Anna Gavanas

Tillbaka till underjorden handlar om de hjältar som drev klubbar, spelade musik, målade backdrops, stod i garderoben och fyllde i studiecirkelpapper. Som skapade svensk alternativ klubbkultur på nedlagda fabriker, tomma badhus, fritidsgårdar och invandrarföreningar. Ett myller och en mångfald av svennar, lantisar, afros, juggar och brats. Hippies och entreprenörer, slackers och konstnärer. Många av dessa klubbkulturens hjältar och eldsjälar har osynliggjorts och tidigare inte kommit till tals. Boken fördjupar och gräver vidare i historien utifrån frågor författarna väckt i samband med sina tidigare uppmärksammade böcker DJ-liv (2016) och Från Diskofeber till Rejvhysteri (2020). Genom drygt 100 intervjuer beskrivs delar av de alternativa och underjordiska musikscenerna i Göteborg, Skåne och Stockholm under 80- och 90-talen. Berättelsen handlar om vad som sker alldeles i början när den globala klubbmusiken möter det svenska folkhemmet.

Med hjälp av hittills okänt material utforskar antropologen Anna Gavanas här ett stycke historia som präglat generationer i Sverige: 1970-talets disco- och 1990-talets rejvkultur. Elektronisk dansmusik är idag en självklar och okontroversiell del av Sveriges kulturliv. Historien är dock präglad av konflikt och maktförhandlingar, feber och hysteri. Lär känna pionjärerna, miljöerna och människorna som formade den elektroniska dansmusikkultur vi har idag. Med hjälp av intervjuer och unika arkiv analyserar författaren striderna kring disco och rejv och de skiften i kulturlivet och medieklimatet de vittnar om. Generationers röster från förflutna dansgolv blir till en berättelse om Sverige. Anna Gavanas är socialantropolog, genusvetare och författare. Hon har tidigare bl a gett ut de uppmärksammade böckerna DJ-liv: historien om hur diskjockeyn erövrade Stockholm (med Anna Öström Gidlunds Förlag, 2016) och Pensionärsplaneten: spaniensvenskar och pensionsmigration i en globaliserad värld (Makadam Förlag, 2016). Gavanas är också verksam som DJ, arrangör och musikproducent under namnet Gavana samt med skivbolaget Meerkat Recordings.

Mängder av människor lyssnar på musik varje dag, en förkrossande majoritet varje vecka, och en ansenlig minoritet hanterar själva ett instrument om de inte sjunger. Musiken tar alltså stor plats i våra liv. Bröllop, dop och begravningar inramas av musik. Musik kan göra det lättare att träna, roligare att städa, och för en del behövs musik för koncentrationens skull. Musik förlöser sorg, men det är också musik som får arméer att gå i takt; den förstärker såväl positiva som negativa känslor. Redan det lilla spädbarnet gungar spontant till organiserat rytmiska ljud - så vad är musik för något och varför har den sådan makt över oss människor? I RJ:s årsbok 2018 bidrar forskare med bakgrund inom allt från neurovetenskap, socialantropologi och musikvetenskap till ekonomisk historiamed texter om körsång, rave och liturgi, om samhällets musikalisering och musikens roll för både hälsan och det sociala, liksom svaret på varför det svänger. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2018 finns även i utgåvan 9789170612558. Denna utgåva av årsboken utgör också stiftelsens vänbok till avgående vd Göran Blomqvist. Innehåll Jan Fagius: Musik - ett evolutionens barn? Töres Theorell & Fredrik Ullén: Om känslor och musik. Studier på tvillingar Ulrik Volgsten: Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt Peter Bryngelsson: Musikens dödliga egenskaper Guy Madison: I musiken sådan ljuv besatthet bor. Om rytm, sväng, attraktion och musikens ursprung Palle Dahlstedt: Begränsningarnas musik. Frihet och kontroll i kreativa processer Gunilla Iversen: Maktens musik och musikens makt under Karl den skalliges tid Karin Strinnholm Lagergren: O Birgitta, du som talat med all vishet. Musikens makt i den heliga Birgittas klosterorden Maria Schildt & Lars Berglund: Hur franskt blev svenskt. Om användning av prologer vid svenska hovet 1680-1718 Mats Greiff: Skiffle - hemmagjord musik med kraft att förändra världen Alf Arvidsson: Mellan urkraft och modernitet. Afroamerikanska musiktraditioner i Sverige Rasmus Fleischer: Vad betyder det att musik är live? Jonas Otterbeck: Den nya islamiska popmusiken och Maher Zain Anna Gavanas: Klubbkulturers värde i den politiska ekonomin. Disco och rave i Stockholms dansmusikhistoria Gunnel Fagius: Kör i rörelse. Ett historiskt perspektiv på det svenska körundret

Mängder av människor lyssnar på musik varje dag, en förkrossande majoritet varje vecka, och en ansenlig minoritet hanterar själva ett instrument om de inte sjunger. Musiken tar alltså stor plats i våra liv. Bröllop, dop och begravningar inramas av musik. Musik kan göra det lättare att träna, roligare att städa, och för en del behövs musik för koncentrationens skull. Musik förlöser sorg, men det är också musik som får arméer att gå i takt; den förstärker såväl positiva som negativa känslor. Redan det lilla spädbarnet gungar spontant till organiserat rytmiska ljud - så vad är musik för något och varför har den sådan makt över oss människor? Om det handlar Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2018. Forskare med bakgrund inom allt från neurovetenskap, socialantropologi och musikvetenskap till ekonomisk historia bidrar med texter om körsång, rave och liturgi, om samhällets musikalisering och musikens roll för både hälsan och det sociala, liksom svaret på varför det svänger. Även utgiven som RJ:s vänbok till Göran Blomqvist (ISBN 9789170612565, 416 sidor). Innehåll Jan Fagius: Musik - ett evolutionens barn? Töres Theorell & Fredrik Ullén: Om känslor och musik. Studier på tvillingar Ulrik Volgsten: Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt Peter Bryngelsson: Musikens dödliga egenskaper Guy Madison: I musiken sådan ljuv besatthet bor. Om rytm, sväng, attraktion och musikens ursprung Palle Dahlstedt: Begränsningarnas musik. Frihet och kontroll i kreativa processer Gunilla Iversen: Maktens musik och musikens makt under Karl den skalliges tid Karin Strinnholm Lagergren: O Birgitta, du som talat med all vishet. Musikens makt i den heliga Birgittas klosterorden Maria Schildt & Lars Berglund: Hur franskt blev svenskt. Om användning av prologer vid svenska hovet 1680-1718 Mats Greiff: Skiffle - hemmagjord musik med kraft att förändra världen Alf Arvidsson: Mellan urkraft och modernitet. Afroamerikanska musiktraditioner i Sverige Rasmus Fleischer: Vad betyder det att musik är live ? Jonas Otterbeck: Den nya islamiska popmusiken och Maher Zain Anna Gavanas: Klubbkulturers värde i den politiska ekonomin. Disco och rave i Stockholms dansmusikhistoria Gunnel Fagius: Kör i rörelse. Ett historiskt perspektiv på det svenska körundret

Svenskar som utvandrar till Spanien på ålderns höst är ett växande fenomen, men svenska Spanienpensionärer utmålas i medierna ofta som oförmögna att "integrera sig" i det spanska samhället. Själva har Spanienpensionärerna tröttnat på myterna om att de är bortskämda golfare, skattesmitare eller salongsalkoholister som vägrar lära sig spanska och försöker återskapa ett "Lilla Sverige" i Spanien. I "Pensionärsplaneten" möter vi ett brett spektrum av människoöden: folkpensionären, fattigpensionären, sjukpensionären och den hemlöse. Vi möter även människor (migranter och spanjorer) som arbetar med Spanienpensionärer på olika sätt. Utifrån dessa färgstarka berättelser och livsöden har Anna Gavanas skrivit en reportagebok som diskuterar internationalisering, global arbetsfördelning, arbetsvillkor och privatisering av äldreomsorg. Vem är invandrare? Vilka migranter är mer önskvärda än andra, enligt vem och varför? Hur ser pensionärernas liv ut i Spanien och hur ser villkoren ut för migranter och spanjorer som på olika sätt arbetar med dem? Anna Gavanas är socialantropolog och docent vid Linköpings universitet. "Pensionärsplaneten" bygger på drygt två års fältarbete och 200 intervjuer på Solkusten och Kanarieöarna. Efterord av Olav Fumarola Unsgaard.

Vilka aktörer har drivit fram DJ-kulturen i framförallt Stockholm, och med vilka visioner, motgångar och ideal? DJ-liv - historien om hur diskjockeyn erövrade Stockholm beskriver dj-kulturens framväxt med fokus på det som har lett fram till dagens techno- och housescen. Den här historien har aldrig tidigare tecknats - den är berättad med röster, rövarhistorier och inblickar som vanligtvis inte får utrymme i sammanhang där coola snubbar och goa gubbar sätter dagordningen och spelar huvudrollerna. I boken möter vi dj:s, dansare, arrangörer och skivbutiksägare från 1970-talets discovåg, 1980-talets new wave-era, 1990-talets raveolution och 2000-talets techno- och housekultur. Queersceners inflytande spåras och vi följer internationella influenser och korsbefruktningar mellan genrer. Boken visar också hur dj-kulturen närts av ungdomsgårdar, förortsrörelser och skivbutiker. Glömda hjältar lyfts fram tillsammans med mer kända personligheter och illustrerar hur dj-scener och dansgolv genom åren varit plattformar för mobilisering, snobbism, sexism, nörderi och gemenskap. Författarna Anna Öström (DJ Anaya) och Anna Gavanas (DJ Gavana) har varit en del av den dj-kultur de beskriver sedan 1990-talet, och då främst som arrangörer, dj:s, producenter, debattörer och skribenter. De har tidigare publicerats internationellt och i Sverige gällande dj-kultur, samhälls- och välfärdsfrågor.

I samband med att ett skatteavdrag för rengöring, underhåll och tvätt (det så kallade RUT-avdraget) infördes 2007 började en intensiv debatt om hushållstjänster i Sverige. Idag subventioneras RUT-tjänsterna med ungefär 1,5 miljarder kronor av skattemedel. RUT har blivit en del av många människors vardag och har medfört stora förändringar i svenskt familje- och arbetsliv. Hur ser då förhållandena ut för dem som arbetar på den växande hushållstjänstemarknaden? Har de svarta arbetena blivit vita, som tanken var? Vad betyder det att äldre övergår från att vara mottagare av omsorg till att bli kunder på en marknad för hushållstjänster? Finns det några likheter mellan dagens hushållstjänster och det arbete som tyska hembiträden utförde i Sverige på 1950-talet? Hur resonerar svenska kvinnor bosatta i utlandet kring social jämlikhet och hushållsarbetares rättigheter, när de själva får rollen som arbetsgivare? Om dessa och andra relaterade frågor handlar denna bok, med bidrag av landets främsta forskare på området: sociologer, statsvetare, historiker, genusvetare, arbetsrättsjurister och antropologer från en rad svenska universitet. De utforskar vad som händer på hushållstjänstemarknaden och följer särskilt de internationella sambanden. Även den växande efterfrågan på hushållstjänster i resten av världen diskuteras, med fokus på migration och internationell arbetsfördelning. Boken återger många olika erfarenheter och perspektiv här får såväl nystartade städentreprenörer som hushållsarbetare i exil och andra inblandade aktörer komma till tals. Omslagsbild © Helena Joelsson

Det tredje numret av Världens Ende har temat förfall. Läs bland annat om en urspårad dokusåpa, om farlig teknik, om ett översvämmat Göteborg, om en tid på dagis, om livet på ett callcenter, om existens och politik, om döda musiker och om hur man slutar ängslas och lär sig älska undergången. Medverkar gör bland annat Åsa Grennvall, Mathias Wåg, Henrik Bromander, Hanna Gustavsson, Jon Mårtensson, Pär Thörn, Lisa Ewald och Hanna Petersson. "Världens Ende sätter ett litet men välplacerat blåmärke på vår samhällskropp" Malin Lindroth, Göteborgs-Posten ”Världens Ende ger Galago en match” Elise Karlsson, Svenska Dagbladet

Pink eller Beyoncé? Petter eller Linda Bengtzing? Ett gäng tonårstjejer diskuterar musik och musiksmak. Vissa artister är OK att lyssna på, andra håller man helst tyst om. Varför kan man inte säga att man lyssnar på dansbands­musik? En snygg kvinnlig dj i en åtsittande t-shirt får en klapp i baken på väg upp i båset. Någon frågar om hennes kille lärt henne dj-a. Vad gör det med hennes musik? En manlig deltagare i talang-realityn Fame Factory blir rörd av sin musik och gråter en skvätt i TV. Det uppmärksammas stort i medierna och i olika tittarforum. Förändrar det bilden av honom? Vad händer när en kvinnlig deltagare gråter? Schlager, bögdisco, tjejpop -- vissa musikgenrer betraktas som feminina, lättviktiga, kommersiella. Motsatsen är gubbrocken -- maskulin och autentisk. Men var hamnar en artist som Robyn? Musikjournalister, skivbolagsmänniskor och artister diskuterar kvalitet och "kredd" -- vad är det som avgör var man hamnar i smakhierarkierna, och är positionerna ristade i sten? Musik påstås överskrida eller till och med upplösa alla gränser. Paradoxalt nog upprättas och upprätthålls samtidigt hierarkier och gränser i just musiken. I Rundgång undersöker fyra forska­re inom genusvetenskap, social­antropologi och medievetenskap hur genus etableras på fyra populär­musikaliska arenor: genom konsumtion, i dj-kulturen, i en dokusåpa och i skivindustrin. Här finner författarna bland annat att kvinnlighet kopplas till respek­tabilitet, medan manlighet knyts till autenticitet. Musikgenrerna graderas efter olika status och förknippas ofta med polariserade grupptill­hörigheter, som genus, etnicitet eller klass. Samtidigt flyttar sig gränserna ideligen, i en förnyelseprocess där förhärskan­de normer hela tiden konfronteras med utmanare och av­vikare. Det är i dessa kollisioner som populär­musikens utveckling sker.

Are fathers being marginalized in the contemporary family? Responding to fears that they are, the self-proclaimed "fatherhood responsibility movement" (FRM) has worked since the mid-1990s to put fatherhood at the center of U. S. national politics. Anna Gavanas's Fatherhood Politics in the United States analyzes the processes, reveals the internal struggles, and traces the myths that drive this powerful movement. Unlike previous investigations that rely on literary or other secondary sources, Fatherhood Politics works from primary ethnographic material to represent a wider range of voices and actors. Interacting with and interviewing members of the most powerful and well-known national fatherhood organizations, Gavanas observed Promise Keeper rallies, men's workshops, and conferences on masculinity, fatherhood, and marriage. Providing a detailed overview of the different organizations involved and their various rhetorical strategies, Gavanas breaks down the FRM into two major wings. The "pro-marriage" wing sees marriage as the key to solving all social problems, while the "fragile family" organizations worry about unemployment, racism, and discrimination. Gavanas uses her extensive anthropological fieldwork as the basis for discussions of gender, sexuality, and race in her analysis of these competing voices. Taking us inside the internal struggles, tensions, and political machinations of the FRM, Gavanas offers a behind-the-scenes look at a movement having real impact on current social policy. Fatherhood Politics is an essential work for anyone interested in the politics of masculinity, parenthood, marriage, race, and sexuality.