Andreas Jansson

Denna bok behandlar teori och internationella standarder inom området externredovisning och är avsedd att användas på fördjupningskurser i företagsekonomi vid universitet och högskolor. Den förutsätter att läsaren har grundläggande kunskaper i externredovisning motsvarande en introducerande kurs. I bokens första del ges en teoretisk ram som innefattar användning av externredovisning samt begrepp, mått och principer för redovisningen. I bokens andra del belyses det internationella regelverket utifrån den teori som presenteras i del I. Med det internationella regelverket avses de standarder som utgetts av IASB (International Accounting Standards Board) och som benämns IAS (International Accounting Standards) eller IFRS (International Financial Reporting Standards). Nytt i denna sjätte upplaga är att varje kapitel i del II avslutas med övningar där lösningar finns tillgängliga via förlagets webbplats. Utöver det har innehållet genomgående uppdaterats, med till exempel tillämpning av nu gällande bolagsskatt, och mindre ändringar har genomförts för att fokusera innehållet.

Viola lever i utanförskap. Hennes enda vänner återfinns i böckernas värld. En dag kliver den på ytan självsäkra Linn på skolbussen. Linn och Violas vägar korsas. En svindlande resa tar sin början och längtan efter vänskap blandas med rädslan för det övernaturliga ... Mardrömsdockan är en bok om att våga vara annorlunda, och om mobbning och utanförskap. Men framför allt är det en berättelse om vänskap och kärlek, och om kampen mellan liv och död. Ibland blir mardrömmar verkliga! BTJ ger boken ett bra betyg. " Anderas Janssons Mardrömsdockan väcker starka känslor hos läsaren redan från början. [...] I rask takt beskrivs vardagliga situationer, utanförskap och vänskap med inslag av stereotypiska drag. Läsaren i 9-12-årsåldern kan ta del av den spännande berättelsen på egen hand eller via högläsning i klassen." Lektör Marie-Helene Klementsson, BTJ-häftet nr 7, 2024.

Under de senaste trettio åren har värdegrunder blivit ett oundgängligt inslag i varje företagskultur. Detta huvudsakligen svenska begrepp är nu lika vanligt på arbetsplatser runt om i landet som gratis kaffe. Men kan verkligen några vaga värdeord lösa de problem som finns inom organisationskulturer? Och ger de stora resurser som satsas på värdegrundsarbete något reellt resultat? Kort sagt: Har värdegrunder verkligen något värde? I Värdet av värdegrunder belyser författarna värdegrundsfenomenet på djupet. Genom fallstudier och praktiska reflektioner söker de bidra till att minska risken att organisationer ägnar sig åt storskaliga och pretentiösa projekt som bara gör ledningar, stabsfolk och konsulter nöjda. Men som, på gott och ont, inte gör någon större skillnad för verksamheten i vardagen. Många värdegrundsarbeten är i riskzonen.

Dag Smith är ekonomie doktor och har varit verksam som universitets­lektor vid Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Daniel Brännström är ekonomie doktor och universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Andreas Jansson är docent och universitetslektor vid Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Redovisningens språk Denna bok behandlar teori och internationella standarder inom området externredovisning och är avsedd att användas på fördjupningskurser i företagsekonomi vid universitet och högskolor. Den förutsätter att läsaren har grundläggande kunskaper i externredovisning motsvarande en introducerande kurs. I bokens första del ges en teoretisk ram som innefattar användning av extern redovisning samt begrepp, mått och principer för redovisningen. I bokens andra del belyses det internationella regelverket utifrån den teori som presenteras i del I. Med det internationella regelverket avses de standarder som utgetts av IASB (International Accounting Standards Board), och som benämns IAS (International Accounting Standards) eller IFRS (International Financial Reporting Standards). I denna femte upplaga har bokens första del reviderats för att vara i linje med IASB:s nya Föreställningsram för utformning av finansiella rapporter. Bokens andra del har uppdaterats till nu gällande IAS/IFRS samt anpassats till de förändringar som skett i del I. Femte upplagan

MICHELSLÄKTEN är namngiven av Tore Österhag, som från 1990-talets arbete med boken Handlarna från Härna och fram till hösten 2017 har kartlagt Michel Gislessons ättlingar intill nutid. Detta i samarbete med Elizabeth Johannesson och Marie Grymark. De två föreliggande volymerna omfattar närmare 63000 individer, av vilka 41825 är direkta ättlingar och resterande ingifta. Släkten är spridd över hela Sverige. Bland de mer kända ättlingarna finner vi exempelvis Gullan Bornemark och Lars Norén, och med lokal förankring entreprenören Wigar Bartholdson, naturfotografen Jan Töve och fotbollsspelande bröderna Holmén. Michel Gislesson föddes 1634 i Äspereds by, Gingri socken, Västergötland (Älvsborgs län). Namnet är detsamma som Mikael och uttalet torde ha varit Mickel; ett för bygden redan på 1600-talet ovanligt namn, som i denna släkt likväl följde med långt in på 1700-talet, då tre kusiner uppkallades efter sin farfar/morfar, bokens stamfader. Volym 1 upptar de många ättlingarna efter Michels son Per, uppdelat på dennes barn: Kerstin Persdotter, Anders Persson, Michel Persson, Per Persson och Karin Persdotter. Observera att släktuppställningen består av två volymer. Michels övriga ättlingar samt register och appendix återfinns i volym 2.

MICHELSLÄKTEN är namngiven av Tore Österhag, som från 1990-talets arbete med boken Handlarna från Härna och fram till hösten 2017 har kartlagt Michel Gislessons ättlingar intill nutid. Detta i samarbete med Elizabeth Johannesson och Marie Grymark. De två föreliggande volymerna omfattar närmare 63000 individer, av vilka 41825 är direkta ättlingar och resterande ingifta. Släkten är spridd över hela Sverige. Bland de mer kända ättlingarna finner vi exempelvis Gullan Bornemark och Lars Norén, och med lokal förankring entreprenören Wigar Bartholdson, naturfotografen Jan Töve och fotbollsspelande bröderna Holmén. Michel Gislesson föddes 1634 i Äspereds by, Gingri socken, Västergötland (Älvsborgs län). Namnet är detsamma som Mikael och uttalet torde ha varit Mickel; ett för bygden redan på 1600-talet ovanligt namn, som i denna släkt likväl följde med långt in på 1700-talet, då tre kusiner uppkallades efter sin farfar/morfar, bokens stamfader. Volym 2 omfattar ättlingarna till Kerstin Michelsdotter och Nils Michelsson. Denna volym innehåller även register och appendix. Observera registret gäller för hela verket, vars två volymer har gemensam sidnumrering: volym 2 tar vid där volym 1 slutar. I appendixet, som är del av volym 2, sätter Andreas Jansson fokus på de äldre generationerna - stamfadern Michels närmsta familj och de spår som finns bakåt i tiden. En del av källorna till Michelsläktens tidiga medlemmar belyses, liksom ett par gårdar där släkten levat, framför allt Äspered i Gingri. Denna bilaga innehåller släktskapstavlor för några av släktens kändisar samt redogör för uppslag för framtida forskning, lösa trådar och förslag för DNA-forskning. Även några utforskade "dead ends".