Andreas Nord

Främmande inflytande på svenska språket Konferensen Svenska språkets historia hölls för sextonde gången i Lund i november 2021. Det var tredje gången konferensen avhölls i Lund. Konferensen hade p.g.a. pandemin blivit uppskjuten inte mindre än två gånger, men när den äntligen hölls var den välbesökt av många konferenshungriga språkhistoriker. Tema för konferensen var Främmande inflytande på talad och skriven svenska, och för detta syfte hade vi tre plenarföredragshållare: Roger Andersson, Charlotta af Hällström-Reijonen samt Stefan Mähl. Dessa talade om latinskt inflytande, språkmöten i Finland respektive lågtyska och lågtyskt inflytande på svenskan. Dessa tre föredrag inleder denna konferensvolym. Konferensen var emellertid öppen även för föredrag utanför temat, och sammanlagt hölls ett fyrtital sektionsföredrag. Som vanligt har flera av föredragshållarna valt att inte skicka in ett artikelbidrag, eller i något fall dra tillbaka inskickade bidrag. Kanske är denna andel större denna gång p.g.a. att konferensen fick skjutas upp 1 ½ år. I denna volym presenteras utöver plenarföredragen 15 av sektionsföredrag, och de står i bokstavsordning efter plenarföredragen. Konferensen bekostades till största delen av Birgit Rausing Language Programme, och denna donation har också bekostat merparten av utgivningen av denna bok. När konferensen fick skjutas upp bistod Svenska Akademien beredvilligt med ett bidrag till fördyringarna av konferensen. Boken har genomgått bedömning av bidragen, och redigeringen har ombesörjts av Lars-Olof Delsing och Bo-A. Wendt i Lund.

Alla blir vi rädda någon gång, både människor och djur. Ibland är det samma saker som skrämmer och ibland är det något helt annat som djuren tycker är läskigt. Vad gör djuren när de blir skrämda? Kanske gömmer de sig? Försöker de springa därifrån? Eller försöker djuren lura den som skräms att titta åt ett helt annat håll? Ska vi kolla hur djuren gör? Vad gör djuren när de blir rädda? är en bok som ger spännande kunskap om vilda djurs rädslor och beteenden, som barnen själva kan relatera till. Skriven i samarbete mellan Annie Klasson, författare och illustratör, samt Andreas Nord, författare och docent i biologi. Många intressanta fakta om djuren och deras rädslor. Barnen kan nog känna med djuren och fundera kring det. Bra inspiration till prat om känslor med barnen. Mycket välgjorda och naturtrogna bilder. En bok att läsa, fundera på och diskutera utifrån. Pia Gumælius Elf, Förskollärare på I Ur och Skur Ute , Skövde

Den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) har på senare år blivit alltmer populär i Sverige. Skrivdidaktiker och textforskare tilltalas av modellen och använder de grammatiska kategorierna i analyser och undervisning. Kanske kan detta förklaras av den starka förankringen i kontexten – SFG fungerar helt enkelt bra för att beskriva språk i sammanhang, liksom för att analysera hur språket är med och skapar sammanhang. Analysen är dock inte alltid enkel, utan kräver att man vänder och vrider på perspektiven. En bra hjälp är förstås att titta på andras analyser. Den möjligheten erbjuder denna bok. Bokens tre redaktörer har samlat sina erfarenheter av grammatisk analys av texter, och inleder bokens olika avdelningar med kapitel som tar upp dels grunderna i analysen, dels tänkbara problem och överväganden. I kapitlen analyseras många olika slags texter, till exempel reklam, platsannonser, elevinsändare, vigselordningar och styrdokument för skolan. Författarnas ambition är att ge en god inblick i hur den systemisk-funktionella grammatiken kan användas för att analysera texter. Funktionell textanalys ges numera ut av Studentlitteratur AB. Denna andra upplaga innehåller dock inga förändringar av innehållet jämfört med den första upplagan.

Trädgårdsböcker är något som många kommer i kontakt med i dag. Vad färre nog tänker på är att dessa representerar en kategori av sakprosa med en ovanligt lång historia. Handböcker för trädgårdsskötsel har funnits på svenska sedan mitten av 1600-talet. Detta gör dem till ett intressant material för en texthistorisk undersökning. Genom århundraderna har trädgårdsböckerna haft liknande funktioner. De har till uppgift att sprida kunskaper på ett område där det kanske inte är så lätt att använda text. Hur beskriver man exempelvis beskärning begripligt med språk och bilder? Hur gjorde man förr? Och vad säger egentligen textens utformning om vad man som läsare kan ha den till? I denna avhandling undersöks dessa frågor i ett material som omfattar 32 svenska handböcker om trädgårdsodling från perioden 1643-2005. Metoden är textanalytisk, men inte bara i språket utan även textens visuella egenskaper undersöks. Andreas Nord är verksam vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Detta är hans doktorsavhandling. Keywords: multimodal discourse analysis, social semiotics, text history, appraisal theory, instructive prose, text linguistics, Swedish, garden books.