Anna Dahlgren

I många forskares värld utgör seminarierummet en förtätad plats. Själva idén om det akademiska textseminariet är omhuldad, särskilt inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnesområdena. Seminariet är en väl förankrad arbetsform inom universitetet. Det är där de höga tankarna tänks och ventileras, det är där lärande och forskning går hand i hand, och det är där kollegialiteten praktiseras i sann demokratisk anda. I bästa fall skapas en helhet som är större än summan av delarna ett MED-vetande. Men idealet utmanas också av mindre smickrande sidor. Seminariet kan vara en plats för konkurrens och hierarkier, talarordningar och outtalade regler som begränsar och skapar murar. Antologin "Det goda seminariet" tar ett helhetsgrepp på forskarseminariet som lärandeform och kollegialt rum. Högskolepedagogiska perspektiv varvas här med kulturanalytiska, i syfte att skapa en bred förståelse av seminariet som fenomen. Fokus ligger på forskarutbildningen och danandet av nya generationer forskare. Hur lär vi oss hur vi ska bete oss och känna på ett seminarium? Vilken är seminarieledarens roll? Vilken typ av makthierarkier är vanliga och hur kan de hanteras?

Kläder kan användas både för att dölja och för att visa fram den kropp som finns därunder. Man kan maskera kroppsformer och kroppsdelar som man anser vara av privat natur, mindre tilltalande eller inte överensstämmande med den egna identiteten. Men man kan också markera kroppsliga egenskaper genom glipor, slitsar och halvt genomskinliga klädesplagg. Det nästan dolda kan locka till sig fler intres

Metodkunskaper är nödvändiga för att både skriva, läsa och förstå vetenskaplig text. För att kunna få fram och ta del av information i historiska källor krävs både kvalitativa och kvantitativa metoder av olika slag. Den här grundboken har därför ett brett anslag och presenterar ett flertal praktiska tillvägagångssätt inom historiska studier. Boken har tre delar. I den första behandlas de inledande faserna av en historisk studie, med kapitel om undersökningsdesign och källkritik. Den andra delen har en kvalitativ inriktning och samlar kapitel om textanalys, begreppshistoria, diskursanalys, bild som källa och muntlig historia. I den tredje delen är fokus kvantitativt och här tar författarna upp beskrivande statistik, korrelations- och regressions­analys, kollektivbiografi och korrespondensanalys samt rumslig metod. Metod - guide för historiska studier är avsedd för studenter i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen med historisk inriktning vid universitet och högskolor. I denna utökade upplaga har samtliga kapitel uppdaterats.

This book critically examines images in the borderlands of the art world, investigating relations between visual art and vernacular visual culture within different images communities from the 1870s to the present day. It concentrates on the mechanisms of such processes and their implications for the understanding of art and art-historical narratives. Merging perspectives from art history and visual culture studies with media studies, it fills a gap in the field of visual studies through its use of a diversity of images as prime sources. Where textual statements are scarce the book maps visual statements instead, demonstrating the potential of image studies. Consequently, it will be of great relevance to those interested in art and visual culture in modernity, as well as discourses of the notion of art and art history writing.

Foto-, konst- och mediehistoriker diskuterar den digitala bildens förändrade arkivariska funktion. Under det senaste decenniet har fotografierna lämnat sina kapslar och hängmappar i arkiven för att i binär form framträda i ett nytt gränssnitt på Internet. På webben befinner man sig alltid i själva bildarkivet; där presenteras och distribueras fotografier på helt nya sätt. I den här boken diskuterar sex stycken foto-, konst- och mediehistoriker den digitala bildens förändrade arkivariska funktion och de effekter som olika slags digitaliseringsprocesser genererat. En återkommande fråga är hur man bör förstå den mediala rörelse som all digitalisering är inskriven i, en annan hur minnesinstitutioner blivit utmanade av helt nya kulturarvsaktörer som Flickr och Wikipedia. Boken är ett uppdaterat bidrag till den fotohistoriska forskning som ägnat sig åt fotograferingsmediets transformation i skarven mellan analogt och digitalt. Anna Dahlgren är konstvetare och verksam som postdoc-forskare vid Nordiska museet. Pelle Snickars är docent i filmvetenskap och verksam som forskningschef vid Kungl. biblioteket.

När fotografitekniken spreds under 1800-talet föddes också fotoalbumet. Konstvetaren Anna Dahlgren undersöker albumens olika funktioner före och efter sekelskiftet 1900, som minnesalbum, släktträd, översikter över sociala hierarkier eller samlingar av signerade kändisporträtt. Ett stort bildmaterial visar rikedomen i omslagsmaterial och utförande.

I Fotografiska drömmar och digitala illusioner studerar konstvetaren Anna Dahlgren digitaliseringens effekter. Blev det mer vanligt med fotobearbetning? Till vad används de nya bildbehandlingsprogrammen? Vilka attityder och förväntningar fanns, och vilken inverkan hade de nya verktygen för bildbearbetning på fotografiska bilder i allmänhet och för bildkulturen generellt? I boken presenteras såväl klassiska bildmanipulationer som okända retuscharbeten från en teknisk brytningstid.