Anna-Lena Laurén

Anna-Lena Laurenin Sodassa ei ole sovintoa kertoo sodasta Ukrainassa. Lauren toimi Hufvudstadsbladetin ja Dagens Nyheterin Venäjän-kirjeenvaihtajana 16 vuoden ajan, kun Venäjä oli pikkuhiljaa muuttumassa Putinin hallitsemaksi täydeksi diktatuuriksi. Kun Laurenin viisumia Venäjälle ei sitten enää uusittu, hän siirtyi jatkamaan raportointia Kiovasta. Kirjaan on koottu Laurenin kolumneja, muita kirjoituksia sekä ennen julkaisemattomia tekstejä. Ne kertovat, millaista on ihmisten elämä sodan arjessa, rintamalla, hyökkäyksen ja vapaustaistelun paineessa, surussa ja toivossa.

Det var inte länge sedan idén om att vi nått historiens slut vann kraft och spridning: tanken att människans sociokulturella evolution nått fram till en punkt där den knappast kunde nå längre. Ett kvartssekel senare verkar denna optimism ha försvunnit. I stället bevittnar vi nu geopolitikens återkomst. Ett tjugotal experter utforskar i denna antologi hur vi hamnade där vi är idag men också vart vi kan tänkas vara på väg. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Alexander Linklater.

"Den här boken visar svart på vitt varför många av Dagens Nyheters läsare har svårt att tänka sig tidningen utan Laurén ... Hon har en osviklig språkkänsla, hon berättar rakt och rytmiskt, med folkbildande förtjusning ... Och överallt i denna bok lyser Anna-Lenas Lauréns kärlek till ukrainska och ryska medmänniskor." Ulrika Knutson, Dagens Nyheter"Först rapporterar hon från Ryssland och senare från Ukraina, alltid marknära och sakligt nog för att ge läsaren möjlighet att förstå vad som händer, och varför ... lika tankeväckande som själva stilen är medryckande." Svenska Dagbladet"Folkbildande levandegörande"Göteborgs-PostenÄnda sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Dagens Nyheters korrespondent Anna-Lena Laurén, med sin raka ton och sin klara analysförmåga, varit en av de viktigaste och mest uppskattade rösterna bland svenska läsare. Utöver bevakning på plats i Ryssland och Ukraina har Laurén under denna tid skrivit en rad mer personliga krönikor om situationen i Ryssland och Ukraina. Lästa tillsammans bildar dessa krönikor en berättelse – om kriget, om Putin och Zelenskyj, om invasion och frihetskamp, sorgen och hoppet, propagandan, offren, försöken att titta bort och avhända sig skuld. Det är också en berättelse om språk och det fria ordet, om hur det är att vara krigskorrespondent, mamma och kvinna i ett land som styrs av propaganda och hatretorik. Ett drygt år efter krigets utbrott blir hon utkastad ur Ryssland. Hon flyttar till Kiev och får ett nytt vardagsliv där – i en stad som ständigt blir beskjuten, men som gör allt för att hålla fast vid normalitet. Det är en form av motstånd. Medan kriget pågår finns ingen försoning varvar ett urval av Lauréns krönikor i DN med nyskrivet material, som ger en inblick i hur det är att leva i krig. Hur livet pågår som vanligt på många sätt fast allt är annorlunda. Från tillvaron vid fronten till balettlektioner i Kiev – det här är en bok som får oss att förstå och känna kriget, som nu återigen kommit till Europa.

I sexton år var Anna-Lena Lauren Rysslandskorrespondent för Hufvudstadsbladet och Dagens Nyheter. Hennes kunniga och kritiska texter om Rysslands väg mot fullskalig diktatur under Putin lästes med andan i halsgropen av en stor mängd finländare och svenskar. Våren 2023 förnyades Laurens visum inte längre och hon anklagades av ryska myndigheter för att sprida ”fejknyheter” - en anklagelse som kan ge 15 års fängelse. Lauren lämnade Ryssland och fortsatte rapporteringen från Ukrainas huvudstad Kiev. Utöver bevakning på plats publicerade Lauren en rad mer personliga krönikor om situationen i Ryssland och Ukraina. Krönikorna har nu samlats mellan två pärmar och kompletterats med flera nyskrivna texter. Lästa tillsammans bildar de en berättelse - om Putin och Zelenskyj, om invasion och frihetskamp, om sorg och hopp. Det är också en berättelse om språk och det fria ordet, om hur det är att vara krigskorrespondent, mamma och kvinna i ett land som styrs av propaganda och hatretorik. Lauren rapporterar med stark inlevelse och säker blick för både detaljer och stora linjer oberoende om texten handlar om stridszonen eller beskriver livet och vardagen i Ryssland respektive Ukraina.

"Jag får ofta frågan hur jag står ut med att bo i Ryssland, både av ryssar och västerlänningar. Varför bo och arbeta i ett land där vardagen är så fylld av besvär? Där byråkratin är så snårig och myndigheterna så opålitliga. Du skulle ju kunna ha ett mycket enklare liv i Europa. Det är sant. Men också ett mycket mindre intressant liv." Det är farligt att vara oppositionell i Ryssland. Om man deltar i demonstrationer och gör motstånd riskerar man sitt liv och sin frihet. Ändå gör ryssar det – trotsar regimen för att stå upp för det de tror på. Samtidigt är det många ryssar som väljer att tiga, att ignorera landets blodiga historia och komplicerade förhållande till demokratin så länge makthavarna lämnar dem själva och deras familjer i fred. Hur kommer det sig? Med sin djupa kunskap om Ryssland och sin stora kärlek till dess folk har Anna-Lena Laurén blivit en av våra mest lästa och uppskattade journalister. I Sammetsdiktaturen får vi en inblick i det politiska spelet i Kreml och följer med hem till köken hos vanliga ryssar. Levande och personligt ger Laurén värdefulla inblickar i vardagen i ett av världens mest motsägelsefulla och fascinerande samhällen. Pocketutgåvan innehåller ett nyskrivet förord.

Krigsrapporteringen från Ukraina utmanar redaktionernas resurser för att kontrollera vad som är sant och falskt. I rapporten Källkritik och krig presenteras en granskning av hur redaktionerna hanterar desinformation och säkerställer trovärdighet i svenska mediers rapportering under krigets sex första veckor. Slutsatsen är att det är ovanligt att redaktionerna verifierar den egna rapporteringen, vilket istället överlåts på utländska nyhetsbyråer och medier. Den övervägande delen av den svenska bevakningen görs på distans. Rapporten visar också hur Ryssland sedan flera år systematiskt skadar, smädar och styr bilden av Sverige. En direktrapport från Ukraina ger en inblick i hur oklar strategin är för den inhemska bevakningen av kriget. Institutet för mediestudier vill med den här rapporten fördjupa diskussionen om källkritik och faktagranskning i krigs- och konfliktapportering.

Vad var det som egentligen hände i Ukraina 2014? Omfattande demonstrationer och ett blodbad i Kiev ledde till att president Janukovytj avsattes. Många trodde att vägen till Europa nu var öppen. I dag har Ukraina skrivit under ett associationsavtal med EU, men samtidigt har man förlorat Krimhalvön och delvis kontrollen över östra Ukraina. Ukraina har blivit en vattendelare på den internationella scenen; den slutgiltiga utlösaren av en djup och oåterkallelig kris mellan Ryssland och väst. Utrikeskorrespondenten Anna-Lena Laurén var på plats i Kiev, på Krim och i östra Ukraina ända från början. I den här boken skildrar hon människorna hon har mött, situationer, platser och upplevelser från fältet. Bokens andra författare journalisten Peter Lodenius tecknar bakgrunden till både tidigare och senare händelser i Ukraina. Med ett nyskrivet förord av Anna-Lena Laurén. En del av bokens intäkter går till Unicef och hjälpen i Ukraina.

Samettidiktatuurissa pehmeys yhdistyy kovuuteen. Venäjällä pehmeyttä edustavat esimerkiksi vapaus ilmaista mielipiteensä ja äänioikeus. Se, että eri mielipiteillä kuitenkin harvoin on käytännön merkitystä tai että valinnat on oikeastaan tehty jo ennen vaaleja, on silti useimmille venäläisille ihan vain vallitseva asiaintila. Vaan ei kaikille, ja sellaisista ihmisistä Anna- Lena Lauren kertoo. He vastustavat sitä, että maaseudusta on tehty suurkaupunkien kaatopaikka - vaikka onhan tietysti edullisempaa kaataa jätteet luontoon kuin lajitella ne. Joku puolestaan on menettänyt peltonsa suuryritykselle ja haluaa protestoida. Oppositiopoliitikkoja ahdistellaan, vangitaan, tapetaan. On vaarallista ryhtyä vastustamaan ikinuoren presidentin hahmon ottanutta valtaa, mutta niin vain mielenosoitukset jatkuvat. Demokratia ei Venäjällä ole mitenkään luonnoton ajatus, mutta sen päämääristä vallitsee paljon väärinkäsityksiä. Muutos on käynnissä. Tämä on Laurenin toiveikas väite kirjassa, joka on eräänlainen jatko-osa hänen loisteliaalle esikoisteokselleen Hulluja nuo venäläiset. Sävyltään se on tummempi ja otteeltaan yhteiskunnallisempi, mutta aivan yhtä mukaansatempaava. Anna-Lena Lauren (s. 1976) on palkittu toimittaja ja kirjailija. Hän on julkaissut menestyskirjat Hulluja nuo venäläiset (2009), Vuorilla ei ole herroja (2009), Sitten saavuin Moskovaan (2010), Kuinka kallis vapaus (2013) ja Ukraina - rajamaa (Peter Lodeniuksen kanssa, Teos 2015).

Termen som skapades redan i det sena 1800-talets turbulenta Ryssland beskriver sig själv: En sammetsdiktatur är något hårt invävt i nåt mjukt. Det mjuka i Ryssland är till exempel rätten att uttrycka en åsikt, rätten att gå till valurnan. Att åsikten sällan ges någon betydelse, eller att kandidaten redan är vald är något de flesta ryssar finner sig i. Men inte alla. Anna-Lena Lauren berättar om människor som protesterar mot hur landsbygden godtyckligt gjorts till storstädernas skräpkorg eftersom det är förmånligare att dumpa avfall i naturen än att sortera, och i Ryssland är snabba cash ännu snabbare än i väst. Någon har förlorat sin åkermark till storbolagen, och har mage att protestera. Någon forskar i massgravar och arresteras. Någon får sina nätsidor stängda av Kreml men bygger upp dem på nytt. Oppositionspolitiker trakasseras, fängslas, dödas. Det är farligt att motsätta sig makten - som antagit formen av en aldrig åldrande president med bar överkropp - men ändå fortsätter demonstrationerna. Demokrati är inte ett för Ryssland naturvidrigt system, men missförstånden kring vad demokrati går ut på är många. Förändringen är igång. Det är den hoppfulla tesen i Anna-Lena Laurens nya bok som är ett slags fortsättning på hennes debut De är inte riktigt kloka de där ryssarna - men mörkare och mer samhällsinriktad. De är fortfarande inte riktigt kloka, men de är inte heller dumma - klockan tickar långsamt, men den tickar.

Mitä Ukrainassa oikein tapahtui vuonna 2014? Laajat mielenosoitukset ja verilöyly Kiovassa johtivat siihen, että presidentti Janukovyt -lähti maasta. Monet ajattelivat, että tie Eurooppaan oli nyt auki. Sittemmin Ukraina on tehnyt liitännäissopimuksen EU:n kanssa, mutta samalla menettänyt Krimin niemimaan ja osittain hallinnan Itä- Ukrainassa. Ukrainasta on tullut kansainvälinen vedenjakaja, joka laukaisi syvän ja peruuttamattoman kriisin Venäjän ja lännen välillä. Hufvudstadsbladetin ja Svenska Dagbladetin ulkomaankirjeenvaihtaja Anna-Lena Laurén on ollut tapahtumaketjun alusta lähtien paikalla vuoroin Kiovassa, vuoroin Krimillä ja Itä-Ukrainassa. Tässä kirjassa hän kertoo tapaamistaan ihmisistä ja kokemuksistaan kentältä, tilanteista ja paikoista. Kirjan toinen tekijä, toimittaja Peter Lodenius laatii taustoituksen niin aiemmille kuin myöhemmillekin tapahtumille Ukrainassa. Lodeniuksella on pitkä kokemus Itä- ja Keski-Euroopasta. Hän on kirjoittanut kirjan Ukraina i Europas mitt.