Andrea Spehar

I en tid präglad av ofred och geopolitiska spänningar står EU inför stora utmaningar. Unionen har dock visat sig motståndskraftig. När många för några år sedan befarade att flera medlemsstater skulle följa i Storbritanniens fotspår och lämna unionen står i stället en ny utvidgning av EU högt upp på dagordningen år 2024. I ljuset av denna utveckling ställs EU inför ett antal vägval som på olika sätt berör unionens djup och storlek. I denna bok ställs ett flertal centrala frågor på sin spets: Hur skönjs konturerna av ett större EU, och vilka premisser kommer att gälla för inträdet av nya medlemmar? Vilka lärdomar kan dras av Storbritanniens utträde ur EU och hur har brexit påverkat den politiska dynamiken i unionen? Innebär europeisk solidaritet ett krav på ett kollektivt försvar av EU? Hur hanteras förnyade flyktingströmmar till EU i skuggan av en hotfull omvärld? Vad ska innehållet i EU medborgarskapet vara och hur bör solidariteten mellan arbetstagare utformas? Hur utvecklas EU:s framtida arbetsmarknadsdynamik i ljuset av artificiell intelligens?

Mötet mellan frontlinjebyråkrater och nyanlända invandrarklienter utgör grunden för svensk integrationspolitik. I mötet fattar frontlinjebyråkrater inom olika verksamheter beslut om stöd och insatser som på olika sätt påverkar de nyanländas framtid i det nya landet. Den här boken handlar om hur frontlinjebyråkrater som arbetsförmedlare, barnmorskor, SFI-lärare och socialsekreterare upplever och hanterar myndighetsutövningen och mötet med invandrar­klienter – och om hur invandrarklienterna i sin tur upplever och hanterar myndighets­utövningen. Utmaningar och möjligheter i mötet problematiseras utifrån frontlinje­byråkraternas tjänstemannaroll, de policyer som ska implementeras, organisatoriska och administrativa förutsättningar samt invandrar­klienternas specifika situation, behov och förutsättningar. Boken bygger på ett rikt intervjumaterial och ger röst åt bägge sidor i mötet. Migration i välfärdsstaten vänder sig till studenter inom offentlig förvaltning, socialt arbete och statsvetenskap.

Att ge plats för att bearbeta motsättningar och konflikter är en viktig del av skolans uppdrag. Skolan är en av de viktigaste arenorna för byggandet av framtidens samhälle, och därför behöver ungdomar få resurser och verktyg för hur de ska hantera och förhålla sig till den mångfald och de åsiktsskillnader som präglar dagens samhälle och som de möter i medier och andra vardagliga sammanhang. I antologin Känsliga frågor, nödvändiga samtal diskuteras hur lärare kan bemöta känsliga frågor samt hur dessa frågor förstås i aktuell forskning och relaterar till skolans styrdokument. I både skola och samhälle kan frågor som berör yttrandefrihet, klimatförändringar, genus, rasism, migration, populism och religion, men också civil olydnad, artificiell intelligens, mänskliga rättigheter och resursfördelning skapa häftiga reaktioner och ibland konflikter. Oavsett vad vi tycker i dessa laddade frågor är det nödvändigt att vi lär oss bygga våra resonemang på vetenskapligt belagd kunskap och att vi kan skapa ytor där olika åsikter kan diskuteras i skolan. Bokens målgrupp är främst lärare och lärarstudenter inriktade på grundskolans senare år och gymnasiet.

This book examines the integration experiences of refugees to Sweden from Bosnia and Herzegovina (1992-1995), and more recently from Syria (2014-2018) - two of the largest-scale refugee movements in Europe for the last thirty years. It focuses on refugees’ interactions with key institutions of integration including language training, civic orientation, validation of previous educational experience, organizations and multiple labour market initiatives targeting refugees. Drawing on interviews with the refugees themselves, it offers a nuanced analysis of how the institutions of integration operate on a daily basis, and the effects they have on the lives of those who take part in them. The authors’ comparative approach highlights the particularities of each refugee movement while also revealing developments and persistent issues within institutions of integration in the intervening years between the Bosnian-Herzegovinian and Syrian conflicts. Its conclusion, which situates the Swedish case within the broader European context, demonstrates the wider significance of this timely study. It will provide a valuable resource for policymakers in addition to students and scholars of migration studies, social policy, and public policy and business administration.