Ann-Christine Vallberg Roth

Det här är en bok för dig som avser att arbeta med professionell yrkesutövning i förskolan. Författarna belyser hur förskolans uppdrag ställer komplexa och förändrade krav på den professionella kompetensen. Boken tar upp en rad teman, till exempelatt leda och organiseraatt skapa trygghet och välbefinnandeatt samverka, utveckla vetenskapligt förhållningssätt och forskningsbaseraatt undervisa, dokumentera och sambedömaatt bedriva forsknings- och utvecklingsarbete. Boken handlar om professionell yrkesutövning i förskolan i ett nutida perspektiv med historiska kopplingar. Centrala aspekter på detta ämne diskuteras i teman och relateras till styrdokument, forskning och empiriska exempel. Underrubriken Kontinuitet och förändring vill framhäva att trots att många förändringar har skett i uppdraget finns det en kontinuitet att vara medveten om. Många av de professionella kompetenser som efterfrågas i förskolan har en gedigen bas i förskolans och förskollärarprofessionens historia. Professionell yrkesutövning i förskola vänder sig till studenter i förskollärarutbildning. Det är en kursbok lämplig att återkomma till under hela utbildningen. Den vänder sig också till verksamma pedagoger, arbetslag, förskolechefer, skolpolitiker och skoladministratörer som ansvarar för eller berörs av frågor kopplade till professionell yrkesutövning i förskola.

Boken tar upp didaktik i förskolan med fokus på didaktisk takt och otakt. Didaktik avser konsten att undervisa. Vi utgår inte från ”one size fits all”, utan boken bidrar med rikliga exempel på didaktisk takt och otakt i relation till ledarskap och nätverk som kan skapa förutsättningar för undervisning, liksom specialpedagogisk didaktik som är inriktad på såväl alla som varje barn. Exempel i boken hämtas från material som ingår i två forsknings- och utvecklingsprogram, ett med beteckningen ”Undervisning i förskolan” (UndiF) och ett med titeln ”Flerstämmig undervisning i förskola” (FundiF). Boken kan med fördel utgöra en kursbok i förskollärarutbildning, men också i fortbildning av verksamma förskollärare, rektorer och specialpedagoger i förskola. Den kan läsas självständigt men också ses som en vidareutveckling av böckerna Professionell yrkes­utövning i förskola: kontinuitet och förändring (Rubinstein Reich, Tallberg ­Broman & Vallberg Roth, 2017) och Didaktik – flerstämmig under­visning i förskolan (Vallberg Roth, Holmberg, Löf & Stensson, 2020).

Documentation in early childhood education is typically seen as a means to enhance the quality of care and education, and as a way to take account of the child’s view. Assessment and Documentation in Early Childhood Education considers the increasing trend towards systematic child documentation especially in early childhood institutions. The authors present ways in which assessment and evaluation is done sometimes explicitly but more often implicitly in these practices, and explore its means, aims, forms, and functions. They also examine the rationalities of child documentation from the perspective of professional practice and professionalism and suggest that documentation and assessment practices can weaken and constrain but also empower and strengthen teachers, children and parents. Topics explored include: Different forms of documentation and assessment Documentation and listening to the children Dilemmas of assessment and documentation Participation by children Involvement of parentsThis timely book will be appealing for those studying in the field of early childhood education, teacher education, special education, general education, social work, counselling, psychology, sociology, childhood studies, and family studies.

Documentation in early childhood education is typically seen as a means to enhance the quality of care and education, and as a way to take account of the child’s view. Assessment and Documentation in Early Childhood Education considers the increasing trend towards systematic child documentation especially in early childhood institutions. The authors present ways in which assessment and evaluation is done sometimes explicitly but more often implicitly in these practices, and explore its means, aims, forms, and functions. They also examine the rationalities of child documentation from the perspective of professional practice and professionalism and suggest that documentation and assessment practices can weaken and constrain but also empower and strengthen teachers, children and parents. Topics explored include: Different forms of documentation and assessment Documentation and listening to the children Dilemmas of assessment and documentation Participation by children Involvement of parentsThis timely book will be appealing for those studying in the field of early childhood education, teacher education, special education, general education, social work, counselling, psychology, sociology, childhood studies, and family studies.

I den här boken belyser författarna föräldrasamverkan, föräldrastöd och förhållande mellan föräldrar och förskola/skola i mångfaldens samhälle utifrån intervju- och observationsstudier, statistik, skönlitteratur, webbsidor, grundutbildningskurser och styrdokument. Författarna framhåller den snabba förändringen i synsätten på föräldrars delaktighet och inflytande och diskuterar det som ett uttryck för styrning mot gemensamt ansvar och delade normer och värden i ett samhälle som präglas av ökad segregation och heterogenitet. De belyser också det förändrade föräldraskapet och hur olika sociala och ekonomiska villkor påverkar föräldrars förhållande till förskola och skola. Bokens författare presenterar egen och andras forskning om inskolning, utvecklingssamtal, föräldrautbildning, föräldrasajter, komplementära skolor och väcker diskussionsfrågor som syftar till att stärka förutsättningarna för en likvärdig och positiv kontakt mellan föräldrar, förskola och skola. Boken riktar sig till lärarstuderande och verksamma lärare samt till alla intresserade av frågor kopplade till barn, elever, föräldrar, förskola och skola.

Att bilda sig handlar om att som människa låta sig påverkas och formas av nya möten, situationer och erfarenheter - men också om att omvärdera sådant man trodde att man visste. Bildning handlar därför om mer än att inhämta kunskap och lära sig något. Denna antologi är den första i sitt slag som tar ett samlat grepp om förskolan som bildningspraktik. Samtliga författare är etablerade forskare som representerar en gedigen kunskap, och som på olika sätt bidrar med fördjupade perspektiv på samspelet mellan förskola, bildning och didaktik kopplat till olika områden och teman. I boken introduceras bildningsperspektiv som fördjupar förståelsen av förskolans pedagogiska och didaktiska uppdrag, och som belyser vad bildning kan innebära i dagens förskola för barn såväl som pedagoger. Författarna rör sig mellan teoretiska ingångar, historiska utblickar och konkreta exempel på hur barns bildningsprocesser kan stödjas i förskolans praktiker. Didaktik för bildning i förskolan riktar sig till studenter inom förskollärarutbildning och pedagogik, verksamma förskollärare, masterstudenter och andra som är intresserade av frågor kring bildning, förskola och livslångt lärande.

I den här boken presenteras redskap som stöd för flerstämmig under­visning, didaktik och didaktiskt omdöme i förskolan. Förskollärare ska göra val, men de behöver också motivera sina val i relation till vetenskapliga grunder och beprövade erfarenheter. Didaktik och ­didaktiska modeller prövas, förfinas och utvecklas i flerstämmig samverkan som inkluderar förskollärare, barn, rektorer, förvaltningsledare och forskare. Boken har en struktur bestående av sex delar enligt följande:Del I: Undervisning, didaktik och sambedömningDel II: Didaktiskt informerat undervisningsupplägg med musik i fokus Del III: Variationsteoretiskt informerat undervisningsupplägg med matematik i fokusDel IV: Poststrukturellt informerat undervisningsupplägg med ­”rytmatik” i fokus Del V: Pragmatiskt informerat undervisningsupplägg med värden i fokusDel VI: Flerstämmig didaktisk modellering – samlande avslutningriktar sig särskilt till förskollärare och förskollärarstudenter och kan med fördel vara en kursbok i förskollärarutbildning som är lämplig att återkomma till under utbildningen. Boken kan även ge inspiration till rektorer, ledare, handledare och andra som är intresserade av didaktik och undervisning i förskolan.

I den här boken erbjuds en bred och forskningsbaserad presentation av bedömningsfältet inom skola och förskola. Med bedömning menas då inte bara en verksamhet som utförs i relation till barn och elever. Tvärtom skriver flera av författarna om på vilket sätt dels verksamheten, dels personalen är föremål för bedömning. Det handlar t.ex. om utvecklingssamtal, betyg, nationella prov, kvalitetsgranskning, nationell utvärdering och inspektion samt internationella kunskapsmätningar. Kapitlen är indelade i fyra principiella teman: synligt–osynligt; rättvist–orättvist; internt–externt samt nationellt–internationellt. Dessa teman är lika relevanta i varje del av utbildningssystemet. Till den andra reviderade upplagan har ett par kapitel ersatts och fyra kapitel är helt nyskrivna: två om förskolan, ett om PISA-studierna och ett om Skolinspektionen. Övriga kapitel är kraftigt omarbetade och upp daterade. Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare från förskola till gymnasium, skolledare samt skolpolitiker och skoladministratörer som ansvarar för och/eller berörs av bedömning och utvärdering.

Denna antologi handlar om utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan. Boken är uppdelad i tre delar:Den första delen behandlar utvärdering och bedömning i relation till den statliga styrningen av förskolan. Här beskrivs hur den statliga synen på och styrningen av utvärderingsverksamheten i svensk förskola har sett ut från 1980-talet fram till i dag och hur de statliga kraven på dokumentation får konsekvenser för bedömningen. Den andra delen diskuterar olika frågor kring utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan till exempel utvärderingens syfte, upplägg och funktioner. Författarna ger här exempel på olika typer av bedömningspraktik. Den tredje delen innehåller en skandinavisk utblick på utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan. Det första kapitlet är en analys av språklig bedömningspraktik på förskolor i Danmark. I det andra kapitlet analyseras och diskuteras kvalitetsindikatorer i norsk förskola i relation till barns lärande. Boken riktar sig främst till blivande och yrkesverksamma förskollärare. Om författarenGunnar Åsén (red.) är professor emeritus i didaktik vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Han har i över 25 år arbetat med utvärderingsfrågor och författat ett flertal skrifter om utvärdering. Sagt om boken"En omfattande antologi med totalt 14 skribenter från flera svenska universitet och högskolor och med bidrag från Danmark och Norge. Boken har tre byggstenar där forskarna först ger en bild av hur arbetet med utvärdering och bedömning utvecklats i förhållande till den statliga styrningen av förskolan under de senaste 30 åren. Vidare ger man exempel på olika bedömningspraktiker med nedslag bl.a. i förståelsen av utvärdering och bedömning samt hur arbetet med detta kan användas som utvecklingsverktyg. Det sista kapitlet ger oss bilder från Danmark och Norge. Det är en bred och djupgående antologi där såväl den blivande förskolläraren som den redan aktive får en rik verktygslåda till sitt arbete med dokumentationen av den verksamhet man är satt att arbeta i. Texterna stimulerar till reflektion över utvärderingsarbetet och hjälper till att skapa struktur i den pedagogiska bedömningen." BTJ häftet nr 10, 2015 Lektör Ulf Mårtensson

Boken ger en introduktion i de yngre barnens läroplanshistoria från mitten av 1800-talet till det första decenniet på 2000-talet. Det är dokument som styr mål och innehåll för barn i förskola som står i centrum. I denna reviderade upplaga av boken rör sig innehållet kring läroplansdidaktiska frågor från mitten av 1800-talet och framåt medan dokumentation och bedömning i förskola fokuseras i nutid. I boken används ett vidgat läroplansbegrepp som ger möjlighet för analys och speglingar av innehållet i olika typer av pedagogiskt riktgivande texter. Läroplansteoretisk och didaktisk kompetens betraktas som ett uttryck för lärarprofessionalism. Lärare behöver också få kunskap och reflexivt förhålla sig till didaktiska frågor relaterade till dokumentation och bedömning. Förändringar i utbildningssystemet medför ett vidgat professionellt läraransvar som innefattar lokal måltolkning, dokumentation, utvärdering och utveckling av verksamheten. En läroplanshistorisk studie, med inriktning på förskolan och de yngre barnen, kan bidra med empiriskt underlag, kunskap och summerande begrepp, vilka kan hjälpa oss att få syn på, kritiskt reflektera och kvalificera samtal omkring läroplansdidaktiskt arbete, dokumentation och bedömning. Boken vänder sig till studerande och verksamma lärare i förskola, förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3. Den är också intressant för forskare, skolledare, beslutsfattare och andra med intresse för de yngre barnens läroplanshistoria.