Anna-Lena Kempe

Skolan är i kris. Skolan levererar inte det som önskas. Elever uppnår inte kunskapskraven och lärare är undermåliga. Dessa är några exempel på återkommande teman i en ofta förenklad samtida skoldebatt. Behovet av en mer nyanserad diskussion om komplexiteten i skolans problem är högst nödvändig. I Perspektiv på skolans problem identifierar ett flertal forskare problem som de menar att skolan i dag står inför. Det handlar bland annat om problem som rör demokrati, rasism, språkplikt, skolvåld, betyg, ledarskap, skolmarknaden, juridifiering, distansundervisning, förskolan, vuxenutbildningen, folkhögskolan, och inte minst skoldebatten i sig. Boken ger perspektiv genom inspel från en rad initierade och etablerade forskare från olika discipliner verksamma inom det breda utbildningsvetenskapliga fältet. Med olika nedslag i utbildningslandskapet är ambitionen att stimulera till en skoldebatt som är förankrad i aktuell forskning om skola och utbildning. Perspektiv på skolans problem vänder sig till studerande inom lärarutbildningens olika inriktningar, verksamma inom utbildningsområdet samt andra som är intresserade av debatten om skolans problem.

Vad innebär didaktiska val för dig som blivande lärare eller pedagog - och vad menas egentligen med skollagens krav på vetenskapligt förhållningssätt? Syftet med den här boken är att ge dig en översiktlig karta över relevant forskning så att du får tillgång till aktuell kunskap när du gör dina didaktiska val i skolterrängen. I Kartan och terrängen reder författarna bland annat ut skillnader mellan vardagsprat och texter i styrdokument och forskning, analyserar hur olika val får konsekvenser för villkoren för lärande samt vikten av att som pedagog reflektera över dessa val. Boken tar även upp emotionella, sociala och kognitiva aspekter av lärande, olika sorters tänkande och vikten av meningsskapande. I de sista kapitlen går författarna på djupet gällande undervisning som fenomen, analyserar moraliska praktiker och erbjuder avslutningsvis en konkretiserad modell för hur undervisning kan planeras gemensamt i ett lärarlag. Om författarnaAnna-Lena Kempe är docent i didaktik och analyserar, organiserar och designar villkor för lärande i olika sammanhang. Utgångspunkten är aktuell forskning från många olika områden med relevans för lärande. Tore West är professor i pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Han är intresserad av lärandets kommunikativa karaktär och institutionella villkor samt hur lärande sker i möten mellan människor.

Den här boken handlar om vad vetenskap är och är tänkt att hjälpa lärare att förstå och kritiskt reflektera över hur forskning kan bidra till att utveckla, utforma och utvärdera undervisningen. Skolan ska vila på vetenskaplig grund, men vad innebär det i praktiken? Hur kan läraren förstå, värdera och använda forskning i sin profession? Hur kan forskning användas för att designa undervisning, material och lärmiljöer? Och hur kan läraren systematisera och dokumentera sina didaktiska val i klassrummet baserat på forskning? Det är viktigt att kunna bedöma om och när ett visst forskningsresultat är relevant för lärares verksamhetsnära frågor. Kunskaper i vetenskapsteori gör det möjligt för lärare att reflektera över professionen och lärarrollen – och kanske inte minst över hur kunskap produceras i samhället, får status som ”fakta” och därmed hamnar i skolans läromedel och kursplaner. Lärare som kan mer om vetenskaplig kunskap och forskningsprocessen får också ökade möjligheter att tillsammans med kollegor ta ställning till forskningsresultat och underbygga sina didaktiska val. På så sätt utvecklas ett slags vetenskapligt förhållningssätt till läraryrket. Författarna Åke Grönlund, Anna-Lena Kempe och Matilda Wiklund har alla lång erfarenhet av undervisning och av forskning som rör läraryrket. Åke Grönlund är professor i informatik vid Örebro universitet. Han har tidigare varit lärare och studierektor inom grundskolan, huvudsakligen på högstadiet. Åkes forskning handlar om människors förhållande till teknik i olika sammanhang. Anna-Lena Kempe är docent i didaktik vid Stockholms universitet och specialiserad på att analysera, organisera och designa villkor för lärande i olika sammanhang. Hon har i sin forskning ett särskilt intresse för multimodal kommunikation. Matilda Wiklund är docent i pedagogik vid Stockholms universitet och har under lång tid arbetat med lärarutbildning vid Örebro universitet. Hennes forskning rör relationer mellan utbildning och medier, bland annat digitalisering inom utbildning.