Anna Bohlin

Svenska kvinnotidskrifter har en lång tradition. Det började med Tidskrift för hemmet 1859 och har sedan fortsatt med många viktiga tidskrifter som Hertha,Morgonbris, Tidevarvet, Vi mänskor, Kvinnobulletinen, Bang och de akademiska tidskrifterna som Tidskrift för genusvetenskap, den populärvetenskapliga Genus och fanzines av olika slag. Det är en brokig skara tidskrifter: långvariga och kortvariga, borgerliga och socialistiska, politiska, kulturella och vetenskapliga, små och stora. Mycket skiljer dem åt, men en sak förenar: kvinnotidskriften har varit och är en viktig plats för kvinnofrågor i samhället, politiken och kulturen. Kvinnotidskrifterna har varit betydelsefulla som opinionsbildare, som kultur- och litteraturförmedlare, som mötesplats för kritisk tänkande, som informationsspridare, som identitetsskapare och som humoristisk arena. I antologin Nya röster finns fjorton spännande bidrag av följande skribenter: Irene Andersson, Åsa Arping, Anna Bohlin, Eva Borgström, Monika Edgren, Maria Edström, Jenny Gunnarsson Payne, Kristina Hultman, Ingrid Holmquist, Katarina Leppänen, Anna Lena Lindberg, Ami Lönnroth, Birgitta Ney, Anna Nordenstam, Lina Samuelsson, Cristine Sarrimo, Lisbeth Stenberg, Margareta Stål, Birgitta Wistrand, Eva Åsén Ekstrand.

Tidens Tecken ges ut en gång per år och erbjuder ett forum där samhälleliga och existentiella teman centrala för Svenska kyrkans verksamhet, vision och identitet belyses ur olika perspektiv. Vi lever i en tid präglad av förödande klimatförändringar, ökad polarisering och rekordstora flyktingströmmar. En växande krismedvetenhet sporrar visserligen till såväl innovationer som politisk handling men riskerar också hela tiden att övergå i uppgivenhet eller verklighetsflykt. I detta nummer utforskar författarna under temat Framtiden i samtiden hoppets och det utopiska tänkandets förändrade villkor i en tid där domedagsprofetiorna duggar tätt.

Kvinnor har i alla tider bidragit till att skapa och forma manlighet. Genom idealbilder och drömmar, fostran och gränsdragningar, kritik och politik har de mejslat fram maskuliniteter och därmed påverkat maktordningarna mellan könen. I "Kvinnorna gör mannen" berättas om manlighet i olika samman­hang från 1500-tal till 2000-tal. Från maktkamper i adelsfamiljer och intriger vid hovet till 1980-talets debatter om mjukismän och dagens Harlequinsex: det är kvinnorna som betraktar och diskuterar männen. Mary Wollstonecraft, Anne Charlotte Leffler och den finska politikern och kvinnosakskvinnan Hedvig Gebhard efterlyser ett nyanserat och visionärt mansideal för att utveckla relationerna mellan kvinnor och män. Hos Fredrika Bremer är den ideale mannen en nödvändig medhjälpare i kvinnans emancipation; i 1800-talets konstnärsromaner träder en manlig musa fram och stöttar kvinnliga huvud­personers skapande. Selma Lagerlöf låter en komplex manlig - eller omanlig - karaktär återspegla sin egen kamp för kontroll över sitt verk, medan mellankrigstidens filmpionjär Karin Swanström gestaltar hedersknyfflar ur arbetarklassen. Forskare inom historia, idéhistoria, film, litteratur och medier visar här hur kvinnors görande av män och maskulinitet är något mer och annat än en tudelad tanke­figur av under- respektive överordning. I förlängningen finns nya infallsvinklar på hur hegemoni och legitimitet uppstår och ifrågasätts, nya bilder av hur kön skapas och kanske nya intressanta manligheter.

De sexuella övergrepp på ridskoleelever som ägde rum på en hästgård strax utanför Stockholm på 80- och 90-talen har tidigare rönt stor uppmärksamhet i media. Nu kommer familjens egen berättelse Händelserna på hästgården som handlar om vad som pågick bakom kulisserna och om den psykiska och fysiska terror som familjen levde med. Anna Bohlin, som har skrivit boken tillsammans med journalisten Ulrika Fåhraeus, var bara 14 år när hon själv föll offer för mannen som lovade att göra henne till stjärnryttare. Det hände aldrig, istället fick de fyra barn tillsammans. Händelserna på hästgården är en sann berättelse om medberoende, om gränslös kärlek till hästar, om att bli berövad sin tonårstid och att många år senare inse att man inte varit den mamma ens barn behövt.

De sexuella övergrepp på ridskoleelever som ägde rum på en hästgård strax utanför Stockholm på 80- och 90-talen har tidigare rönt stor uppmärksamhet i media. Nu kommer familjens egen berättelse Händelserna på hästgården som handlar om vad som pågick bakom kulisserna och om den psykiska och fysiska terror som familjen levde med. Anna Bohlin, som har skrivit boken tillsammans med journalisten Ulrika Fåhraeus, var bara 14 år när hon själv föll offer för mannen som lovade att göra henne till stjärnryttare. Det hände aldrig, istället fick de fyra barn tillsammans. Händelserna på hästgården är en sann berättelse om medberoende, om gränslös kärlek till hästar, om att bli berövad sin tonårstid och att många år senare inse att man inte varit den mamma ens barn behövt.

Vad är fiktion och vad är verklighet? Debatterna om verklighetsbakgrund till skönlitteratur och film avlöser varandra i dagens kulturliv, och fiktion är samtidigt alltid ett bärande element av verkligheten. I "Fiktion och verklighet" möts tolv forskare från genusvetenskap, antropologi, etnologi, litteraturvetenskap, arkeologi, medievetenskap och konstnärlig forskning i en undersökning av hur fiktion och verklighet är oupplösligt förbundna i en spänningsfylld relation. Flickidoler på film, dagens queerfeminister som tittar på reality-tv och ­recensenter som läser Knausgårds autofiktion möter Selma Lagerlöfs hängivna fans. Fredrika Bremers vallfärd till Jerusalem belyser nutidens pilgrimsresor till Santiago de Compostela och helgonanimationer skapar en alternativ modernitet i en by i Mexiko. Vikingatida skelett i Norden likaväl som musikfilmer i Nepal kan användas i nationens tjänst - och de kommenteras ur historien av Karen Blixens allegori över Danmark under andra världskrigets ockupation, när verkligheten inte kunde uttalas annat än som fiktion.

Land is a significant and controversial topic in South Africa. Addressing the land claims of those dispossessed in the past has proved to be a demanding, multidimensional process. In many respects the land restitution program that was launched as part of the county's transition to democracy in 1994 has failed to meet expectations, with ordinary citizens, policymakers, and analysts questioning not only its progress but also its outcomes and parameters. Land, Memory, Reconstruction, and Justice brings together a wealth of topical material and case studies by leading experts in the field who present a rich mix of perspectives from politics, sociology, geography, social anthropology, law, history, and agricultural economics. The collection addresses both the material and the symbolic dimensions of land claims, in rural and urban contexts, and explores the complex intersection of issues confronting the restitution program, from the promotion of livelihoods to questions of rights, identity, and transitional justice. A valuable contribution to the field of land and agrarian studies, both in South Africa and internationally, it is undoubtedly the most comprehensive treatment to date of South Africa's postapartheid land claims process and will be essential reading for scholars and students of land reform for years to come.