Ann-Marie Ekengren

Hur påverkar och påverkas EU av de pågående maktförskjutningarna inom världspolitiken och utmaningarna mot den liberala världsordningen? Att grundpelarna i den liberala världsordningen såsom vi känner den sedan slutet av andra världskriget utmanas av starka krafter både inom och utom EU:s gränser utgör en av unionens hittills mest komplexa utmaningar. Komplexiteten grundar sig inte minst i att EU som organisation på samma gång är ett resultat av denna världsordning och en garant för densamma. EU:s roll i en världsordning under omvandling ger upphov till en rad frågor: På vilket sätt påverkas EU:s förmåga att främja hållbar handel och upprätthålla internationell frihandel av att USA driver en mer protektionistisk handelspolitik? Vilket handlingsutrymme har EU att agera i världspolitiken om multilaterala organisationer och globala regler undermineras? Hur kan EU påverka det internationella klimatsamarbetet givet de globala maktförskjutningar som pågår? Hur påverkas EU och sammanhållningen mellan medlemsstaterna av utomeuropeisk migration? Vilken betydelse har Brexit för EU:s sammanhållning och framtida utveckling? Hur påverkas EU:s politik av att högerpopulistiska partier tar allt större plats i många medlemsländer och hur kan EU-rättens genomslag och efterlevnad säkras gentemot nationalistiska krafter?

This is an open access title available under the terms of a CC BY-NC-ND 4.0 International licence. It is free to read on the Oxford Academic platform and offered as a free PDF download from OUP and selected open access locations. Using the example of Sweden, the authors reassess the grand strategies of small states in international politics from the end of World War II until its new membership in NATO in 2024. Utilizing role theory, they identify a small state's grand strategy through specific national foreign policy roles which at certain times coalesce into master roles. Four foreign policy action strategies, building on domestic agency and the influence of systemic structures, depict this domestic process of role adaptation. Sweden's foreign policy roles were shaped according to the degree of autonomy and integration deemed necessary for security, economic development, and social cohesion as perceived by the domestic political elite. The ensuing empirical analysis identifies this set of evolving roles in an increasingly unstable international security environment. The authors thus explore how a small state can develop certain roles over time and how the dominant roles can coalesce into an overarching grand strategy. The Oxford Studies in Grand Strategy is a major new series of cutting-edge monographs that examine the grand strategies of states, and those intergovernmental organizations and nonstate actors who credibly aspire to sovereignty. Books concentrate on the contemporary aspects of grand strategy, while paying due respect to the historical antecedents of a nation's grand strategy and their relevance for a leadership's current choices. The series is pluralistic in terms of theory and method, and maintains a broad view of the ways, means, and ends that undergird a grand strategy. Analytical and explanatory in contribution, books in the series feature a rigorous analysis of the interaction between domestic factors and global forces and provide a clear understanding of how that interaction shapes a grand strategy's formulation, codification, and implementation. Series Editors: Thierry Balzacq (Sciences Po, Paris), Peter Dombrowski (US Naval War College), and Simon Reich (Rutgers University, Newark)

Våren 2022 beslöt Sverige – efter Rysslands attack på Ukraina – att avsäga sig sin militära alliansfrihet och i stället söka medlemskap i Nato. Beslutet innebar ett epokskifte i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Hur ska vi förklara och förstå denna förändring? Sverige har inte varit i krig på över 200 år. Syftet med denna bok är att ge fördjupade kunskaper om den svenska utrikespolitikens utveckling under denna tid – från freden i Kiel 1814 till Sveriges medlemskap i Nato 2024. Boken uppmärksammar också enskilda sakfrågor som varit kontroversiella. Hur ska vi förstå Sveriges hemliga samverkan med Nato under kalla kriget? Varför valde Sverige att som enda EU-land erkänna staten Palestina? Vad innebär Sveriges Nato-medlemskap för svensk och europeisk säkerhet och för Sveriges ställning i världen? Från neutralitet till Nato vänder sig i första hand till studenter i statsvetenskap, historia, internationella relationer och freds- och konfliktforskning, men passar alla som är intresserade av svensk utrikespolitik.

Varför blir det krig? Vad innebär globaliseringen för relationen mellan världens fattiga och rika länder? Varför uppstod det inbördeskrig i Syrien och i Jemen? Varför invaderade Ryssland Ukraina? Internationella relationer ger kunskap om och förståelse för förutsättningarna för samarbete och konflikt i det internationella systemet. Dessutom får läsaren verktyg för att på ett mer övergripande sätt kunna tolka och förstå internationella relationer. Författarna lägger stor tonvikt vid tre av de mest centrala teorierna om internationella relationer: liberalismen, realismen och konstruktivismen. I boken presenteras dessa teorier genom att de på ett konkret sätt tillämpas på ett flertal konflikter eller händelser. Den fjärde upplagan innehåller nyskrivna avsnitt om Rysslands angrepp mot Ukraina och kriget i Jemen. Krigen i Afghanistan och Irak har lyfts fram och utökats till egna fall med egna analyser. De nya analyserna ger en bild av ett internationellt system som i ökande utsträckning kännetecknas av konflikt, och där auktoritära stater, som Kina och Ryssland, har flyttat fram sina positioner. Något som bland annat lett till att Sverige ansökt om Natomedlemskap. Om författarnaUlf Bjereld och Ann-Marie Ekengren är båda professorer i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

This book examines under what scope conditions foreign policy actors adopt media logic. The authors analyze media logic under three specific scope conditions: uncertainty, identity, resonance. First, they lay out the general adaptation of media logic in the general debate of the UN General Assembly 1992-2010. They then explore the adaptation of media logic in Finland, Sweden and the United Kingdom concerning the cases of humanitarian intervention in Côte d’Ivoire and Libya, both in 2011. The results indicate the need to move beyond the assumption of a general process of mediatization affecting politics in total. Instead, they point in the direction of a nuanced process of mediatization more likely under certain scope conditions and in certain political contexts.

Varför blir det krig? Vad innebär globaliseringen för relationen mellan världens fattiga och rika länder? På vad sätt har terrordåd och krig förändrat villkoren i den internationella politiken? Vilken betydelser kommer principen om Responsibility to Protect (R2P) att få för den internationella politiken? Varför uppstod det ett inbördeskrig i Syrien? Det är denna typ av frågor som behandlas i Internationella relationer. Boken ger kunskap om och förståelse för förutsättningarna för samarbete och konflikt i det internationella systemet. Internationella relationer ger kunskap om och förståelse för förutsättningarna för samarbete och konflikt i det internationella systemet. Dessutom får läsaren verktyg för att på ett mer övergripande sätt kunna tolka och förstå internationella relationer. Författarna lägger stor tonvikt presentera tre av de mest centrala teorierna om internationella relationerna: liberalismen, realismen och konstruktivismen. I boken presenteras dessa teorier genom att de på ett tydligt sätt tillämpas på ett flertal konflikter eller händelser. Boken är främst avsedd för kursen Internationella relationer på gymnasiet och vuxenutbildningen. Den kan även användas i andra grundkurser, till exempel inom studieförbund och folkhögskolor, men också läsas av alla som är intresserade av händelseutvecklingen i världen. Den tredje upplagan uppdaterades 2014. Författare är professor Ulf Bjereld, fil.dr Ann-Marie Ekengren på statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet samt Christina Lilja, gymnasielärare på Huddingegymnasiet i Stockholm.

I Uppsatshandbok presenterar och diskuterar författarna Ann-Marie Ekengren och Jonas Hinnfors nio punkter som de menar sammanfattar de krav som bör uppfyllas i den goda uppsatsen. I boken resonerar de kring varje krav och hur man kan argumentera och tänka under uppsatsarbetet för att uppfylla det. Genom att uppsatsförfattare låter kraven genomsyra hela uppsatsen blir den väl sammanhållen, och delarna hänger samman på ett logiskt och klart sätt. De exemplifieringar som följer i boken hämtas från statsvetenskap i vid bemärkelse, men det är författarnas förhoppning att handboken kan användas av uppsatsförfattare från en rad olika ämnen, inte minst en bred samhällsvetenskaplig fåra. Uppsatshandbok fungerar som ett viktigt stöd för både lärare och studenter under hela arbetet med uppsatsen. Den här läroboken riktar sig till studenter på både grundnivå och avancerad nivå. Grundkriterierna för en god uppsats eller en lite längre student­text är desamma, oavsett nivå.

Olof Palme (1927-1986) har ofta beskrivits om en idéentreprenör. Han var en politiker som väckte starka känslor hos både meningsmotståndare och fränder. De flesta som hörde Olof Palme hade svårt att vara likgiltiga inför hans politiska tilltal. Alla som var politiskt aktiva i någon större utsträckning under 1960-, 1970- eller 1980-talen hade ett uttalat förhållningssätt till Palme och hans politiska gärning. Hittills är det i första hand politiska journalister som studerat och analyserat Palmes politik, hans gärning och personliga stil. Förbluffande lite forskning har genomförts som behandlar innehållet, ursprunget och effekterna av Olof Palmes idéer. Den här boken handlar om Olof Palmes politiska visioner och idéer, med fokus på den utrikespolitik han drev. Vilken betydelse har idéer och enskilda individer för de beslut som fattas? Genom att studera Palmes idéer beträffande Europapolitiken och stödet till befrielserörelser i Tredje världen, analyseras på vilket sätt idéer har betydelse för staters utrikespolitik.