Ann-Helen Meyer von Bremen

Vad är naturen? En gruva att plundra på resurser, en vildmark för semester, ett harmoniskt system som människan bör lämna i fred eller fågelbordet utanför köksfönstret? I Det levande utmanar Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren vår syn på naturen. De utgår från sin egen plats på jorden, den lilla uppländska gården Sunnansjö där de odlar grönsaker, sköter sina kor och planterar träd. Därifrån tar berättelsen oss till mammutstäppen i Sibirien, Pablo Escobars flodhästar i Colombia, världens största träd i Kalifornien och exklusivt laxfiske i Vänern. Med djup kunskap och förundran skildrar de konflikter och komplicerade samarbeten som pågår i naturen, där människan är en av många trådar i livsväven. Därför är det inte bara nödvändigt utan också möjligt att återskapa en hållbar relation mellan oss och allt det andra levande." Med avstamp i författarparets småbruk i Uppland skildras naturens konflikter och samarbeten, ofta fördolda för eller framkallade och feltolkade av människan. Kunskaps- och detaljfascinationen sprudlar" Expressen, Sven Olov Karlsson "Alla som är intresserade av människans förhållande till naturen, vilket alla borde vara, kommer att få med sig något från den här boken." Dagens Arena, Anna Froster

Kon har alltid haft en viktig mytologisk betydelse. I Norden precis som i många andra äldre civilisationer har det funnits gott om heliga kor och tjurar. Kon har varit människans följeslagare under 11000 år och spelat en avgörande roll för att bygga samhällen och kulturer. Idag har många kor förvandlats till hårt jobbande industriarbetare. Magin är borta. Kon framställs ofta som ett av planetens största hot men är snarare ett offer för kommersialiseringen av vår mat. Detta förut så älskade djur har förvandlats till en enda sak: så billig mat som möjligt. I dagens klimatdebatt tas sällan hänsyn till kons fantastiska mångsidighet och hennes viktiga bidrag till ett uthålligt livsmedelssystem. Idisslarnas trumfkort, att kunna omvandla grödor som vi människor inte kan äta till näringsrika livsmedel, ses som en belastning i form av metanutsläpp och stor markanvändning. Kornas planet är en bok som på djupet beskriver vad kon har betytt för mänskligheten. Författarna Gunnar Rundgren och Ann-Helen Meyer von Bremen menar att kon är en viktig kompanjon för att bygga en mer hållbar värld, men då måste hennes mångsidighet tas tillvara. I boken blandar författarna sina egna erfarenheter som nyblivna koägare med historia och vetenskapliga rön. Resultatet är en kärleksförklaring till kon, men också en svidande kritik av det kapitalistiska matsystem som förvandlar korna till planetskadande produktionsmaskiner. Ann-Helen Meyer von Bremen är journalist och författare. Gunnar Rundgren är lantbrukskonsult, författare och skribent. Båda skriver om lantbruk, mat och miljö och är även flitigt anlitade föredragshållare. Tillsammans driver de också ett litet lantbruk, Sunnansjö Gård, med grönsaksodling och några kor." Imponerande bred, vilket gör läsningen mycket lärorik och spännande. Boken är skarp och tankeväckande." BTJ

Det här är en bok om mat, eller rättare sagt om matens ursprung. Samtidigt som det talas om surdegar, närodlat och småskaligt, pågår en helt annan utveckling i Sverige och i världen. Det är en utveckling där det är lönsamt att amputera grisens knorr och proppa grisen full med antibiotika. Där den som orsakar stora miljöproblem, har usla arbetsvillkor, dålig djuromsorg och livsmedelskvalitet ändå kan stå som vinnare på matens världsmarknad. Just nu sker en förändring av det svenska jordbruket som kommer att påverka dig betydligt mera än alla dieter, matlarm eller krogtrender. Du ser spåren av förändringen ute i landskapet men också på tallriken. Men hur ska vi kunna välja vår mat, när vi inte vet vad vi väljer och någon annan redan har gjort valet åt oss? Har vi tappat makten över vår matkasse?

Nollnolltalet! Vad hände egentligen? Vad är kopplingen mellan Usama bin Laden, Zlatan och Tony Soprano? Vad har Mat-Tina gemensamt med Ernst Kirchsteiger? Basshunter med Barack Obama? Svaret är att de alla kom att definiera nollnolltalet. I NOLL NOLL summerar några av Sveriges främsta författare och journalister det här seklets första tio år på 15 olika områden. Från fotboll till familjeliv. Från Facebook till finanskris. Från Sofi Fahrman till Fredrik Reinfeldt. Om lattemammor, kändiskockar, modebloggare, klimatkris och färdigmat. NOLL NOLL väver historien om ett decennium som förändrade oss mer än vi minns. Om vad som var övergående trender och vad som innebar verkliga förändringar. Boken ges ut med fyra omslag, som vardera innehåller 13 ord som präglade nollnolltalet. Redaktörer är Tobias Nielsén och Anders Rydell. Tobias Nielsén är vd för forskningsföretaget QNB Volante och författare. Han står bakom flera uppmärksammaderapporter och böcker om samhällsutveckling och kulturekonomi. Anders Rydell är författare, framtidsredaktör på Bon ochchefredaktör på tidningen Konstnären. Hans senaste bokvar Piraterna. De svenska fildelarna som plundrareHollywood (2009).***VINJETTER OCH FÖRFATTARE:EKONOMI Emanuel SideaMAT Ann-Helen Meyer Von BremenINTERNET Anders MildnerMODE Salka Hallström BornoldPOLITIK Karin ErikssonMUSIK Kristin LundellFANTASY Adam SvanellUSA Martin Gelin TV Carolin HainerFOTBOLL Jesper HögströmKROPP & SJÄL Klas EkmanLITTERATUR Annina RabeDESIGN Kjell HäglundKÄNDISKULTUR Björn af KleenFAMILJ Andreas EkströmCITAT: Dokusåpamakarna på kommersiella tv-bolag har ägnat betydande delar av nollnolltalet åt att leta efter förfallna kåkar och förfallna människor att renovera. Men Anna Skipper, Blossom Tainton, Martin Timell och de andra tv-kändisarna är amatörer jämfört med Fredrik Reinfeldt. Han gjorde om ett helt parti. Madonna, Magnus Uggla och Michael Jackson fyllde femtio medan Bruce Springsteen blåste ut sextio ljus på sin tårta. Och den ständige rocknroll-ikonen Keith Richards ramlade från en palm rakt ner i pensionsåldern. Nollnolltalet var decenniet då vi alla blev äldre. Boken var nollnolltalets främsta modeaccessoar. Den eleganta polityren av bildning var kanske decenniets mest trenddefinierande stil. Svensk fotboll låg plötsligt på Stureplan, svensk fotboll var plötsligt en tjuvarnas marknad där stekare, rufflare och Snabba Cash-figurer plundrade de föreningskassor som mödosamt fyllts av bingolottosäljande juniorer. Inredningshetsen och flumhungern förenades i en av decenniets mest bisarra masspsykoser: blindheten inför den totala tomheten i fengshui. Den högkonjunktur som kulminerade i mitten av decenniet möjliggjorde skapandet av detta fantastiska låtsassamhälle, där invandrare, adel, riktiga prinsessor och prinsar, modebrudar från Mariestad och stekiga pensionärer i tofsloafers från Gärdet kunde mötas. Hade sjuttiotalsmänniskan, foträt och växtfärgad mitt i glittret, trott sig vara i skärselden? Förmodligen. Nollnolltalet var decenniet då lyx blev folkligt. Obamas valkampanj som blev den längsta, dyraste, mest intensiva och hårdast mediebevakade i USA:s historia gick ut på att förmedla budskapet: jag är inte Bush, jag är inte det förflutna, jag är framtiden.