Andreas Hedberg

This open access book uses Swedish literature and the Swedish publishing field as recurring examples todescribe and analyse the role of the literary semi-peripheral position in world literature from various perspectives and on meso, micro and macro levels, using both quantitative and qualitative methods. This includes the role of translation in the semi-periphery and the conditions under which literature travels to and from that position. The focus is not on Sweden, as such, but rather on the semi-peripheral transitional space as exemplified by the Swedish case. Consisting of three co-written chapters, this study sheds light on what might be called the semi-peripheral condition or the semi-periphery as an area of transition. As part of the Cosmopolitan and Vernacular Dynamics in World Literatures series, it makes continuous use of the concepts of 'cosmopolitan' and 'vernacular' – or rather, the processual terms, cosmopolitanization and vernacularization – which provide an overall structure to the analysis of literature and literary phenomena. In this way, the authors show that the semi-periphery is an ideal point of departure to further the understanding of world literature, because it is a place where the cosmopolitan (the literary universal) and the vernacular (the rootedness in a particular culture or place) interact in ways that have not yet been thoroughly explored. The eBook editions of this book are available open access under a CC BY-NC-ND 3.0 licence on bloomsburycollections.com.

This open access book uses Swedish literature and the Swedish publishing field as recurring examples todescribe and analyse the role of the literary semi-peripheral position in world literature from various perspectives and on meso, micro and macro levels, using both quantitative and qualitative methods. This includes the role of translation in the semi-periphery and the conditions under which literature travels to and from that position. The focus is not on Sweden, as such, but rather on the semi-peripheral transitional space as exemplified by the Swedish case. Consisting of three co-written chapters, this study sheds light on what might be called the semi-peripheral condition or the semi-periphery as an area of transition. As part of the Cosmopolitan and Vernacular Dynamics in World Literatures series, it makes continuous use of the concepts of 'cosmopolitan' and 'vernacular' – or rather, the processual terms, cosmopolitanization and vernacularization – which provide an overall structure to the analysis of literature and literary phenomena. In this way, the authors show that the semi-periphery is an ideal point of departure to further the understanding of world literature, because it is a place where the cosmopolitan (the literary universal) and the vernacular (the rootedness in a particular culture or place) interact in ways that have not yet been thoroughly explored. The eBook editions of this book are available open access under a CC BY-NC-ND 3.0 licence on bloomsburycollections.com.

I denna bok beskrivs hur svensk skonlitteratur har oversatts till franska efter 1945. Sarskilt betydelsefulla oversattare och forlag tas upp till diskussion, liksom forfattarskap och litteraturtyper som varit sarskilt framgangsrika.

Litteraturvetenskap II fördjupar och breddar kunskaperna om olika teorier och metoder inom det litteraturvetenskapliga forskningsområdet. Boken omfattar tretton kapitel, skrivna av specialister inom olika litteraturvetenskapliga fält. Syftet är bland annat att ge vägledning och inspiration för studenter som planerar att skriva en påbyggnadsuppsats. Kapitlen behandlar sedan länge etablerade fält inom litteratur­­forskningen som textkritik, studier av författares själv­fram­ställning och autofiktion, populärlitteratur, forskning kring kön, genus, klass och etnicitet, litteraturdidaktik, psykoanalytiska perspektiv och diskursanalys. I boken finns också översikter av områden som har diskuteras särskilt under de senaste åren: queerstudier, medieteori, kognitionsforskning, samt digital humaniora och fjärrläsning. Litteraturvetenskap II vänder sig främst till studenter på avancerad nivå inom litteraturvetenskap och lärarutbildningens litteraturkurser. Syskonvolymen Litteraturvetenskap I är avsedd för studenter på grundläggande nivå.

Hur går det till att analysera litterära verk? Vilka är de grundläggande teorierna och termerna? Vilka grepp finns för att genomlysa idéer, personbeskrivningar och konstnärliga verknings­medel i litterära verk? Litteraturvetenskap I är en introduktion till olika teorier och metoder inom området och ger också en kort skiss av litteraturvetenskapens utveckling. Boken består av elva kapitel, skrivna av erfarna lärare och forskare. Syftet är att ge en orientering om litteraturvetenskapens tankevärld - men också att ge läsarna praktiska råd inför arbetet med litterära verk. Kapitlen behandlar analys av fiktionsprosa, lyrik och dramatik, litteraturhistorieskrivning, perspektiv på äldre litteratur och idéanalys. Särskilda kapitel ägnas också analysen av makt och genus, barnlitteratur, världslitteratur, litteratursociologi och frågor om litterärt värde. Litteraturvetenskap I vänder sig främst till studenter på grundläggande nivå i litteraturvetenskap och lärarutbildningens litteraturkurser. Syskonvolymen Litteraturvetenskap II är avsedd för studenter på avancerad nivå.

När vi blickar tillbaka på 1800-talets sista decennier ser vi vår egen värld skapas. Fenomen som industrialisering, urbanisering och sekularisering lade grunden för det moderna samhället. I allmänhet värderar vi denna utveckling positivt. Men för många av 1800-talets svenskar var moderniseringen en plågsam utveckling. Deras kritik mot storstadslivet och industrikapitalismen gäller också oss, eftersom vår värld skapats ur deras. Viktor Rydberg (1828 1895) var länge en av Sveriges mest lästa författare. Han har beskrivits som en senromantisk idealist och som en av den svenska liberalismens främsta före­trädare. Men under sina sista levnadsår var han också moderniseringskritiker. I den inflytelserika diktsviten Den nya Grottesången uttryckte han sitt missnöje med det moderna samhällets förhållanden. En strid för det som borde vara är en bred undersökning av Rydbergs moderniseringskritiska samhällsuppfattning. Såväl sak- som fiktionsprosa granskas. Genom berättartekniska och retoriska analyser formuleras en ny bild av Rydbergs författarskap. Fram träder tanken på en alternativ modernisering, väsensskild från storstadens och industrins. Andreas Hedberg (f. 1979) är litteraturvetare verksam vid Uppsala universitet. En strid för det som borde vara är hans doktorsavhandling.