Andrea Dankic

Den här boken ger en introduktion till etnologiskt fältarbete och hur etnografiska metoder spritt sig till nya fält och antagit andra former. Genom texten varvas konkreta etnografiska exempel med teoretiska resonemang och frågeställningar. Här finner läsaren de verktyg som behövs för att samla in material till en uppsats eller annat arbete. Genom nedslag i ett urval av forskningsfält visar författarna att utformningen av etnografiska studier påverkas av både frågeställning, kontext och etiska spörsmål i fält. Här kan man också läsa om specifika metoder som intervjuer, observationer och arkivstudier och hur dessa kan utvecklas, kombineras och förfinas. Därtill ges råd och anvisningar om hur man som uppsatsförfattare kommer igång med skrivandet och analyserandet, samt om hur metod och material egentligen hänger ihop. Etnologiskt fältarbete. Nya fält och former riktar sig i första hand till studenter i etnologi och närliggande humanistiska och samhälls­vetenskapliga ämnen men också till andra som är intresserade av etnografiskt fältarbete.

Hiphopmusik blev under 2010-talet en självklar del av svensk populärkultur. Rappare gästade musikprogram och morgonsoffor. Drygt tiotalet böcker gavs ut om och av svenska rappare och intresset är fortsatt stort. 2018 var hiphop den mest streamade musikgenren i världen på Spotify. Det nya för hiphopen är att den nu har status som en av världens mest populära musikgenrer samtidigt som den används som ett uttrycksmedel för samhällskritiska skildringar av samtiden. Ett konkret exempel är mötet mellan feministisk och antirasistisk aktivism. Boken tar bland annat avstamp i frågorna: Vem och vad är hiphopmusik till för? Vilka erfarenheter kan uttryckas genom musiken? Vem tillåts uttrycka dem? Och vilka erfarenheter får erkännande? Med hjälp av intervjuer och observationer undersöker författaren skapandeprocesser i Sverige under första halvan av 2010-talet bland klubb-dj:ar, på battlerapscenen och på musikläger riktade till tonårstjejer.