Ann Numhauser-Henning

Denna bok är en introduktion till ett nytt och angeläget rättsområde: äldrerätt. Sverige och vår omvärld möts i dag av ett snabbt befolkningsåldrande. Detta kräver att vi identifierar områden inom juridiken som berörs av äldres rätt och därför behöver ingå i ett nytt äldrerättsligt rättsområde i ett svenskt perspektiv. Boken tar upp centrala frågeställningar som juristen och juridiken ställs inför med avseende på äldres rättsliga ställning i dagens och framtidens samhälle. Det handlar om samhällets och rättens roll att tillgodose den åldrande människans behov av grundläggande skydd och stöd, men också om att förstå de särskilda problem och utmaningar en åldrande befolkning innebär på viktiga samhällsområden. Äldrerätt riktar sig till studenter och andra akademiker inom exempelvis rättsvetenskap, socialt arbete och geriatrik, men också politiker, lagstiftare, advokater, domare och många andra yrkesgrupper. En förhoppning är att boken ska inspirera till kursutveckling av olika slag inom den svenska högskolesektorn. Bakgrunden till boken är arbetet i den äldrerättsmiljö The Norma Elder Law Research Environment som sedan 2012 syftar till att etablera äldrerätten som ett rättsvetenskapligt ämne i Sverige och övriga Europa.

Norma-programmet - studier av normativa mönster och deras förändring i den rättsliga regleringen avseende arbete, boende, familj och sociala trygghetssystem i ett europeiskt integrationsperspektiv - startade 1996 med stöd av Riksbankens Jubileumsfond. I programmet ingick från början delstudien Diskrimineringslagstiftningen och arbetsrätten med utgångspunkter i EG-rätten och i diskrimineringslagstiftningens relation till den dominerande utvecklingstrenden på arbetsmarknaden, Arbeitslivets flexibilisering. Utvecklingen inom Norma-programmet har bekräftat diskrimineringsaspektens centrala ställning i snart sagt varje enskild delstudie. Att grundläggande normativa mönster på detta sätt framträder på skilda rättsområden i den sociala dimensionen är utifrån programmets teoretiska utgångspunkter inte förvånande, och en fördjupad och mer sammansatt förståelse av dessa normativa mönster, deras samband och utveckling och olika framträdelseformer är ett av forskningsprogrammets huvudsyften. Avsikten med föreliggande antologi är att presentera en rad Perspektiv på likabehandling och diskriminering från Norma-programmets olika delområden och att därigenom bidra till en mer nyanserad bild och en fördjupad förståelse av den mångfacetterade och komplexa diskrimineringsproblematiken. De olika uppsatserna kan läsas fristående. Antologin innehåller emellertid också en inledande introduktion, avsedd att ge bakgrund och sammanhang åt den bild som framträder. En samlad bibliografi och gemensamma register skall möjliggöra jämförelser och korsreferenser mellan de olika bidragen.

År 1979 genomfördes under beteckningen Plan Laboral ett omfattande arbetsrättsligt reformprogram i Chile. Reformerna var ett viktigt led i det genomförande av idéerna hos den starkt marknadsstyrda neoliberala s.k. Chicagoskolan som ägde rum under Auguso Pinochets ledning. Reformerna har liknats vid en revolution och innebar bl. a. att tidigare regler om anställningstrygghet sattes ur spel och att facklig organisering och kollektiva förhandlingar försvårades. Regeringen Aylwins tillträde 1990, och den demokratiseringsprocess som därmed inleddes, förutsattes allmänt innebära genuint nya förutsättningar och möjligheter. I regeringsprogrammet ingick också en omarbetning av arbetsmarknadens reglering. Chile brukar nämnas bland de s.k. NIC-länderna (Newly Industrialized Countries) och tillväxttakten i ekonomin är hög. Svensk industri har efter demokratins återinförande visat en omfattande investeringsvilja i chilenskt näringsliv. Det stora engagemanget i Chile under och efter militärkuppen har vidare lett till att det bland många svenskar finns ett allmänt intresse att följa den chilenska utvecklingen. Den chilenska arbetsrätten är emellertid framför allt av intresse ur principiell synvinkel. Utvecklingen mot det s.k. postfordistiska samhället i industriländer världen över leder till krav på en ny och mer flexibel arbetsrätt än den traditionella. De socialistiska planekonomiernas fall har givit marknadstänkandet en i det närmaste total hegemoni, som också påverkat föreställningarna kring arbetsrättens optimala utformning. I det föreliggande arbetet inramas beskrivningen av den chilenska arbetsrätten och dess reformering av en allmän diskussion om den traditionella, den neoliberala och den framtida arbetsrättens förutsättningar. Ann Numhauser-Henning är professor i civilrätt vid Juridiska Fakulteten vid Lunds universitet.

The non-discrimination principle enshrined in the Treaty of Rome has grown, through the case law of the European Court of Justice, into a normative core of the utmost importance for the totality of Community law. In particular, the equal treatment doctrine which developed from the application of non-discrimination in employment continues to challenge the legal structures of labour law and European social integration. This collection of essays on the current and future state of equal treatment and non-discrimination in EC law presents the proceedings of a conference held at Lund University in December 2000, sponsored by the Norma Research Programme, which studies normative patterns and their development in the legal regulation of employment, housing, family and social security from a European integration perspective. Important areas of discussion include the following, among many other topics: indirect discrimination, defining the protected group, pregnancy discrimination, positive action, flexibilization of working life, rights of contract workers, and reasonable adjustments for workers with disabilities. In an interesting outcome, the discussion reveals that an analysis in terms of discrimination adds to our understanding of law even in areas that are not generally articulated in such terms. In the wake of the European Charter of Fundamental Rights, and in the light of the distinct possibility that Europe may be moving toward a "Single Non-Discrimination/Equal Treatment Act", this is a fruitful point of view - one of many insights that should make this book a useful source of material with which practitioners, academics, and other interested professionals can further the development of the equal treatment principle in European law.