Anita Synnestvedt

Hur ser högskoleutbildningens bildningspraktiker ut? Vad utgör det bildande momentet i en akademisk undervisningsprocess? Vilken typ av bildningsbegrepp kan användas för att diskutera bildande undervisning? I denna antologi, som vuxit fram som en motkraft mot ett insnävat instrumentellt synsätt på kunskap och utbildning, tar författare från sex ämnesområden ett nytt grepp på detta omdiskuterade tema genom att utgå från såväl vetenskaplig metod som egen undervisningserfarenhet. Med hemvist i olika vetenskapsområden (filosofi, språkvetenskap, biologi, pedago­gik, arkeologi och teaterlärarutbildning), och med lång praktisk erfarenhet inom den högre utbildningen, har bokens författare samlats kring den gemensamma viljan att främja bildande undervisning i akademin.

Vad kan bilder säga om kvinnligt och manligt i det förflutna? I Bildligt talat. Kvinnligt, manligt i 3,2 miljoner år tar vi en tvärvetenskaplig promenad genom ett historiskt bildgalleri, för att ta reda på hur mäns och kvinnors egenskaper åskådliggjorts genom tiderna. Här samlas historiker, antikvetare och arkeologer kring bild som historiskt vittnesbörd om kvinnligt och manligt. Forskarna betraktar återgivningen av "urkvinnan" Lucy, familjeporträtt på antika gravreliefer, kroppsnormer i tidiga vikingaföremål, bildskapande i isländska sagor, skiftande könsfokusering i 1500-talets klädmode, genusaspekter på kröningsceremonier under 1700-talet, kungliga snedsprång under frihetstiden, nakna stenålderskvinnor i dansk 1940-talsfilm och en såväl tillbaka- som framåtblickande utställning om människans evolution. Genom alla dessa olika bilder kan vi få kunskap om historien. Dels klargör bilderna sidor av det förflutnas samhällsliv som inte lika väl låter sig fångas i bevarade texter, dels utgör de tidsdokument i sig själva. Från vissa epoker och samhällen saknas skrifter helt, och då är det just genom bevarade lämningar och bilder som vi alls kan närma oss det förflutna. Den naturliga startpunkten är vår tids uttolkning av de fynd som visar hur länge mänskligt liv varit en realitet. Bokens tidsspann är således hisnande långt: 3,2 miljoner år! Vad som betraktats som kvinnligt respektive manligt varierar i tid och rum. Vad som däremot inte förändrats är en överallt och i alla tider återkommande vilja att göra åtskillnad mellan könen.

Med avstamp i Lgr22 diskuterar boken vad kulturarv och arkeologi betyder och hur dessa ämnen kan synliggöras, integreras och användas i skolans undervisning. I grundskolan förknippas arkeologi främst med forntiden, men den här boken vill vidga perspektiven. Samtida frågeställningar och teman inkluderas därför i det arkeologiska arbetet, och begreppet kulturarv diskuteras och problematiseras. Syftet är att sträva mot en inkluderande och jämlik undervisning genom ett lustfyllt lärande. Boken erbjuder teoretiska perspektiv, inklusive en historisk bakgrund till ämnet hembygdskunskap. Men innehållet är även praktiskt orienterat. Exempelvis får läsaren lära sig hur en arkeologisk utgrävning kan genomföras av en skolklass, och hur en väska med kulturarv kan packas. Arkeologi och kulturarv i skolan vänder sig till lärarstudenter och verksamma lärare i grundskola och gymnasium. Den riktar sig även till universitetsutbildningar i arkeologi och kulturarv samt museer.

Mat är en viktig del av vårt gemensamma kulturarv, även om man inte så ofta tänker på detta. Samtidigt är det ett arv under ständig förändring. Matarvet skapas i den tid vi befinner oss. Hur kan mat som kulturarv gestaltas och beskrivas, frågar måltidsforskaren Richard Tellström inledningsvis. Bokens skribenter fortsätter med berättelser om vad matarv kan vara, både för människor i allmänhet och för dem själva. Här skrivs om Rom och Bohuslän, om brödets roll och om honungskakan. Den internationellt uppmärksammade svenska fikastundens betydelse och kaffekalaset avhandlas. Läsarna informeras om hur mat förvarats genom tiderna, från en grop i marken till moderna kyl- och frysskåp. Och hur hanterar vi människor matarvet i kristider, som under en pandemi? Även nya råvarors etablering presenteras, som tång och annat ätligt från havet som vi svenskar ännu ej haft på våra bord. De flesta har också påtagliga minnen kopplade till skol- och sjukhusmat. Matarv är en rik och tankeväckande volym om vad och hur vi ätit. De många bilderna berikar framställningen och stegrar aptiten. Som en extra krydda avslutas varje kapitel med ett recept. Anita Synnestvedt är filosofie doktor i arkeologi och koordinator för kulturarvsakademin, Centrum för kritiska kulturarvsstudier (CCHS), Göteborgs universitet. Även skribent i boken. Monica Gustafsson är utvecklare och koordinator för kulturarvsakademin, Förvaltningen för kulturutveckling, VG regionen. Även skribent i boken. Bokens övriga skribenter presenteras i slutet av boken.