Angerd Eilard

I dagens mediebrus verkar uttryck för populism, faktaresistens och antidemokratiska ideologier bli allt vanligare. En viktig uppgift för skola och högre utbildning är därför att förse elever, studenter och lärare med kritiska analysverktyg så att de kan sovra i informationsflödet. Diskursanalys är ett sådant verktyg som förmår synliggöra hur språk och texter av olika slag, såväl tryckta som digitala, rymmer ideologier och makt. Diskursanalys uppfattas inte sällan som onödigt komplicerad och svårtillgänglig. Den här boken vill ändra på den uppfattningen. I boken medverkar tio forskare från olika akademiska discipliner. Samtliga har erfarenhet av diskursanalys från både undervisning och forskning. Bokens syfte är att visa hur diskursanalys konkret kan tillämpas på texter som knyter an till det utbildningsvetenskapliga området - lärobokstexter, läroplanstexter, digitala resurser och diskussionsgrupper samt medietexter - och hur detta kan utnyttjas i klassrummet. Boken riktar sig främst till studenter och lärare vid högskolor och universitet med intresse för diskursanalys med ett utbildningsvetenskapligt och didaktiskt perspektiv.

Monika Edgren är docent i historia och professor i genusvetenskap vid Malmö universitet. I "Plats för makt" presenterar 16 av hennes vänner och kollegor kritiska essäer på teman som anknyter till hennes intressen. Det handlar, som alltid i Monikas forskning, om makt, i alla dess former: maktspel mellan historiens människor och samhällets institutioner och normer, men också den makt som forskaren har över de historiska subjekten. Essäerna är tematiskt ordnade och handlar om könsskillnadsteori, Donna Haraways moralfilosofi och aktörsbegreppet i prostitutionshistorien; om neoliberal chefsdiskurs och maskulinitetsuttryck i sånger hos kolgruvearbetare i Appalacherna respektive i nazistisk propaganda; om kvinnliga fabriksarbetare i USA under första världskriget och om mångfaldens problematik i läromedel respektive museiverksamhet; om hiphop-feminism och om den samtida litteraturens diskussioner om utanförskap respektive kroppskontroll; om kön och sexualitet i svenska beredskapsromaner och berättelser om våldtäkt i svenska domstolar; om självskärande flickor och om internetbaserad feministisk mobilisering mot sexuellt våld. Redaktörer är historikerna Ulrika Holgersson, Lunds universitet, och Helena Tolvhed, Stockholms universitet.