Anders Öhman

Norrland är natur, energi, modernitet, naturtillgångar, vildmark, exploatering, ursprung, avfolkning, turism, kolonialism, utveckling, glesbygd, periferi, tystnad, fantasi, nationalparker, rå verklighet, kamp... Norrlandslitteratur är vildmarksromantik, realism, utopi, modernism, motstånd, lokal, solidarisk, politisk, sär, ursprunglig, folklig arbetarskildring... Alla dessa föreställningar om Norrland och dess litteratur. Alla går de att problematisera, vända och vrida på, analysera. Och det är vad litteraturvetare gör i den här antologin. Utifrån den teoribildning som brukar kallas ekokritik läser forskarna olika slags texter - hemmahörande i ett tidsspann som sträcker sig från Fredrika Bremer till Stefan Spjut, och innefattande, bland annat, Torgny Lindgrens berättarkonst och Vattenfalls policydokument - på sätt som visar hur de förhåller sig till dessa föreställningar. Därmed blottläggs också hur texterna i sitt förhandlande om norrländsk identitet avtecknar sig mot det moderna samhällets grundläggande uppdelning mellan kultur och natur, människa och miljö. Uppdelningens konsekvenser är i dag otäckt tydliga, när den faller samman inför de globala utmaningar som präglar vår tid.

Frågor som rör digitalisering, digital teknik och medieanvändning påverkar i allra högsta grad såväl humanistiska frågeställningar som forsknings- och undervisningspraktiker inom det humanistiska området. Med utgångspunkt från begreppet "Digital humaniora" vill vi i den här antologin presentera och diskutera hur humaniora närmar sig den digitala samtiden och belysa den digital-humanistiska forskningens och undervisningens möjligheter och begränsningar samt de konsekvenser, metodologiska såväl som teoretiska, som begreppet öppnar för. Ambitionen med antologin är att ta upp några av de teman som inom olika discipliner och fält är aktuella och vår förhoppning är att detta leder till en diskussion där humanistiska frågeställningar och kompetenser synliggörs. Per-Olof Erixon är professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. Julia Pennlert är doktorand i litteraturvetenskap vid Umeå universitet och arbetar som universitetsadjunkt i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Övriga medverkande är Jenny Bergenmar, Coppélie Cocq, Anna Foka, Stefan Gelfgren, Carina Hermansson, Anna Johansson, Anna Lindhé, Kristina Lundblad, Jesper Olsson, Pelle Snickars och Anders Öhman.

Arbetarlitteratur bortom kanon diskuterar och utmanar gränserna för vad vi brukar uppfatta som en arbetarlitterär kanon. Här behandlas olika slag av litterära texter med anknytning till arbetarklass och lönearbete: från kampdiktning, uppbyggelselitteratur och annan folkrörelselitteratur, över tidningsnovell och proletärroman, till postmodern prosadikt, feministisk klassdiktning, folkhemskritiska serier och klassmedveten barnlitteratur. Boken ges ut av Nordiskt nätverk för arbetarlitteraturforskning. Nätverket har i hög grad bidragit till att arbetarlitteraturforskningen idag står stark i Norden, och denna bok syftar till att vidareutveckla intresset för arbetarlitteratur i ett bredare sammanhang.

Tomas Tranströmer räknas som en av Sveriges mest betydande poeter genom tiderna. Samtidigt hör det till berättelsen om Tranströmer att han utsattes för hård kritik under 1960- och 70-talen för att hans poesi ansågs vara politiskt oengagerad. Hur kan man såhär femtio år senare förstå den kritiken? Stämmer det över huvud taget att Tranströmer hade kritikerkåren emot sig? Hur är det möjligt att från vår sida av millennieskiftet se på politiska dimensioner i Tranströmers poesi? I antologin Tranströmer och det politiska undersöker åtta litteraturvetare från Umeå, Sundsvall och Åbo den tranströmerska poesins förhållande till politiken. Texterna tar avstamp i aspekter som diktjaget, parrelationen, tilliten till språket, civilisationskritiken, jämlikhets­tanken eller helt enkelt i den egna, känslomässigt grundade, upplevelsen av att läsa Tranströmers dikter. Antologin visar dels att det finns skäl att revidera litteraturhistorieskrivningen om Tranströmer, dels att det är möjligt att betrakta hans poesi som just politisk – även om den inte ­behandlar vad man i vardagligt tal kallar för politik.

Varför är vi så upptagna av Jantelagen? Att det har gått över åttio år sedan Aksel Sandemose formulerade Jante­lagen hindrar inte att den fortfarande är ett gångbart namn på kollektivismens avigsidor: den svenska avundsjukan, småsintheten, det dåliga självför­troendet och så vidare. I denna antologi vrider och vänder åtta forskare på vårt förhållande till denna lag . Utifrån litteraturvetenskapliga, filosofiska, medievetenskapliga och etnologiska perspektiv diskuterar de huruvida de återkommande hänvisningarna till Jantelagen i själva verket säger mer om den individualism som utger sig för att vara lagens motsats än om lagen själv. Finns det rent av något i Jantelagen att bejaka i en tid när den liberala individualismen alltmer framstår som en återvändsgränd och subjektets autonomi blir alltmer diffus? Medverkande: Linda Berg, Eric Carlsson, Anna Forssberg, Anders E. Johans­son, Anders S. Johansson, Maria Jönsson, Jacob Lund, Anders Öhman

Vad innebär det att gå in i en annan värld, att förlora sig i boken? När man plötsligt inte längre lägger märke till orden på sidan, eftersom de har ersatts av bilder, stämningar och känslor? Litteraturundervisningen i skolan misslyckas ofta med att engagera och träna eleverna i att tillägna sig fiktioner. Distanserad kritisk läsning, överdrivet fokus på detaljer eller för många textutdrag kan hindra en inlevelsefull läsning. Undersökningar har konstaterat att svenska elevers läsförståelse blivit sämre. Det finns en oro över att läsningen av skönlitteratur minskar i befolkningen som helhet när konkurrensen från nya medier hårdnar. Samtidigt visar studier att det är viktigt att läsa böcker för att utvecklas som människa och samhällsmedborgare. Att uppmuntra till att läsa skönlitteratur är därför en angelägen uppgift. Litteraturdidaktik, fiktioner och intriger handlar om hur man lär sig att gå in i fiktionens värld. Intrigen är vägvisaren på färden genom det skönlitterära verket, och intrigen är väsentlig för att vi ska reagera och svara på det vi läst. I boken presenteras och diskuteras teorier om hur vi läser, olika riktningar i den litteraturdidaktiska forskningen och vad läsning i digitala medier betyder för läsförståelse och koncentrationsförmåga. Boken innehåller flera modellanalyser av fiktionstexter och föreslår nya metoder att undervisa i läsning av fiktionslitteratur. Anders Öhman är professor i litteraturvetenskap och litteraturdidaktik vid Umeå universitet. Han har forskat och undervisat om svensk romanhistoria, populärlitteratur, norrländsk litteratur och litteraturdidaktik. Tidigare har han bland annat gett ut böckerna Äventyrets tid (1990), Populära fiktioner (2000), Apologier (2001), Populärlitteratur (2002), och De förskingrade (2004). För närvarande forskar han om vad de digitala medierna innebär för vad och hur vi läser.

I nästan hela sitt liv har Sven Yrvind konstruerat, byggt och seglat småbåtar. Hans mest kända båtar är de som han kallat "Bris" - den första byggdes i mor Kerstins källare i Göteborg. Anders Öhman ger här ett inträngande porträtt av människa bakom seglaren, båtbyggaren och konstruktören Sven Yrvind. Sven är den förste svensk som ensam och i den minsta båten någonsin rundat Kap Horn den svåra vägen från öster till väster mitt i den kalla, mörka vintern. För sin prestation fick Sven The Royal Cruising Clubs medalj för gott sjömanskap, en utmärkelse som han delar med bland annat Sir Francis Chichester och Robin Knox Johnston. Det var kulmen på hans karriär som ensamseglare, vilken omfattar så skiftande äventyr som en segling till England i en fyrameters stäveka och en segling till Brasilien i en stagsegelskonare som var en ombyggd ångslup från artonhundratalet. Anders Öhman ger här ett inträngande porträtt av människa bakom seglaren, båtbyggaren och konstruktören Sven Yrvind. Hur han både lyckas och misslyckas i sina strävanden men med hjälp av enkla levnadsvanor, gott humör och nyfikenhet genomfört vad många drömmer om.

Populärlitteraturen är ingen enhetlig företeelse trots att den ofta klumpats ihop med nedlåtande benämningar som skräp-, trivial- eller kiosklitteratur. I själva verket består populärlitteraturen av en rad olika arter eller genrer. Varje genre kännetecknas av att den vill gestalta, utforska och kartlägga en viss del av vår verklighet. Denna bok strävar efter ett ge en mera nyanserad bild av den populära litteraturen. Efter en teoretisk inledning tar vart och ett av de åtta kapitlen upp genrer som kärleksromaner, science fiction, skräckskildringar, deckare, fantasy, vampyrberättelser och historiska populärromaner. I varje kapitel utreds genrens egenart och historia, och ett par moderna exempel analyseras. Bland dessa kan nämnas romaner av Maeve Binchy, Stephen King, Raymond E. Feist, William Gibson, Marion Zimmer Bradley, Philip K. Dick, Jean M. Auel, Sara Paretsky, Anne Rice och John Grisham. Boken är främst avsedd för studerande i litteraturvetenskap, biblioteksvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap och kulturstudier vid högskolor och universitet. Den riktar sig även till dem som i sin yrkesverksamhet kommer i kontakt med populärlitteratur, t.ex. bibliotekarier, fritidsledare och lärare på högstadiet och gymnasiet.