Anna Lindqvist

Vinnare av Svenska Måltidsakademiens pris i kategorin Måltidsutensilier 2021! Motivering: Julen är den tryckta dukens högtid och bonadens. Traditionen är bara hundraårig, men genom sin spridning har den skapat mängder av julminnen. Vem blir inte tårögd av Kajsa Nordströms Julköping eller Jerry Roupes Tomteparaden? Här finns alla.----------------------------------------Barndomens jular med dess traditioner och mönstervärld sätter avtryck och präglar oss på många sätt. Julmönstren från textilformgivningens glansdagar, främst 1950- och 60-talen, har kommit att bli självklara samlarobjekt för nya generationer. Julen har nog aldrig varit så modern som den var då. I boken Tryckt till jul lyfter kulturhistorikerna Anna Lindqvist och Marie Odenbring Widmark fram denna förbisedda formskatt. I denna andra och utvidgade upplaga presenteras 125 formgivare i text och framför allt i bild. Boken sätter också in tryckens mönstervärld i ett kulturhistoriskt sammanhang och här bjuds på en mönsterkavalkad genom julens motivvärld. Här berättas om vilka formgivarna var, vilka textiltryckerier som svarade för mångfaldigandet. Boken är generöst illustrerad med de välkända motiven av lucior, tomtar, tomtenissar, brinnande ljus, julgranar, julbord och allt det andra som hör jultiden till. Anna Lindqvist och Marie Odenbring Widmark är båda museierfarna personer och kulturvetare, forskare och chefspersoner från länsmuseer. Senast 2019 utkom de med "systerboken" Tryckta tyger för alla tillfällen, också det en väl emottagen praktvolym.

I denna rikligt och vackert illustrerade volym presenteras formgivare, mönster och berättelser från textilformgivningens glansdagar under främst decennierna 1940-1960. Denna period var expansiv inom svensk textildesign och stod för nytänkande och hög kvalité i såväl form som material. Boken, som är skriven av kulturhistorikerna Anna Lindqvist och Marie Odenbring Widmark, är en fristående uppföljare till den uppskattade Tryckt till jul, där en förbisedd mönstervärld skildrades. Nu vidgas perspektiven och de tryckta tygerna för exempel hemmet, souvenirmarknaden, mode och offentlig miljö lyfts fram, liksom mönstervärldens koppling till årets olika högtider och säsonger. Tryckta tyger för alla tillfällen bygger på arkivstudier och intervjuer med såväl formgivare som deras släktingar. Särskilt intressant är den djupdykning som författarna fått möjlighet att göra i textilföretaget Ljungbergs unika arkiv med bevarade skisser och tygprover. Tryckta tyger för alla tillfällen är ett pionjärarbete. Författarna är båda erfarna museikvinnor, Anna Lindqvist vid Ystads museum efter många år på Länsmuseet i Linköping. Marie Odenbring Widmark är anställd vid Västarvet i Västra Götaland. Tillsammans gav de tidigare ut Tryckt till jul, som är en systerbok och kommer i ny upplaga 2020.

Modernismen inom arkitektur och planering uppstod som en reaktion på det som varit de flesta människors vardag - trångboddhet och fattigdom. Man ville bryta med det gamla och skapa en ny stil för en ny tid. Moderna stadskärnor tog form, förorter byggdes och tätorter expanderade. Det industrialiserade samhället skapade nya sätt att bo och leva. Boken skildrar denna omvälvande och expansiva period i Östergötland. Det handlar om skolor och bankhus, plaskdammar och biografer, sommarstugor och idrottsanläggningar, bensinmackar och kyrkor, bibliotek och museibyggnader, och givetvis om miljonprogrammets småhus och flerfamiljshus.

Att kliva in i Sven Fristedts formvärld är att göra en tidsresa genom Sveriges moderna textilhistoria, det är en ren njutning att få dyka ner i hans mönsterskatt , skrev konstkritikern Carolina Söderholm i Sydsvenskan när Fristedt ställdes ut på Kulturen i Lund 2023 2024. Konstnären är född 1944 och har sedan 20-årsåldern varit flitigt verksam. Han är en av vår tids mest produktiva och uppskattade formgivare inom textil industridesign, för uppdragsgivare som Ikea, Borås Wäfveri m.fl. Hans aktivitet har satt spår och igenkänning i form av gardiner, soffor, dukar, påslakan m.m. i många svenska hem. Under 1960- och 1980-talen exporterades tyger med hans mönster över hela världen. Det finns nu ett ökande intresse för Fristedts arbeten. Detta har resulterat i denna läckra och färgsprakande bok. Här får läsaren följa konstnärens liv och skapande i kvalificerade texter och ett rikt bildmaterial. Allt från barndomen i sexbarnsfamiljen i gårdshuset på Östermalm till en modern lägenhet i Hjorthagen. Redan som fyraåring, i farfar arkitektens knä, fattade han tycke för mönster, inte raka streck. Han mötte tidigt Astrid Sampe och Viola Gråsten på NK. Han gick på Konstfack och Beckmans. Så småningom blev hans första mönster Plexus på Ljungbergs Textil i Floda. Han besökte Italien och inledde även ett långvarigt samarbete med Borås Wäfveri. Hans bana är lång och varierad. Om författaren Anna Lindqvist är intendent på Kulturen i Lund och författare. Marie Odenbring Widmark, författare, medverkar. Även hon med museibakgrund.

Kulturskolan är en av de främsta samhällsinstitutionerna för barns och ungas självvalda kulturella bildning. I motsats till det traditionella skol­väsendet är verksamheten frivillig och det finns inga kursplaner eller andra officiella dokument som styr innehållet. Det gör att den enskilda kulturskolan har stora möjligheter att utforma sin verksamhet med utgångspunkt i lokala förutsättningar. Pedagogik för kulturskolan vänder sig till dem som vill förstå kulturskolans idé och praktik, men också till dem som vill inspireras att forma en verksamhet som utgår från barns och ungas rätt att uttrycka sig konstnärligt. Exempel på teman som författarna tar upp är inkludering och ett bredare deltagande, specialpedagogik och hur en kulturskola med demokratiska mål kan fungera i praktiken. Utöver pedagogiska frågeställningar, kulturskolans historia och barns och ungas olika möjligheter diskuteras även gemenskapen med civilsamhälle och folkrörelser samt hur ett kreativt ledarskap kan se ut.

Onkel Adamsgården på Hunnebergsgatan i Linköping har fått sitt namn efter författaren och läkaren Carl Anton Wetterbergh (1804-1889) som är mer känd som Onkel Adam. Här bodde han tillsammans med sin hustru Hedda och svägerska Adriana, vilka båda skapade den vackra blomstrande trädgården inne på gården. År 1927 öppnades ett museum över honom här och en museilägenhet i husets övervåning inreddes med föremål från hans hem. Med denna bok vill vi väcka gårdens historia till liv igen – byggnader, ägare och människor som bott här – från Måns Flådra på 1640-talet fram till Onkel Adam, som en gång var en av Linköpings och hela Sveriges mest kända personer.