Anna Maria Forssberg

Slaget vid Narva är en av den svenska krigsmaktens mest berömda segrar. Slaget stod utanför staden Narvas murar den 20 november år 1700 mellan svenska och ryska arméer och resulterade i att den ryska belägringen av staden hävdes och den svenska armén kunde räkna sig som segrare. Det var en seger som innehöll alla ingredienser för att en triumferande berättelse skulle spridas över Europa, om en ung och oerfaren kung, en numerärt överlägsen motståndare och en seger mot alla odds. I Minnet av Narva belyser författarna skildringen om den makalösa segern och hur den berättats och förvaltats i historieskrivningen. Det svenska krigsbytet var stort flera hundra ryska fanor och kanoner hade erövrats och skickades till Sverige. I Stockholm firades segern storslaget med segerparad och fest, och i kyrkorna proklamerades Karl XII:s storslagna triumf. Här får vi perspektiv på det kulturarv som krigsbytet från Narva utgör, hur berättelsen om slaget har förändrats över tid och fått olika betydelser inte minst genom de sätt slaget kommit att användas i krigspropaganda.

The endless wars of the seventeenth century took their toll in the lives of millions of soldiers and crushing taxes. To legitimise war, Europes rulers turned to the Church: O God, we praise you, Te Deum Laudamus, was sung in the churches of France and Sweden to celebrate victory in battle. It was a way of thanking God, but also an opportunity for congregations to learn what had happened -- and an occasion for festivities. In this book, the historian Anna Maria Forssberg applies a narrative and ritual perspective to the Te Deum, looking at specific wars such as the Thirty Years War and at themes such as peace and enmity. This is a unique, comparative study of war propaganda in early modern times, and how it defined the roles of ruler and ruled alike. There were national differences, but ultimately all war stories were highly selective. Bloody defeat and uneventful everyday life were glossed over; what mattered were spectacular victories and royal glory. Yet in the end, the war stories peddled in both Sweden and France were profoundly challenged by the crisis of 1709.

Varför startas krig och hur skapas fred? Det är fundamentala frågor som forskare länge har ägnat sig åt. Därför vet vi i dag en hel del både om krigens orsaker och om fredens möjligheter. I "Krig/fred. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2016/2017" presenterar forskare från det human- och samhällsvetenskapliga fältet sina resultat. Det handlar bland annat om hur demokratiseringsprocesser, flyktingar, klimat och åldrande påverkar konfliktnivån, hur stabil fred kan byggas i en värld som trots alla konflikter har blivit fredligare, hur kriget påverkar de drabbade i generationer samt hur krig i dag faktiskt ska förstås. Boken avslutas med ett samtal mellan experterna Hans Blix, Katarina Engberg och Pierre Schori om fredens utmaningar i vår tid.