Anja Hirdman

Kvinnor har i alla tider bidragit till att skapa och forma manlighet. Genom idealbilder och drömmar, fostran och gränsdragningar, kritik och politik har de mejslat fram maskuliniteter och därmed påverkat maktordningarna mellan könen. I "Kvinnorna gör mannen" berättas om manlighet i olika samman­hang från 1500-tal till 2000-tal. Från maktkamper i adelsfamiljer och intriger vid hovet till 1980-talets debatter om mjukismän och dagens Harlequinsex: det är kvinnorna som betraktar och diskuterar männen. Mary Wollstonecraft, Anne Charlotte Leffler och den finska politikern och kvinnosakskvinnan Hedvig Gebhard efterlyser ett nyanserat och visionärt mansideal för att utveckla relationerna mellan kvinnor och män. Hos Fredrika Bremer är den ideale mannen en nödvändig medhjälpare i kvinnans emancipation; i 1800-talets konstnärsromaner träder en manlig musa fram och stöttar kvinnliga huvud­personers skapande. Selma Lagerlöf låter en komplex manlig - eller omanlig - karaktär återspegla sin egen kamp för kontroll över sitt verk, medan mellankrigstidens filmpionjär Karin Swanström gestaltar hedersknyfflar ur arbetarklassen. Forskare inom historia, idéhistoria, film, litteratur och medier visar här hur kvinnors görande av män och maskulinitet är något mer och annat än en tudelad tanke­figur av under- respektive överordning. I förlängningen finns nya infallsvinklar på hur hegemoni och legitimitet uppstår och ifrågasätts, nya bilder av hur kön skapas och kanske nya intressanta manligheter.

• Journalistiken blir allt mer tolkande. • Talespersoner och PR-personer har blivit tre gånger vanligare i medier sedan 2007. • Publiken vill ha ännu mer lokala nyheter än vad som publiceras. • Kvinnor syns oftare, men fortfarande dominerar männen i medierna. Medierna är utmanade ekonomiskt och kritiserade ideologiskt som nästan aldrig förr. Då gäller det att veta hur journalistiken utvecklas. Det görs i Mediestudiers innehållsanalys som studerat 20 000 nyheter under fyra år. I denna bok presenterar några av landets ledande medieforskare resultat från arbetet hittills.

Vad gör att pulsen ökar under actionscener, ögonen tåras inför ett grymt öde och känslan av förlust infinner sig när tv-serien tar slut? Hur påverkar tv-tittandet oss som medmänniskor och individer? I Känslofyllda rum beskriver mediaforskaren Anja Hirdman det vardagliga umgänget med medier genom vilka vi möter och upplever andra människor, händelser och omvärlden. Med utgångspunkt i ny forskning kring känslor och kroppar från fält som socialpsykologi, kulturstudier och neurovetenskap ställer författaren frågor om betraktandet av andra: varför berörs vi och hur överförs känslor mellan skärm och tittare. I fokus står skärmkulturen och den erfarenhet som tv:n fört med sig av att uppleva situationer och känna inför omvärlden utan att själv kroppsligen vara där. Hur väcks vår empati och antipati av sätten att berätta i fiktion och icke-fiktion?

Boken behandlar hur kvinnan skildras i 60- 70- och 90-talens Veckorevyn och Fib-Aktuellt. Anja Hirdman lägger stor tonvikt i hur just bilden av kvinnan gestaltas, inte bara i text utan just i bild. Hennes jämförelse mellan en tidning riktad till kvinnliga läsare och en herrtidning skapar många intressanta motsättningar och visar att bilden kan vara väl så stereotyp i Veckorevyn. Jämförelsen över tid väcker en mängd tankar kring hur bildernas innehåll förändrats och hur pass mycket mer nakenhet som vi lärt oss acceptera att möta på omslag och löpsedlar.