Ann-Marie Ljungberg

"En bortglömd pärla med en sällsam tonträff "ur Anneli Jordahls förordNedanför Älvsborgsbrons fäste ligger Färjenäs - ett bostadsområde inbäddat i lummig grönska och med fantastisk utsikt över Göteborg. I omoderna enrumslägenheter i hus med namn som Flory Hill, Konsumhuset och Hedvigsdal bor en brokig skara människor. En del har hamnat där ofrivilligt, andra har hoppats på att finna en fristad. Thomas och Patrik kommer till Färjenäs som barn. Först som besökare med sin Dykarklubb Maneten, men efterhand som livet rullar på blir de kvar. Här finns också tyska Herman som ständigt letar efter sina morrande hundar, Ragnar som dricker för mycket och blockerar in- och utgångar med sitt kylskåpslager, Stig som får besök av såväl polisen som svarta limousiner och Stenaprinsessan som med sin frånvarande närvaro påverkar dem alla, men mest Thomas. Färjenäs är en roman som utspelar sig under 1990-talet i ett av Sveriges sista omoderna bostadsområden. Det är också en varm skildring av en grupp människor som lever på sina egna villkor, och om den gemenskap och hjälpsamhet som råder, trots att de allt som oftast inte är goda vänner. Ann-Marie Ljungberg är författare, skribent och översättare verksam i Göteborg. Hon debuterade 1998 med Resan till Kautokeino. Originalutgåvan av Färjenäs utkom 2000. 2005 blev hon nominerad till Augustpriset för romanen Simone de Beauvoirs hjärta.

Välkommen till 1990-talets Göteborg och stadsdelen Färjenäs. Det är en plats där tiden tycks stå stilla, men där vardagens dramatik alltid är närvarande. Här möter vi människor som lever på kanten av storstadens tempo, i enkla lägenheter med sina liv fyllda av drömmar, längtan och utmaningar. I centrum står Thomas, vars kärlek till den mystiska "Stenaprinsessan” är lika stark och gåtfull som hon. Hon kommer och går som en dröm, men lämnar ett outplånligt avtryck i Thomas liv. Färjenäs fångar Göteborgs själ, historia och stämningar. Det är en nostalgisk berättelse där människornas utsatthet verkligen berör. Boken utsågs till 2025 års bok i projektet ”Göteborg läser”. Den här utgåvan är en lättläst version av Ann-Marie Ljungbergs roman. Författaren och dramatikern Malin Lindroth har gjort bearbetningen. Det här är en lättläst bok från Easy Peasy.

Denna historiska roman handlar om Isak Eskildson, en soldat i svenska armén vid mitten av 1600-talet. Han har några gånger tjänstgjort som kurir och 1659 kommer han till den nyligen grundade staden Piteå för ett nytt uppdrag. Det är i slutskedet av gruvbrytningen i silvergruvan i Nasa vid norska gränsen. När han kommer till Piteå får han först veta att han ska ta sig upp till Nasagruvan för att undersöka varför det inte kommer några silvertransporter längre. Det visar det sig att det är en person som slagit sig ner i trakten och sannolikt lägger beslag på silvret. Eskildsons verkliga uppdrag blir att finna och döda denne. Ann-Marie Ljungbergs Silbojokk är en roman som inte lämnar någon oberörd. Ann-Marie Ljungberg är författare. Till hennes senaste böcker hör den kritikerrosade romanen Maja och döden (2014), I fallinjen: en essä om prekärfeminsim (2015) och dokumentärromanen Ni, de döda och försvunna (2021).

När Salvador Allende tillträdde som Chiles president 1970 inledde han omfattande sociala och ekonomiska reformer. De syftade till att frigöra landet från det inflytade USA hade över dess naturtillgångar och välfärdspolitik. Detta frigörelseförsök slogs brutalt ned med militärmakt. Istället för sociala reformer tog ett radikalt nyliberalt experiment sin början. I Ni, de döda och försvunna skildrar Ann-Marie Ljungberg det dramatiska händelseförloppet före, under och efter militärkuppen. Det politiska och sociala spel som ledde fram till Pinochets maktövertagande beskrivs genom ett antal nyckelaktörers perspektiv. Läsaren får följa med till randen av Stilla havet, till kullarna ner mot Valparaíso, till Santiagos boulevarder, Eldslandet och Punta Arenas och ut till fånglägret på Dawson Island i Magellans sund. Denna roman handlar om de människor som flydde, dog eller försvann under och efter militärkuppen i Chile den 11 september 1973. Ann-Marie Ljungberg är författare. Hennes senaste böcker är den kritikerrosade romanen Maja och döden (2014), I fallinjen: en essä om prekärfeminsim (2015) samt tillsammans med Johan Lönnroth och Jimmy Sand Den tredje vänstern: för en global frihetlig socialism (2017) och tillsammans med Björn Sandmark Paracastextilierna i Göteborg: vem äger det globala kulturarvet? (2019).

Vem äger det globala kulturarvet? På många håll rasar diskussioner om konstföremål som visas på de stora etnografiska museerna i världens metropoler. Många museisamlingar är tätt sammanvävda med kolonialismens historia. Krav på återbördande till ursprungsländerna växer sig allt starkare. I början av 1930-talet överfördes 89 textilier från Paracas-halvön i Peru till Göteborgs museum. Bland dem fanns den mytiska väven El Calendario . År 2008 krävde Peru att Paracastextilierna återlämnades. I denna bok skildrar Björn Sandmark, som då var kulturchef i Göteborg och central för händelseförloppet, initierat den process som ledde fram till att Göteborgs stad återlämnade El Calendario till Peru. Sandmarks beskrivning reser en rad principiella frågor. Boken innehåller även en essä av Ann-Marie Ljungberg om El Calendario , Peru och Paracaskulturen. Björn Sandmark är VD och teaterchef för Göteborgs Stadsteater, författare och översättare. Hans senaste böcker är Jag är en annan: Några nedslag i Erik Lindegrens extatiska diktning (2014) och som redaktör och medförfattare Sceningång: tre år på Göteborgs Stadsteater (2017). Ann-Marie Ljungberg är författare. Hennes senaste böcker är Maja och döden(2014), I fallinjen: en essä om prekärfeminsim (2015) samt tillsammans med Johan Lönnroth och Jimmy Sand Den tredje vänstern: för en global frihetlig socialism (2017).

Den tredje vänstern kombinerar det bästa hos den första och andra vänstern. Den är ännu i sin inledningsfas. Och eftersom historiens list nästan alltid brukar överträffa människans, kan vi inte ännu veta så mycket om den. Den är dröm och förhoppning mer än en realitet. Men tendenserna finns där i nutidens rörelser: Människor som verkar för demokrati och självförvaltning i sina företag och bostadsområden. Människor som vill leva i harmoni med naturen och som spränger gamla könsroller. Människor som ser sig som världsmedborgare och bygger den globala demokratin. Johan Lönnroth är matematiker och nationalekonom och har skrivit en rad böcker. Han har suttit i Göteborgs kommunstyrelse och i riksdagen samt varit vice ordförande i Vänsterpartiet. Jimmy Sand är frilanskribent, fritidspolitiker och arbetar som forskningskommunikatör. Ann-Marie Ljungberg är författare. Hennes senaste bok är den kritikerrosade I fallinjen: en essä om prekärfeminism (2015).

Att vara ensamstående mamma och feminist i ett samhälle där feministiska frågor formuleras utifrån ett medelklassperspektiv innebär en dubbel utsatthet. I fallinjenär en uppgörelse med en feministisk diskurs som prioriterar frågor som kvotering av styrelseposter i bolag och delad föräldraförsäkring – även för de människor som inte har något att dela på. I fallinjen är också en text om vad en förening för ensamstående föräldrar kan uppnå när man under svåra omständigheter sluter sig samman och hjälper varandra. Det är en filosofisk essä om prekärfeminism och om egna och nära vänners praktiska livsomständigheter och utveckling. Att befinna sig i fritt fall är att inte veta hur det ska gå. Men man kan också lära sig att vila i fallinjen. I kritisk dialog med bland annat Hegels ontologi, Charles Taylors identitetspolitik och Nina Björks feminism ställer Ann-Marie Ljungberg frågan om man kan komma tillbaka till sig själv. Hon ger flera olika svar. Ann-Marie Ljungberg utkom senast med den kritikerrosade ungdomsromanen Maja och döden (2014). Hennes roman Simone de Beauvoirs hjärta (2005) nominerades till Augustpriset.