Anna-Karin Ivert

Porträtteringen av brott, gärningspersoner, brottsoffer, rättsväsendet och effekter av brottslighet tar i dag ett oproportionerligt stort utrymme i media samt i vår kultur och vardag. Kriminologistudenter kan av den anledningen behöva en ”omprogrammering” när det gäller föreställningar om vad som är verkligt, eller mätbart. En kriminolog arbetar med vetenskap, inte journalistik eller fiktion. Att lära sig det är ett tålamodsprövande arbete, det kräver kunskaper om teori och metod, om kriminalpolitik, etik och vetenskaplig noggrannhet. Kriminologi – en studiehandbok introducerar läsaren till studier i kriminologi. Boken beskriver ämnet och vad studier i kriminologi innebär. Syftet med boken är att beskriva steget in i den akademiska världen och att ge läsaren verktyg som underlättar studier i krimino­logi – alltifrån vad som förväntas under ett seminarium till var du hittar och refererar till kriminologiska källor samt forskningsetik, makt och demokratifrågor kopplade till ämnet. I denna andra upplaga har tre nya kapitel och författare tillkommit. Fyra av de lärosäten i Sverige som undervisar och forskar i kriminologi är representerade. Kriminologi – en studiehandbok riktar sig till både studenter och lärare inom kriminologi.

Återkommande samhällsproblem - brottslighet och otrygghet tillhör definitivt denna kategori - kan sällan åtgärdas enkelt. Men ju mer kunskap vi har om olika samhällsfenomen, desto större möjligheter har vi att utveckla metoder och insatser som i grunden kan påverka det som stör vår gemensamma välfärd. Forskningsbaserad samhällsvetenskaplig kunskap måste kunna omsättas i praktiken och för det behöver vi ha välutbildade praktiker. Denna kraftigt reviderade och uppdaterade upplaga av den populära boken Kriminologi och poliskunskap är resultatet av ett mångårigt samarbete mellan forskare, praktiker och verksamhetsexperter, både i seminariesalar och ute i ”verkligheten”. I boken förmedlas bland annat nya kunskaper och reflektioner kring polisens och kommunernas brottsförebyggande arbete - inklusive riktade insatser mot gängkriminella, problematiken med utsatta bostadsområden, och om behovet av en universitetsbaserad polisutbildning. Boken ger ett brett perspektiv och fungerar som en viktig kunskaps- och inspirationskälla för poliser inom såväl den brottsförebyggande som den brottsutredande verksamheten, samt för kriminologer och andra professioner som i sina nuvarande eller kommande yrkesroller vill medverka till att brottsligheten minskar och tryggheten ökar.

Sedan början av 1990-talet har det i Sverige växt fram ett antal bostadsområden där stora delar av befolkningen lever under ekonomiskt utsatta livsvillkor. Många har sin bakgrund i andra länder. Under de senaste femton åren har befolkningens utsatthet i dessa områden inte bara varit av ekonomisk natur. Successivt har olika typer av kriminalitet, ibland mycket våldsam, blivit mer förekommande. Ensidiga, ofta alarmistiska beskrivningar av enskilda händelser, men också av människors liv och livsvillkor, pekar på betydande kunskapsluckor såväl som på bristen av nyanserade och fördjupade samhällsanalyser. Syftet med denna bok är att bidra till förståelsen av vad utsatta områden är, hur de växt fram, vad som präglar dem idag samt hur den kriminalitet som drabbar de boende gemensamt kan motverkas. Målgruppen är bred och boken vänder sig till alla som vill förstå hur förhållandena har växt fram. Boken kan både ses som ett inlägg för att förklara samhällsutvecklingen och som en studiebok för dem som vill förstå, fördjupa och diskutera ämnet. Boken har sitt ursprung i en nationell forskningscirkel som startade efter initiativ från Polismyndighetens Nationella operativa avdelning (Noa) 2015. Syftet var att sammanföra kunskap och erfarenheter från olika kunskapsperspektiv för att bättre förstå problem med brottslighet och otrygghet i socio-ekonomiskt utsatta områden.

Engagemang, samverkan och kunskap är grundläggande förutsättningar för ett framgångsrikt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Kunskap – framtagen genom forskning eller erfarenhetsbaserad – behöver återkommande uppdateras och förbättras. I denna antologi presenteras praktiknära forskning med direkt relevans för svenska förhållanden. Boken Kriminologi och poliskunskap är resultatet av ett nära samarbete mellan Institutionen för kriminologi vid Malmö universitet, Polisen och andra brottsförebyggande aktörer – lokalt, regionalt och nationellt. Här förmedlas ny kunskap om kommunpolisverksamhet, trygghetsmätningar, problemorienterat polisarbete, upprepad utsatthet för brott, randomiserade kontrollerade experiment, mängdbrottsutredningar och psykiatrisk tvångsvård. I antologin tas också den återkommande frågan om kommunal eller statlig polis upp. Boken ger ett brett perspektiv och fungerar som en viktig kunskaps- och inspirationskälla för blivande poliser, kriminologer och andra som i sina yrkesroller förväntas medverka till att brottsligheten minskar och tryggheten ökar.