Anna Hultman

En titta och lär-bok i pekboksstil, med bilder och rubriker över vanligheter inom ”funkisfamiljen”. Ger stor igenkänning för de barn som själva är i en liknande situation. Ger kunskap och medvetenhet för omgivande barn, där du som vuxen kan prata om och klä olika situationer och hjälpmedel i ord.

Bralla hit och bralla dit. Rumpan är glad och snäll men får ändå bara skäll. Varför det? undrar Rumpan. Rumpan bar är en berättelse på rim som lyfter att alla ser olika ut. Den betonar vikten av att stå upp för sig själv oavsett vad andra tycker och tänker.

Äntligen var våren här! Noa lekte på kullen. Som han hade längtat efter att rulla nerför backen och att klättra i träd! Men rätt som det var började det klia i näsan. Jättemycket! Och i ögonen kändes det torrt, nästan som gruskorn. AAATTTJJJOOOOOOOO!!! Noa började plötsligt att nysa så att alla kompisar nästan blåste bort! Följ med Noa och hans pappa till doktorn för att få veta vad det är som är fel. Kanske kan ett recept på medicin och hopp i sängen göra Noa frisk igen? Varför nyser Noa? är en bok om pollenallergi, hur det kan vara att gå till doktorn och om att få ett allergibesked. Mycket bra ger BTJ boken i betyg "[...] Med humor i bilderna och med ett pedagogiskt tilltal i texten får barn i förskoleåldern på ett lätt sätt information om hur det är att leva med pollenallergi. I boken Varför nyser Noa? är författaren Anna Hultmans text lagom anpassad till målgruppen och berättelsen känns intressant och rolig. Elin Hägg [...] bilder har tydliga svarta konturer, är färgglada och har en lekfullhet i sina karaktärer vilket gör läsningen härligt underhållande. Tillsammans skapar de en väldigt trevlig bok som tillför ett nytt och välkommet tema till bilderboksutgivningen." Lektör Sanna Godenäs BTJ-häfte 12, 2024.

Josefina Magdalena Hanna Kulas värld är inte som alla andras. Det tycker Josefina, eller Fina som hon kallar sig själv, är mycket bra. För hur tråkig vore egentligt inte en värld utan två lättlurade brorsor, plåsterätande och bus på professionell nivå. Det enda Fina inte gillar med sin värld just nu är att den är pojkvänslös. Men det är lika bra. Inte kan man vara tillsammans med en feg kalsongkung. Det fattar ju vem som helst. I Fina Kulas värld är en humoristisk bok om smarriga plåster, första kärleken och om hur saker som känns så rätt ofta kan bli så fel.

När ordet pornografi nämns idag är det oftast sexuella skildringar i bild, film eller på internet som avses sällan gestaltningar av sex i skrift, som generellt uppfattas som både mer kvalitativa och mer harmlösa. Runt förra sekelskiftet uppfattades sexuellt explicit litteratur däremot som ett hot mot samhället och den rådande ordningen. Hur blev det så, vad hände dessförinnan och däremellan? Hur uppstod gränsen mellan litteratur och pornografi i Sverige? I Vid pornografins gräns: Erotik i svensk prosa 1819 2019 undersöker litteraturvetaren Anna Hultman förutsättningarna för och utformningen av erotik i svensk prosa under tvåhundra år. Genom historiska översikter och ingående fallstudier visar Hultman hur det i Sverige etablerades en gräns mellan litteratur och pornografi och inte minst hur denna gräns förändrats över tid. I studien avhandlas såväl erotiska novellantologier, som verk av C. J. L. Almqvist, Anne Charlotte Leffler, Anges von Krusenstjerna, Carl-Henning Wijkmark, Kristofer Folkhammar och Helena Österlund. Hultman visar en rad skilda anledningar till att litteraturen närmat sig pornografin, hur det rättfärdigats och vilka möjliga vinster och faror det inneburit. Det är en historia om frigörelse och repression, om demokratisering och kommersialisering av sexuella representationer, om etik och estetik, om pornografihistoria som litteraturhistoria.

En titta och lär-bok i pekboksstil, med bilder och rubriker över vanligheter inom ”funkisfamiljen”. Ger stor igenkänning för de barn som själva är i en liknande situation. Ger kunskap och medvetenhet för omgivande barn, där du som vuxen kan prata om och klä olika situationer och hjälpmedel i ord.

Esaias Tegnérs ( 1782–1846) författarskap bildade länge centrum i den svenska kanon, och ansågs enligt utländska bedömare utgöra Sveriges främsta bidrag till världslitteraturen. På så vis har det haft stor betydelse för såväl den inhemska som utländska föreställningen om svensk kultur. Funktionen som enande nationalsymbol har Tegnér sedan länge förlorat, även om många fortfarande håller honom högt som poet. Parallellt med detta har hans texter i allt lägre grad kommit att intressera litteraturvetenskapen. Men en situation ”efter Tegnér”, i vilken hans närvaro i kulturen inte är lika självklar, kan istället innebära att nya infallsvinklar friläggs och att intressanta sidor av hans texter kan träda fram på nytt. I detta syfte har sex yngre forskare i Lund valt att närma sig Tegnér utifrån sina egna forskningsintressen. Här ges litteraturhistoriska perspektiv på Tegnérs relation till 1700-talet och till den romantiska rörelsen. Vidare undersöks hans erotiska diktning utifrån ett genreperspektiv och hans verskonst i ljuset av kognitiva och semiotiska teorier. Vi får även ta del av bilder av Tegnér som en gestalt på gränsen mellan fiktion och biografi, och se hur hans dikter fungerat som råmaterial för poeter från 1900- och 2000-talet.