Ann S Pihlgren

En lättillgänglig bok om högläsning, berättande och samtal i förskolans barngrupper. Den här boken fokuserar på samtalet om det lästa och berättade. Den redogör på ett enkelt sätt för teorier och forskning om såväl högläsning och berättande som samtal i förskolans barngrupper. För att högläsning och berättande ska främja den språkutvecklande undervisningen i förskolan krävs en medveten strategi. Barnen behöver få samtala om och förstå innehållet i högläsningen och berättelserna. Ett samtal som läggs upp på rätt sätt kan stärka barns språkliga och kommunikativa förmågor, förmågan till självinsikt samt en positiv lärandeidentitet. Författaren beskriver metoder som dialogisk högläsning, sokratiska samtal, Filosofi med barn och Filozoo, liksom kreativa estetiska metoder. Dessutom lyfter författaren fram hur pedagogen kan planera för progression genom att arbeta tematiskt och projektinriktat. Boken kan användas som underlag i kollegialt lärande. Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor, förslag på fördjupning och ett praktiskt avsnitt med uppgifter att genomföra i arbetslaget eller på egen hand. Författaren Ann S. Pihlgren är fil.dr och forskningsledare vid Ignite Research Institute. Hon har tidigare arbetat som lärare, rektor, förvaltningschef, kvalitetsutvecklare, universitetslektor, skolpolitiker, studierektor och ansvarig för fritidslärarutbildningen vid Stockholms universitet. Barns tänkande, språk och samspel är hennes huvudsakliga forskningsintressen.

EU har formulerat åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Det är viktigt att lärandet grundläggs redan i förskolan, och då behöver barnet få god undervisning i de åtta nyckelkompetenserna. För att undervisningen ska leda till lärande krävs att förskolepersonalen har goda kunskaper i de åtta nyckelkompetenserna. Personalen behöver dessutom planera och följa upp undervisningen samt skapa progression i utvecklingen. I boken ger författarna tio utförliga undervisningsexempel. Det handlar om teman och projekt där någon av nyckelkompetenserna står i centrum. Invävda i temats och projektets innehåll och arbetsformer finns andra nyckelkompetenser. De teman och projekt som presenteras är ämnesintegrerade, till exempel Hur låter en svart fläck?, Vart tar löven vägen? och Vad gör en forskare? Bokens praktiska kapitel inspirerar till utforskande, samtalande och lärande i en likvärdig och demokratisk förskola. Boken, som är en fristående praktisk fortsättning på Demokrati för förskolebarn: undervisning i åtta nyckelkompetenser, vänder sig till förskollärarstudenter samt förskollärare, rektorer och övrig personal i förskolan.

Den här boken ger förskollärare under utbildning eller i arbete en introduktion i några viktiga områden som de kan behöva behärska för att leda kollegor i det viktiga professionella ledaruppdrag som förskolläraren har enligt skollagen. Boken berör bland annat ledningsuppdragets förutsättningar, grupper och individer i utveckling, det didaktiska ledningsuppdraget, kollegialt lärande, samtalskonst och återkoppling. Det är inte en bok om ledarskap i allmänhet eller en introduktion i förskolans pedagogik. Boken utgår i stället från forskning och erfarenheter som författaren har gjort tillsammans med förskollärare under årens lopp om de arbetsformer som förskolläraren behöver för att utöva sitt ledarskap i kollegiet. I så måtto är boken en praktika - något att återvända till och slå upp i när man fortsätter att utveckla sin erfarenhet som ledare av kollegor. Boken kan användas i kollegialt lärande i en förskolegrupp och innehåller diskussionsfrågor, förslag till vidare fördjupande läsning samt uppgifter att prova i slutet på varje kapitel.

Språkdidaktik i fritidshemmet ger den teoretiska grund och praktiska fördjupning som behövs för att kunna planera, utvärdera och utveckla det språkliga lärandet hos alla elever. Utifrån centrala områden som exempelvis samtal, berättande, högläsning, ord och begrepp, bokcirklar och biblioteksbesök, drama och egen produktion i form av dagböcker, tidningar, böcker, poddar och film, så inspirerar boken till en språkundervisning som pågår medan livet levs. Språket är nyckeln till att utveckla förmågor inom samtliga ämnesområden, men även för att skapa gemenskap. Att kunna lyssna på andra, framföra sina tankar, förhandla och kompromissa är viktiga ingredienser för goda relationer och ett demokratiskt förhållningssätt. Det här är en bok för fritidshemspersonal och rektorer samt till blivande lärare i fritidshem.

Den här boken ger med sitt konkreta material läsaren verktyg för att kollegialt skapa tillgängligt lärande – socialt, fysiskt och pedagogiskt i förskolans utbildning. Förskolans lärmiljö behöver anpassas för att alla barn ska få tillgång till den undervisning de har rätt till. För att göra det behöver vi observera miljön och reflektera över vad som medverkar till och vad som motverkar tillgängligheten och lärandet. Ett tillgängligt lärande skapas när den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön samverkar, fungerar och bildar en helhet. Är det ens möjligt att göra förskolan tillgänglig för alla barn? I den här boken förklarar Ann S. Pihlgren vad som menas med tillgängligt lärande och vad vi behöver göra för att förskolan ska bli tillgänglig. Hon beskriver de tre olika lärmiljöerna och hur de samverkar men också hur de kan motverka varandra. Författaren visar på den forskning som finns och klargör hur man skapar en tillgänglig lärmiljö i praktiken. Så att alla barn kan känna sig delaktiga, lära sig och utvecklas. Boken fungerar som underlag för kollegialt lärande i exempelvis arbetslaget. Varje kapitel följs av ett praktiskt avsnitt med workshoppar, observationer och uppgifter att genomföra i utbildningen. På så sätt utvecklas förskolans angreppssätt för tillgängliga miljöer succesivt med att boken läses. Ann S. Pihlgren är fil.dr och forskningsledare vid Ignite Research Institute. Hon har tidigare arbetat som lärare, rektor, förvaltningschef, kvalitetsutvecklare, universitetslektor, skolpolitiker, studierektor och ansvarig för fritidslärarutbildningen vid Stockholms universitet. Barns tänkande, språk och samspel är hennes huvudsakliga forskningsintressen.

Boken tar upp hur förskolan kan förbereda barnen inför övergången, vilka kunskaper och förmågor som underlättar nästa steg i utbildningsväsendet, och hur en stöttande samverkan med förskoleklassen och fritidshemmet kan utvecklas. Den behandlar också hur förskolans personal kan underlätta övergången genom en utvecklad övergångsdokumentation och hur föräldrar och vårdnadshavare kan involveras i en positiv övergångsprocess. Boken går igenom styrdokumentens undervisningsinnehåll samt ger teori och forskning om övergångar och hur de kan hanteras. Den är ett stöd för förskolans arbete med lärande övergångar. Genom bokens praktiska exempel och de konkreta förslag till processarbeten som följer på varje kapitel kan förskolepersonalen omsätta teori, forskning och styrdokument i praktiken. Med hjälp av processarbetena kan arbetslaget rusta barnen för övergången till förskoleklass och fritidshem. Boken kan också läsas på egen hand. I slutet av varje avsnitt erbjuds reflektionsfrågor samt hänvisningar till fördjupningstexter. Boken riktar sig främst till förskollärarstudenter i utbildning och förskollärare och personal i arbetslag, till förste förskollärare och rektorer i förskolan.

Det finns en stark koppling mellan lärande och demokrati. För att kunna verka i demokratin som samhällsmedborgare behövs flera olika kompetenser och EU har formulerat åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Lärandet är en demokratisk rättighet, något som varje barn i förskolan har rätt att få med sig från sin tid där, och då behöver barnet få god undervisning i de åtta nyckelkompetenserna. Att undervisa för lärande kräver att förskolepersonalen har kunskap inom de åtta kompetensområdena och de kompetenser och förmågor som läroplanen framhäver att barnen ska få med sig från förskolan. I boken går författarna in på hur förskolan – i både teori och praktik – kan nyttja förskolans vardags-och undervisningsrutiner så att barnen dels ges möjlighet att utveckla sitt inflytande och sitt demokratiska tänkande, dels ges möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt inom de åtta kompetensområdena. Boken inspirerar till en samtalande, inkluderande, likvärdig och demokratisk förskola. Boken vänder sig till förskollärarstudenter i utbildning och förskollärare och personal i arbetslag, till förste förskollärare och rektorer i förskolan.

Förskoleverksamheten är under stark förändring och rektorer behöver fördjupade kunskaper för att leda förskolans pedagogiska utveckling. Med utgångspunkt i forskning och praktiska exempel beskriver den här boken hur vi förbättrar kvaliteten i förskolans pedagogiska och didaktiska verksamhet. Den innehåller följande delar:- Förskolans historia och pedagogiska tradition- Förskolans styrdokument och didaktik- Pedagogisk samverkan med andra skolformer samt övergångar- Kompetensförsörjning och andra grundläggande system som schemaläggning, arbetsfördelning, miljö och lokaler- Systematiskt kvalitetsarbete och andra ledningssystem på förskolanLeda förskolan är tänkt som en praktika - ett handfast verktyg för den som ska leda utveckling - och svarar mot de behov som författarna ofta möter i personalledning, handledning, förbättringsarbete och forskningsintervjuer. Boken vänder sig till rektorer och biträdande rektorer i rektorsutbildningen samt rektorer, biträdande rektorer, förvaltningsledningar och arbetslagsledare i verksamhet som har ledaransvar inom förskolan. Varje kapitel avslutas med förslag till utvecklingsarbete samt rekommendationer till fördjupande läsning.

Ett professionellt yrkesspråk är en viktig ingrediens i all yrkesutövning, inte minst inom akademiska yrken som exempelvis förskollärare. Genom de professionella begreppen kan förskollärare och personal analysera och gemensamt reflektera över samt utveckla företeelser i förskolan utifrån beprövad erfarenhet och forskning. De professionella begreppen är alltså en del i förskolans och förskollärarens professionella uppdrag och i den vetenskapliga grund som förskolan ska vila på. Boken tar upp vikten av att använda gemensamma begrepp i arbetslaget och inom professionen. Den reder ut vad som menas med ett begrepp och motiverar varför det är av betydelse att förskolepersonalen delar vissa gemensamma professionella begrepp. Boken behandlar också några viktiga professionella begrepp som förskolläraren och personalen i förskolan kan använda för att utveckla sin verksamhet på områden som lärande, didaktik, pedagogisk dialog, omsorg och relationer samt demokrati och barns rättigheter. Varje begreppsområde behandlar teori och forskning på området och följs upp med konkreta förslag till processarbete om begreppen i arbetslaget. Boken kan också läsas på egen hand. I slutet av varje kapitel erbjuds reflektionsfrågor samt hänvisningar till fördjupningstexter. Boken riktar sig främst till förskollärarstudenter i utbildning, förskollärare och personal i arbetslag, förste förskollärare och rektorer i förskolan.

Två områden är viktiga i lärandet: kunskaper och en stark positiv lärandeidentitet. Svensk skolkontext har av tradition lagt fokus på kunskapsmålen, medan lärandeidentiteten ofta behandlats i särskilda lektioner eller aktiviteter som skett separat från övrig undervisning. Den här boken riktar in sig på det andra området - hur undervisningen kan bidra till en positiv lärandeidentitet. En positiv lärandeidentitet innebär att den som lär sig känner tilltro till sin egen förmåga att lära, har strategier för att ta sig an lärandet samt utvecklar kreativitet och problemlösningsförmåga. Undervisningsstrategier för att stärka lärandeidentiteten bör, för att vara framgångsrika, ingå i undervisningen inom alla ämnesområden som en naturlig del. Hur det kan genomföras får läraren hjälp med i boken. Boken ger en teoretisk bakgrund samt praktisk, forskningsbaserad hjälp i val av arbetssätt. Den ger också stöd i hur undervisningen kan utvärderas och förbättras. I slutet av varje kapitel ges förslag till fortsatt läsning inom området. Boken vänder sig till blivande och praktiserande lärare i förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning som vill lära sig mer om och vidareutveckla sin undervisning för att stötta barns, elevers och studerandes positiva lärandeidentitet. Den vänder sig även till rektorer, barn- och elevhälsans olika professioner, beslutsfattare och andra som vill fördjupa sig på området.

Rektors uppdrag är mångfasetterat, komplext och utmanande. I en snabbt föränderlig och globaliserad värld behöver skolledare hantera styrsystem med stundtals motsägelsefulla värden. Kraven på öppenhet ökar också utåt mot samhället och inåt mot den egna organisationen. Den här boken erbjuder och är ett stöd för det praktiska arbetet i vardagen. I antologin reflekterar författarna kring frågor som: Vad behöver skolledaren kunna om juridiken? Hur kan arbetet mot kränkningar ledas? Hur kan rektor klara av korstrycket och olika värdesystem? Att leda det systematiska kvalitetsarbetet - hur kan komplexiteten hanteras? Hur kan rektor organisera för skolutveckling och förbättring? Hur kan ett pedagogiskt och distribuerat ledarskap omsättas? Hur ska rektor kommunicera för bättre ledarskap? Hur kan min skola svara på dagens och framtidens krav? Den här andra upplagan av Skolledaren i fokus, som nu heter Rektor i fokus, är grundligt uppdaterad och omarbetad. Den innehåller flera nya kapitel om bland annat rektors ledarskap på fritidshemmet och i vuxenutbildningen, om digitalisering och datafiering samt om elevhälsan och nyanlända elever. Boken fångar vidden av rektorsprofessionens kunskapsbas och lämpar sig utmärkt för det statliga rektorsprogrammet. Den vänder sig även till verksamma rektorer inom skola och förskola samt andra med skolledaransvar som arbetslagsledare eller utvecklingspedagoger, skolchefer på förvaltningsnivå samt skolpolitiker.

Läsa, skriva och räkna i förskolan förklarar hur du kan utveckla lärandet hos alla barn. Du som arbetar i förskolan får bland annat hjälp med att:planera undervisningen på ett sätt som utvecklar barns förmågorvälja arbetsformer som stärker barns lust att lärautvärdera att undervisningen verkligen resulterar i lärande. I förskolans vardag uppstår både planerade och spontana lärandesituationer. Den här boken ger dig de bästa verktygen för att utveckla ett undervisande förhållningssätt och visar hur du kan gå tillväga när ett lärtillfälle uppstår. Ann S. Pihlgren bjuder på många exempel hämtade från förskolans vardag vilket ger konkret stöd som du kan använda direkt i ditt eget arbete och tillsammans med dina kollegor. Den 5 oktober 2020 tog hon emot Läromedelsförfattarnas pris i kategorin Kurslitteratur. Läsa, skriva och räkna i förskolan vänder sig till dig som arbetar i förskolan, inklusive rektorer och förskollärarstudenter. Sagt om boken:"Boken är konkret och bygger på autentiska exempel som ger pedagogerna direkta förslag, fördjupning och ny kunskap kring de olika begreppen och ämnesområdena." Gunilla Essén, BTJ-häftet nr 6, 2020

Rasten har funnits så länge utbildningsverksamhet har förekommit. Historiskt har rasten snarast setts som en tid för ”ickelärande”, ett kortare uppehåll då eleverna fick paus från lärandet. Den här antologin förespråkar i stället att rasten ses som ett möjligheternas mellanrum, ett rum för lek, kreativitet och rörelse som också ger rekreation och vila. Frågor som behandlas i antologin är följande:Vilken betydelse har lek och rörelse på rasten och hur kan det uppmuntras? Vilken betydelse har rasten för elevers identitetsskapande? Vad kan vi lära av rastens historia? Hur ser en skolgård ut som inspirerar eleverna till lek och lärande? Ska rasten fortsätta att organiseras på det sätt som alltid gjorts? Hur ser en samtida rastverksamhet ut? Hur behandlas och förebyggs de problem som enligt tradition uppstår under raster? Hur ser en rastmiljö ut som ger elever en positiv upplevelse? Antologin vänder sig till studenter i utbildning till grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem och andra lärarstuderande. Den är också tänkt att kunna fungera som en introduktion till området för yrkesverksam fritidshemspersonal, lärare, rektorer och skolutvecklare. Antologins författare har sin bakgrund i flera olika discipliner och bidrar också med olika ingångar i ämnet, de är forskare och praktiker med olika erfarenhet av rastverksamhet. Varje kapitel ger förslag på vidare läsning inom det behandlade området samt frågor som hjälp för att diskutera kapitlet exempelvis under utbildning eller i arbetslaget.

Fritidshemmets verksamhet är under stark förändring, med nya styrdokument och ett förändrat lärandeuppdrag som på ett tydligare sätt inlemmar fritidshemmen i utbildningssystemet. Leda fritidshemmet ger skolledare de nödvändiga redskap som krävs för att leda och styra fritidshemmet. Med utgångspunkt i forskning och med praktiska exempel beskriver Pihlgren hur verksamheten kan utvecklas. Boken innehåller följande delar: Fritidshemmets historia och pedagogiska traditionFritidshemmets styrdokument och didaktikPedagogisk samverkan och samplanering med grundskolanKompetensförsörjning och andra grundläggande system som schemaläggning, arbetsfördelning och lokalanvändningSystematiskt kvalitetsarbete och andra ledningssystem på fritidshemmet. Boken vänder sig till rektorer och biträdande rektorer i rektorsutbildning samt till förvaltningsledning, skolledare och arbetslagsledare som har ansvar för fritidshemsverksamhet. Varje kapitel avslutas med förslag på utvecklingsarbeten och rekommendationer till fördjupande läsning.

Skollagen slår fast att fritidshemmet ska bedriva undervisning, vilket har inneburit nya uppdrag för fritidsläraren med krav på systematik, planering och uppföljning – med andra ord på en didaktik för fritidshem. Av tradition har lärande på fritidshemmet utgått från elevens intressen och elevgruppens samspel, och lärandet har fångats i flykten i den mer informella lärandemiljön. Hur kan sådana förhållningssätt förenas med och berika skolans undervisning? Vilka risker finns? Den reviderade upplagan omfattar de reformer och styrdokument som tillkommit under senare år. Boken behandlar bland annat följande:Lärande och utveckling på fritidshem i teori och praktik. Hur begrep-pet utbildning ska tolkas i fritidshemsverksamhet, vad fritidshemmets didaktik bör omfatta samt likheter och skillnader jämfört med skolans utbildning. Fritidslärarrollen och dess kompetensmässiga utmaningar i de nya uppdragen, på fritidshemmet och under praktiska och estetiska lektioner. Planering, utvärdering, bedömning och kvalitetsutveckling i fritidshemmet – av lek, tematiskt arbete, skapande aktiviteter och av miljö samt hur perspektivförskjutningar till barnens intresseområden, som lek och datorspelande, påverkar verksamheten och lärandet. Boken vänder sig till studenter i grundlärarutbildning, främst med inriktning mot arbete i fritidshem; den kan användas i kompetensutveckling för redan yrkesaktiva arbetslag och för skolledare och andra som vill fördjupa sin kunskap om fritidshemmets didaktik. Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor som kan användas för att diskutera innehållet, samt med läsanvisningar för vidare utveckling.

Den enskilda förskollärarens sätt att agera i vardagen påverkas av de teorier om undervisning och lärande hen arbetar utifrån. Genom att synliggöra de teoretiska utgångspunkterna blir det lättare att göra medvetna val av arbetssätt som stödjer och stärker lärandet hos barnen. I Undervisning i förskolan presenteras de vanligaste teorierna om lärande som används i förskolans verksamhet. Med exempel från vanliga förskoleaktiviteter visar författaren hur förskolläraren skapar olika undervisningsmiljöer genom att planera och genomföra sin undervisning på olika sätt. Beroende på hur undervisningsmiljön utformas kan den stödja, försvåra eller till och med motverka barnens utveckling och lärande. I boken ges även exempel på didaktiska verktyg som kan användas för att stärka barns kognition. I slutet av varje kapitel finns rekommendationer till fördjupande läsning inom området samt reflektionsfrågor som kan användas vid utbildning eller arbetslagsarbete. Boken vänder sig i första hand till förskolelärare, förskolechefer och förskollärarstudenter. I boken visar Pihlgren på hur den metodik och praxis som arbetslaget utgår från påverkar barns lärande. Genom en grundlig teoretisk genomgång, starkt kopplad till praktiken, medvetandegör hon pedagogerna om detta och ger exempel på hur det går att arbeta med en målstyrning och medvetenhet i sitt arbetssätt. (...) Boken ger en reflekterande spegel av det egna arbetssättet och är ett utmärkt fortbildningsredskap för arbetslag och förskolor samtidigt som den ger lärarstudenten en vetenskaplig bas att bygga sitt yrkesliv på. Ulf Mårtensson, BTJ-häftet nr 2, 2018

Hur gör ämnesläraren för att undervisa och planera för tänkande och kreativitet? Hur kan elever lära sig gott tänkande i klassrummet, och hur kan systematiskt tänkande användas för att utveckla lärandet? Kritiskt värderande och kreativt tänkande räknas till de viktigaste framtidskompetenserna och framhålls i läroplanen som förmågor som eleverna bör tillägna sig i samtliga ämnen. Boken visar hur arbetet i ”det tänkande klassrummet” kan byggas upp för att det ska resultera i det främsta lärandet. Begrepp som intelligens, tänkande, kreativitet och lärande belyses genom aktuell forskning och relateras till den läroplansbundna verksamheten i klassrummet. Lärarens planering och uppföljning, arbetsformer, gynnsamt lärklimat genom dialog, rutiner och stödjande miljö behandlas, såväl på ett teoretiskt plan och genom forskningsresultat som med praxisnära och åskådliggörande exempel från olika ämnen och klassrum på högstadiet och gymnasiet. Boken vänder sig främst till ämneslärare och lärarstuderande med inriktning mot högstadiet och gymnasiet men den kan också vara av intresse för lärararbetslag, lärare på andra stadier, skolledare, föräldrar och andra som intresserar sig för undervisningens kärna. Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor, tips för fortsatt fördjupning och förklaringar till de av kapitlets begrepp som läraren kan dra nytta av att ha i sin professionella verktygslåda. Sagt om boken”I detta arbete vill Ann S. Pihlgren, forskare i pedagogik och skolutvecklare med stor erfarenhet av skolans värld, verka för att skolan stimulerar och utvecklar sättet att tänka hos eleverna, så att lärandet blir så bra som möjligt. […] Det är många och stora ämnesområden som boken behandlar, till exempel grunderna för intelligens och kreativitet, samspelet mellan lärande och tänkande, betydelsen av sociala processer, lärarens roll och klassrumsmiljön, betydelsen av lärande dialog samt de viktiga lärande momenten i bedömning och återkoppling. Vart och ett av de tolv kapitlen avslutas med nya begrepp som är användbara för lärarna.” BTJ häfte 13122019 Lektör Anders WeidungOm författarenAnn S. Pihlgren är fil.dr i pedagogik och arbetar för närvarande som forskare, lärarutbildare och skolutvecklare bland annat vid Stockholms universitet, i ett antal av Sveriges kommuner och utomlands. Hennes huvudintressen är tankeutveckling, samspel, elevinflytande och vilka didaktiska konsekvenser det får. Hon har tidigare arbetat som lärare, skolledare, förvaltningsledare, skolpolitiker och kvalitetsutvecklare inom svensk skola och är författare till flera böcker i pedagogik och didaktik.

Invitér Sokrates ind i klasselokalet! Den sokratiske samtale giver eleverne en unik mulighed for at udvikle deres evne til kritisk tænkning, til at vurdere og træffe kloge valg, at komme til orde og at samarbejde konstruktivt med andre. I dag skal vi være selvstyrende og selv kunne tage hånd om vores opgaver og liv. Det er derfor vigtigt, at vi udvikler vores evne til kritisk tænkning og selvstændighed. Dermed spiller 'den gamle græker' Sokrates en ny og aktuel rolle i vores moderne tider. Den sokratiske samtale hører hjemme i den humanistiske tradition, hvor alles mulighed for at deltage aktivt i et demokratisk samfund er det vigtigste mål. Den teori, der ligger bag samtalen, er sociokulturel og bygger på antagelsen om menneskets evne til at kunne analysere kritisk. Ved en undersøgende og samarbejdende dialog trænes deltagerne i at analysere bagvedliggende vurderinger og ideer på forskellige områder inden for den menneskelige kundskab, såsom historie, fysik, matematik og kunst. I bogen stifter læseren bekendtskab med den sokratiske samtales historie og teoretiske grundlag. Samtalens didaktik præsenteres, og her er talrige eksempler på og øvelser til, hvordan en sokratisk samtale kan gennemføres i den praktiske undervisning. Bogen retter sig mod lærere, pædagoger og skoleledere, der ønsker at indføre den sokratiske samtale i både børne- og voksenundervisningen. Metoden kan bruges både i den daglige undervisning og i forløb, hvor fokus er på motivation og inklusion. Ann S. Pihlgren er dr.phil. i pædagogik og ansat ved Stockholms Universitet. I sin forskning interesserer hun sig især for tankeudvikling og læring. Bogen er oversat fra svensk.