Anna Häger Glenngård

Hur väl styrs svenska vårdcentraler? Hur mycket vet man om det arbete som utförs och vad som kan förbättras? Sätter man utmanande mål och följer upp om de nås? Arbetar man aktivt med att rekrytera, utveckla och behålla talangfulla medarbetare? I rapporten undersöks den operativa driften i primärvården, genom intervjuer med verksamhetschefer på 119 vårdcentraler runt om i Sverige. Studien finner att svensk primärvård generellt sett har god styrning och ledning. Knappt några vårdcentraler får riktigt låga poäng på det index som används för att mäta detta. Vårdcentralerna är bäst på att leda genom funktioner och processer, till exempel systematiskt förbättringsarbete. De har mest att utveckla när det gäller incitament och personalutveckling. Analysen ger en grund för att hitta förbättringsmöjligheter, vilket framstår som centralt med tanke på att primärvården utgör basen i den svenska hälso- och sjukvården och står för ungefär en femtedel av vårdens utgifter. Författare är Jannis Angelis, docent i industriell ekonomi, Kungliga tekniska högskolan och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Anna Häger Glenngård, ekonomie doktor i företagsekonomi och lektor vid företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, och Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi, IFN.

Sedan år 2010 har samtliga landsting infört vårdval i primärvården. Vårdvalsreformen ger människor rätt att själva välja vilken mottagning de vill gå till och ger vårdgivare rätt att etablera sig så länge de uppfyller grundläggande villkor. Hur fungerar valfriheten? Vad har reformen inneburit för vårdens kvalitet? Har vården blivit mer tillgänglig och effektiv i och med vårdvalet? Med utgångspunkt i studier av vårdvalet beskriver och analyserar denna rapport hur primärvården har utvecklats sedan vårdvalsreformen. De empiriska delarna är framför allt hämtade från studier av primärvården i Region Halland, Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Den sammantagna bilden är att tillgängligheten och valfriheten har ökat, helt i linje med vårdvalsreformens mål. Reformen tycks däremot inte ha löst problem med kontinuitet i kontakten med patienter eller med samordning med övrig hälso- och sjukvård. Det går inte att dra några tydliga slutsatser kring vårdvalets konsekvenser för jämlik tillgång till vård, samt vårdens kvalitet och effektivitet. Författare är Anna Häger Glenngård, ekonomie doktor i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.