sin historia. Några reflexioner Samuel Rubenson, Kyrkohistoria som teologi Sinikka Neuhaus, Om kyrkohistoriens framtidsrelevans. Med perspektiv på kyrkohistorikerns ansvar

Från och med mitten av 1800-talet växte sig tendensen att betrakta religion som något privat allt starkare. Religionsutövning började sammankopplas med kvinnlighet och mjuka värden, och ansågs av somliga till och med som oförenlig med sann manlighet. Men var den verkligen det? Vilka uttryck tog sig den manliga religiositeten under en tid då kristendomen steg för steg förlorade sin tidigare ställning som samhällets självklara fundament? I antologin Kristen manlighet ideal och verklighet 1830 1940 resonerar författarna kring villkor och utvecklingslinjer som varit tongivande för mannens roll i och utanför kyrkorummen. Vi möter män i kamp med och för sin tro, missionärer på resa och litterära gestaltningar av män i kyrkligt arbete. Samhällsengagemang och strävan att manliggöra kristna dygder var målet för somliga, medan andra manlighetsideal i stället betonade den stilla pliktuppfyllelsen i vardagslivet. I den katolska världen hyllades de klassiska dygdeidealen som ödmjukhet och lydnad i det manliga kristna värvet. Bokens texter utgör ett fascinerande spektrum av perspektiv på frågorna om det kristna mansidealet under epoken.

Våld framställs ofta som något godtyckligt och meningslöst, men våldshandlingar återspeglar i hög grad den kultur och samtid de utspelar sig i. I Våldets mening diskuterar författarna våldet i den historiska verkligheten, i konsten, på museer och i litteratur. Det långa tidsperspektivet i boken ger tankeväckande insikter om det annars så akuta och dramatiska ämnet. Våldets mening är skriven av framstående och välrenommerade forskare som arbetar med synen på våld i sina egna discipliner. Texterna är ett tvärsnitt av olika vetenskapsgrenar och ger analyser av så vitt skilda ämnen som dueller under svensk stormaktstid, kvinnomisshandel i 1800-talets Sverige, våldet i de isländska sagorna och religionens roll i krigshandlingar.-Peter Aronsson är professor i Kulturarv och historiebruk, vid Tema Q, Linköpings universitet.-Irene Andersson är fil. dr och lektor i historia med didaktisk inriktning vid Lärarutbildningen, Malmö högskola.-Per Bauhn är docent i praktisk filosofi vid Lunds universitet och lektor vid Högskolan i Kalmar.-Christopher Collstedt är doktorand vid Historiska institutionen vid Lunds universitet.-Jan Hjärpe är religionshistoriker och professor i islamologi, avdelningen för religionshistoriska ämnen, Lunds universitet.-Anders Jarlert är professor i kyrkohistoria vid Lunds universitet och föreståndare för Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv (LUKA).-Kenneth Johansson är doktorand vid Historiska institutionen i Lund.-Rickard Lagervall är doktorand i religionshistoria med islamologisk inriktning vid Lunds universitet.-Malin Lennartsson är fil. dr. i historia och verksam som lektor vid Växjö universitet.-Marie Lindstedt Cronberg är forskarassistent vid Historiska institutionen vid Lunds universitet.-Roddy Nilsson är fil. dr i historia och verksam som forskare vid Centrum för kulturforskning vid Växjö universitet.-Erling Sandmo. är forskare vid Institutt for samfunnsforskning, Oslo.-Birgitta Svensson är professor i etnologi vid Stockholms universitet och Nordiska museet.-Maria Svensson är doktorand i historia vid Lunds universitet.-Eva Österberg är professor i historia vid Lunds universitet.

Band 6, Romantikens och liberalismens tid. Under perioden 1809-1865 sökte det andliga livet sig nya former i väckelsens tecken. Bibelsällskap, nykterhets föreningar och missions sällskap bildades. Liberalismen var ett viktigt inslag i det kyrko rättsliga reformarbetet. Om serien: Sveriges kyrkohistoria är ett tvärvetenskapligt verk. Varje band är skrivet av ledande experter på respektive tidsperiod. Framställningen kompletteras med ett antal fördjupningsartiklar, skrivna av specialister inom några utvalda ämnen. Huvudredaktör för hela verket är docent Lennart Tegborg, Svenska kyrkans forskningsråd. Sveriges kyrkohistoria - 1200 år av svensk kultur, samhälle och religion Från vikingarnas angrepp mot engelska kloster på 800-talet, till vår tids religionsfrihet - den svenska kyrkohistorien är en del av det svenska samhällets historia. Genom tolvhundra år finns ett mönster av ömsesidig påverkan mellan kyrkoliv, kulturliv och samhällsliv. I Sveriges kyrkohistoria skildras kyrkans utveckling som organisation och förhållandet mellan samhällsförändring och kyrkopolitik. Vi får möta mängder av människor: kvinnor och män, präster och lekfolk. De har alla påverkats av sin tids andliga klimat - och själva påverkat och förändrat det.