Ann-Catrin Östman

Kvinnor har i alla tider bidragit till att skapa och forma manlighet. Genom idealbilder och drömmar, fostran och gränsdragningar, kritik och politik har de mejslat fram maskuliniteter och därmed påverkat maktordningarna mellan könen. I "Kvinnorna gör mannen" berättas om manlighet i olika samman­hang från 1500-tal till 2000-tal. Från maktkamper i adelsfamiljer och intriger vid hovet till 1980-talets debatter om mjukismän och dagens Harlequinsex: det är kvinnorna som betraktar och diskuterar männen. Mary Wollstonecraft, Anne Charlotte Leffler och den finska politikern och kvinnosakskvinnan Hedvig Gebhard efterlyser ett nyanserat och visionärt mansideal för att utveckla relationerna mellan kvinnor och män. Hos Fredrika Bremer är den ideale mannen en nödvändig medhjälpare i kvinnans emancipation; i 1800-talets konstnärsromaner träder en manlig musa fram och stöttar kvinnliga huvud­personers skapande. Selma Lagerlöf låter en komplex manlig - eller omanlig - karaktär återspegla sin egen kamp för kontroll över sitt verk, medan mellankrigstidens filmpionjär Karin Swanström gestaltar hedersknyfflar ur arbetarklassen. Forskare inom historia, idéhistoria, film, litteratur och medier visar här hur kvinnors görande av män och maskulinitet är något mer och annat än en tudelad tanke­figur av under- respektive överordning. I förlängningen finns nya infallsvinklar på hur hegemoni och legitimitet uppstår och ifrågasätts, nya bilder av hur kön skapas och kanske nya intressanta manligheter.

Småhandel och informella handelsutbyten gav upphov till en mångfald av möten i Finland under årtiondena kring sekelskiftet 1900. Industrialiseringen, ökade inkomster och större näringsfrihet gjorde att konsumtionen växte och fler kunde försörja sig på småskalig handel av olika slag. Här tar sig nio forskare med bakgrund i historia, sociologi och traditionsvetenskaper an denna mångsidiga handelsverksamhet som spänner över ett brett historiskt fält och som sällan tagits upp inom finländsk kultur- och historieforskning. Utifrån begreppen plats och praktik visar författarna hur säljare och köpare tog handelsplatsen i bruk på olika sätt. De tar upp både lokala handelsmöten på stationära platser som torg och kyrkbacken samt återkommande marknadsplatser där såväl den lokala befolkningen som kringresande romer, tatariska och judiska handelsmän och marknadsartister möttes. Också handel som bygger på rörlighet och flyktigare handelsplatser tas upp, som byteshandel på stränderna vid Finska viken och kringresande försäljare på landsbygden. Genom handelsmötena framträder mångskiftande sociala relationer, bland annat när det gäller förhållandet mellan stad och landsbygd, social status och könsroller, liksom språkliga och etniska relationer. Att mötas kring varor lyfter fram handelsrelationernas dynamiska växelverkan och samtidigt en sällan uppmärksammad kulturell diversitet i det finländska förflutna. I boken medverkar Jutta Ahlbeck, Niklas Huldén, Maren Jonasson, Hanna Lindberg, Eija Stark, Anna Sundelin, Sandra Waller, Johanna Wassholm och Ann-Catrin Östman.

Med freden i Fredrikshamn 1809 förlorade Sverige Finland som blev ett ryskt storfurstendöme. I anslutning till tvåhundraårsminnet av freden utkom en rad böcker om kriget 18081809 och om dess följdverkningar. Uppfattningarna går isär. Innebar rikssprängningen en förlust för båda parter, eller var den början på något nytt och bättre? På Nordiska museet hölls vid slutet av det så kallade märkesåret 2009 en konferens, svenskt i Finland finskt i Sverige, där forskare från både Finland och Sverige belyste utvecklingen på ömse sidor om Bottniska viken under de senaste tvåhundra åren. En del av föredragen har nu samlats i denna volym. I ett tiotal bidrag diskuteras bland annat språk, historieskrivning och konstitutionella villkor. Boken fördjupar perspektiven på den identitetsformering som varit aktuell i de båda länderna.

Utifrån ett historiskt perspektiv diskuterar historiker, etnologer, folklorister och jurister det aktuella ämnet kön och våld. Tidsramen sträcker sig från ett tidigmodernt samhälle ända fram till våra dagar. Här får vi bland annat läsa om brottsliga kvinnor i fängelse, slagsmål under 1800-talet och mord på fästmör i Norge. Men det är inte bara historiska skildringar av våldets ansikte som lyfts fram. Vi får även stifta bekantskap med dagens lagstiftning kring våldtäkt och kvinnliga prästers syn på själavård och sexuella trakasserier. Förutom det historiska perspektivet presenteras även ett kulturellt sätt att se på kön och våld. Boken inleds med en presentation av vetenskapliga perspektiv på kön och våld från sociobiologi till genus- och mansforskning. Redaktör för antologin Mord, misshandel och sexuella övergrepp är Inger Lövkrona, professor i etnologi och dekanus för Humanistiska fakulteten vid Lunds universitet.