Anna-Lena Lodenius

Många minns hennes bakvända vinkning i TV-rutan, men berättelsen om Ria Wägner rymmer så mycket mer. Hon levde ett ovanligt liv fullt av kontraster. Ria blev Sveriges första stora TV-kändis med sina program för hemmafruar – själv var hon en högutbildad yrkeskvinna. Hon formades av uppväxten bland starka kvinnor ur rösträttsrörelsen och pressen, en bohemisk miljö präglad av frispråkighet. För Ria var feminismen och kvinnors rätt att styra sina liv en självklarhet. I Anna-Lena Lodenius biografi möter vi den privata Ria, hon som lämnade familjen för sitt livs passion, som kämpade mot egna komplex och omgivningens hån. Boken är också en nostalgisk resa till televisionens svartvita barndom. Här skildras en mångfacetterad pionjär som lade grunden för magasinsprogram och matlagning i TV – och vars liv var långt mer dramatiskt än vad som syntes i rutan.

Polismodern i Malexander, Göteborgskravallerna och avrättningen i Syrien 2013; detta är bara tre av de våldsdåd där förövarna är höger- och vänsterextremister eller som tillhör den våldsbejakande islamistiska miljön. Våldsdåden är så många fler, Drottninggatan förvandlades till en krigszon, psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren knivmördades på öppen gata under Almedalsveckan, alla minns nog Lasermannen på 1990-talet. I denna bok har 50 år av extremistbrott närstuderats. Motiven är inte bara ideologiskt renläriga, utan även alkohol spelar även in, liksom psykisk ohälsa, grupptryck, knivbeväpning och situationer som spårat ur. Boken har många referenser till domstolarnas slutgiltiga domar. Men hoten startar ofta i de extrema miljöerna till höger, vänster eller från islamistiskt håll. Författaren Lars Korsell har följt denna tilltagande brottslighet, även om dåden inte varit mindre allvarliga eller mindre synliga tidigare. Fallen från 1970-talet och framåt är många. Själv är Lars Korsell jurist och docent i kriminologi och forskare vid Brottsförebyggande rådet (Brå) och har en bakgrund både från domstolar, departement och statliga utredningar. Bokens förord har Anna-Lena Lodenius skrivit, och efterordet Robert Kindroth.

Ett halvsekel med IB-affärenHösten 1973 anhölls journalisterna Peter Bratt och Jan Guillou. Under året hade de skapat rubriker med sina avslöjanden om den hemliga organisation som i media kom att kallas IB. I dess verksamhet ingick inbrott, infi ltratörer och åsiktsregistrering, allt finansierat med skattemedel utan att beslut fattats i demokratisk ordning. Tillsammans med uppgiftslämnaren Håkan Isacson dömdes Bratt och Guillou till fängelse för spionage. Trots att det gått ett halvsekel sedan IB-affären briserade väcker den frågor som går rakt in i hjärtat på de nutida debatterna om demokrati, pressfrihet, neutralitetspolitik och vad vi är beredda att kompromissa med för att skydda rikets säkerhet. I Spionjakt i folkhemmet ger Anna-Lena Lodenius en unik inblick i händelserna utifrån bland annat intervjuer med flera av de inblandade som berättar om hur avslöjandet förändrade deras liv. Hon skildrar också vänstervågen, tiden och samhällsklimatet under några turbulenta år i svensk historia.

»Som väntat är det en bok byggd på gedigen sakkunskap och ambitiös research. Lodenius är en av landets främsta auktoriteter på högerextremism« Dagens NyheterHan föddes i Sillbodal i västra Värmland och var under många år verksam som distriktsveterinär. "Kodoktorn", som han allmänt kallades, utmanade såväl demokratin som den goda smaken. För eftervärlden är han känd som Birger Furugård, ledaren för det första svenska nazistpartiet. Det svenska partiet bildades inte långt efter det tyska och var det första utanför den tyskspråkiga världen. I boken tecknas för första gången en bild av hur det gick till under de år då nazismen kunde ha blivit en faktor att räkna med även i vårt land. Det handlar om hemliga beväpnade skyddskårer, öppet judehat, falska attentat, umgänge med det tyska nazistpartiets höjdare men framför allt om drömmar om en annan värld. I centrum står en charmig, vältalig men ytterst problematisk politisk ledare med uppenbara privata tillkortakommanden som hölls om ryggen av de höga ledarna i det tyska nazistpartiet. Anna-Lena Lodenius är en av Sveriges skarpaste författare när det handlar om att granska våldsbejakande politiska rörelser. Boken om Birger Furugård bygger på ett omfattande grävande i svenska och utländska arkiv. Framställningen ger en unik inblick i den tidiga nazismen i Sverige.

Åren 1947 1967 förändrades Sverige i snabb takt. Den tekniska utvecklingen och den ekonomiska tillväxten saknade motstycke och lade grunden inte bara för ett ojämförligt välstånd utan också för djupa sociala och kulturella förskjutningar. Allt som hade tagits för givet utmanades. Radikalism fick ett egenvärde. Avantgardet blev mainstream. Med texter av bland andra Yvonne Hirdman, Kalle Lind, Birgitta Holm.

»Lodenius är en av landets främsta auktoriteter på högerextremism« Per Svensson, Dagens Nyheter»En sakligt redogörande och faktaspäckad bok som utgör ett bra referensverk för den som vill fördjupa sig i ämnet.« Naima Chahboun, Kristianstadsbladet»Lodenius framställning är saklig och nykter, helt befriad från den moraliserande och sarkastiska jargong som ibland präglar beskrivningar av SD« Charlotta Seiler Brylla, AxessInget svenskt parti har granskats så ingående som Sverigedemokraterna. Mängden information gör det svårt att minnas allt som hänt de 34 åren som gått sedan starten. Därför kommer nu boken med hela den osminkade berättelsen om SD. Här finns alla de viktigaste händelserna, de ideologiska förskjutningarna och en genomlysning av nyckelpersonerna och affärerna. Boken besvarar frågor som: När gick egentligen Åkesson med i SD? Är nazismen och extremismen verkligen ett avslutat kapitel? Hur fungerar SD i kommunerna? Varför röstar LO-medlemmar och invandrare på SD? Vad kan vi förvänta oss av SD om de borgerliga partierna vinner valet? Anna-Lena Lodenius, journalist och författare, har bevakat nazistiska och rasistiska rörelser i mer än tre decennier. Numera är hon även verksam i Doku som granskar våldsbejakande islamism. På 1990-talet samarbetade hon med Stieg Larsson och de gav bland annat ut boken Extremhögern (Tiden 1991). År 1993 fick hon Vilhelm Moberg-stipendiet och 2022 tilldelades hon Pennskaftspriset. Lodenius har tidigare gett ut flera böcker på Atlas, bland annat: Slaget om svenskheten: att ta debatten med Sverigedemokraterna (2009, med Mats Wingborg), Vi säger vad du tänker: högerpopulismen i Europa (2015) och Vi måste förbereda oss på död: i huvudet på en terrorist (2017).

»Som väntat är det en bok byggd på gedigen sakkunskap och ambitiös research. Lodenius är en av landets främsta auktoriteter på högerextremism ... En värmländsk Hitler är ett välkommet och värdefullt bidrag till inventeringen av den svenska historiens mörkare källarutrymmen.« Per Svensson, Dagens Nyheter»Jag vet inte om alla värmlänningar känner till det här. Jag gjorde det inte. Men det är en historia vi inte får glömma. Jag tycker att Anna-Lena Lodenius bok borde vara obligatorisk läsning i alla värmländska skolor.« Lasse Anrell, Nya Wermlands-TidningenHan föddes i Sillbodal i västra Värmland och var under många år verksam som distriktsveterinär. Men för eftervärlden är Birger Furugård känd som ledaren för det första svenska nazistpartiet. För första gången berättas nu hela historien om hur det gick till när nazismen kom till Sverige. I centrum står en vältalig men ytterst problematisk politisk ledare som hölls om ryggen av Nazitysklands höjdare. Det första svenska nazistpartiet bildades inte långt efter det tyska, och det var därtill det första utanför den tyskspråkiga världen. I boken tecknas en bild av hur det gick till i den svenska naziströrelsen under de år då nazismen kunde ha blivit en faktor att räkna med även i Sverige. Det handlar om hemliga beväpnade skyddskårer, oförtäckt judehat, falska attentat och umgänge med det tyska nazistpartiets höjdare. Här skildras hur Birger Furugård tar sig från de värmländska skogarna till möten med Hitler, Goebbels och andra tyska nazistledare. Anna-Lena Lodenius är en av våra skarpaste författare när det handlar om att granska våldsbejakande politiska rörelser. Boken om Birger Furugård bygger på ett omfattande grävande i svenska och utländska arkiv och ger en unik inblick i den tidiga nazismen i Sverige. Fler pressröster:»I sin nya bok En värmländsk Hitler tecknar journalisten Anna-Lena Lodenius en skarp bild av en okänd epok, nämligen den svenska extremhögerns första decennium.« Expressen

Sverige på 1960- och 70-talet var fyllt av sex och pornografi: inom film, musik, teater, konst, idrott, politik, religion ... Frigjorda tider borrar på djupet i denna märkliga epok. Flera av dagens mest tillknäppta och pryda kulturpersonligheter och politiker var på den tiden extrema sexliberaler, med dagens mått mätt. Boken är fylld med fantastiska bilder och lika fantastiska, avslöjande texter om en svunnen tid, av Martin Kristenson, Anna-Lena Lodenius och Fredrik af Trampe, kända för böcker av många olika slag och inte minst som återkommande gäster i podden Snedtänkt med Kalle Lind. Ur innehållet:En handbollsförening i Malmö drog in pengar med hjälp av samlagsshower. Lars Norén skrev noveller för porrtidningar. Gröna Lund arrangerade skönhetstävling för nakenmodeller. Borgerliga riksdagsmän föreslog offentligt ägda bordeller och statligt monopol på pornografi. Björn & Benny, Janne Schaffer och Georg Riedel skrev musik till mjukporrfilmer. Privatteatern Folkan satte upp nakenmusikal och Dagens Nyheter recenserade skådespelarnas könsorgan. Hänt i veckan publicerade utvik på kända politiker. Liberala studentpolitiker visade porrfilm och fälldes i domstol.

Trettio år efter murens fall är 1989 års värden demokrati, marknadsekonomi, europeisk integration återigen ifrågasatta. Hur ser hotbilden ut? Vilka misstag har begåtts och hur ser vägen framåt ut? Det öppna samhället måste försvaras. Demokratierna måste skyddas mot angrepp och utpressning från främmande makter. Men försvaret kan inte bara vara militärt. Lika viktigt är att förmedla den liberala demokratins principer till nya generationer och att motverka extremism på hemmaplan. Både pennan och svärdet behövs. För säkerhets skull är en antologi skriven till minne av Mats Johansson (1951-2017), skribent och politiker, och mångårig medarbetare på Timbro. Mats var även grundare till tankesmedjan Frivärld. Antologin innehåller texter av: Robert Dalsjö, Bo Hugemark, Gunnar Hökmark, Tove Lifvendahl, PJ Anders Linder, Anna-Lena Lodenius, Stefan Olsson, Gudrun Persson, Henrik Sundbom och Katarina Tracz Om redaktören Stefan Olsson är fil dr i statskunskap och tidigare verksam på tankesmedjan Frivärld, Totalförsvarets forskningsinstitut och Uppsala universitet. Sedan 2018 är han regionstyrelsens ordförande i Region Uppsala.

Santkt Petersburg 1881. Mamö 1908. Beirut 1977. Oklahoma City 1995. Pireus 2002. London 2005. Thüringen 2011. Nice 2016. Bakom varje terrorattentat finns en eller flera människor som genomfört det brutala dådet, ofta med livet som insats. Den moderna terrorismen kan ha rötter i till exempel anarkismen, högerextremismen, jihadismen eller självständighetskamp. Men likheterna i de radikaliseringsprocesser som skapar terroristen är ofta slående. Journalisten Anna-Lena Lodenius är en av Sveriges främsta experter på politiska extremiströrelser. I Vi måste förbereda oss på död ger hon en utförlig bakgrund till ett antal terrorattentat. Hon beskriver miljöerna runt de blivande terroristerna, hur människor lockas till våldsbejakande grupperingar och de ledande ideologer som inspirerar. Anna-Lena Lodenius, född 1958, har skrivit en rad böcker om höger- och vänsterextremism. Hennes senaste bok är Vi säger vad du tänker (2015), om högerpopulismens frammarsch i Europa.

Frasen brukar användas av politiker som hävdar att de för den vanliga människans talan gentemot etablissemanget. Detta är populismens kärna: att den avgörande klyftan i samhället går mellan folket och eliten. Högerpopulismen har fått sitt genombrott i europeisk politik. Partier som Ukip, Fremskrittspartiet, Sverigedemokraterna och Front National är i dag maktfaktorer. I EU snickras febrilt på ett bredare samarbete. De är inte antidemokrater, och noga med att inte framstå som extremister. De lockar enorma väljargrupper med invandringsfientliga och antifeministiska budskap med udden riktad mot muslimer, romer och homosexuella liksom mot de etablerade partierna. Hur har de kunnat växa sig så starka? Anna-Lena Lodenius ger en bred och initierad översikt över högerpopulismen i Europa. Helikopterperspektiv och samtidshistoria varvas med möten med väljare och lokalpolitiker, rapporter från partikonferenser och EU-korridorer. Bilden som framträder är ofta en annan än den vi är vana vid. Lodenius formulerar även nya strategier för hur partierna ska bemötas och hur deras politik effektivt kan motarbetas.

Respekten för demokratiska fri- och rättigheter grundläggs i skolan. Här kan eleverna träna alla de färdigheter som behövs för att de ska bli engagerade medborgare. "Att bygga en demokrati i skolan" är en handbok för så väl lärare som elever och övrig skolpersonal i att hantera demokratiarbetet i skolan. Handfasta råd varvas med fakta, övningar och berättelser ur skolans värld. Boken baseras på erfarenheter från en verksamhet i tre högstadieskolor i Farsta som bedrivs av DemokratiAkademin. Boken är skriven av Anna-Lena Lodenius som är journalist och författare och som fungerade som projektledare för "Respect Your Rights" som handlade om att fördjupa arbetet kring demokrati och mänskliga rättigheter i dessa skolor. www.demokratiakademin.se www.democracy.se

Var Shakespeare antisemit? Eller är hans judiska Shylock snarare ett tecken på det diskursiva klimatet som rådde i England under 1500-talet? Rymmer Köpmannen i Venedig antisemitisk propaganda och är den därför rentav farlig, oavsett tidsandan och den sceniska framställningen? Til syvende og sidst är det bara åskådarna som kan ge besked. I sin uppsättning på Dramaten 2004, med Malin Ek i rollen som Shylock, sökte Mats Ek åstadkomma ett motgift. Teaterforskare verksamma vid Teater- och dansvetenskap, Stockholms universitet, genomförde en publikundersökning som visade att tvärtemot sitt syfte hade Dramatenföreställningen lockat fram antisemitiska tendenser hos åskådarna. Under ett tre dagars symposium diskuterades detta alarmerande resultat i ett tvärvetenskapligt sammanhang. Shakespeares Shylock och antisemitismen innehåller de bidrag som nio forskare presenterade i samband med symposiet: Harvardprofessorn och Shakespearespecialisten Stephen Greenblatt (i Hans Kellermans översättning), teologen Jesper Svartvik, historikerna Lars M. Andersson och Håkan Blomqvist, psykoanalytikern David Titelman, journalisten och författaren Anna Lena Lodenius, receptionsforskaren Anat Gesser-Edelsburg och teatervetarna Yael Feiler och Willmar Sauter vilka även redigerat och sammanställt boken. Denna andra utgåva av Shakespares Shylock och antisemitismen innehåller ett tillägg till förordet och en ny artikel av Yael Feiler som följer upp de olika forskningsresultat som projektet genererat de senaste åren.

En bok om den autonoma anarkistiska vänsterns utveckling i Sverige under de senaste decennierna. Här diskuteras också extremvänsterns symbiotiska förhållande till motståndarna inom den nya naziströrelsen.