Anna Nordenstam

Svenska kvinnotidskrifter har en lång tradition. Det började med Tidskrift för hemmet 1859 och har sedan fortsatt med många viktiga tidskrifter som Hertha,Morgonbris, Tidevarvet, Vi mänskor, Kvinnobulletinen, Bang och de akademiska tidskrifterna som Tidskrift för genusvetenskap, den populärvetenskapliga Genus och fanzines av olika slag. Det är en brokig skara tidskrifter: långvariga och kortvariga, borgerliga och socialistiska, politiska, kulturella och vetenskapliga, små och stora. Mycket skiljer dem åt, men en sak förenar: kvinnotidskriften har varit och är en viktig plats för kvinnofrågor i samhället, politiken och kulturen. Kvinnotidskrifterna har varit betydelsefulla som opinionsbildare, som kultur- och litteraturförmedlare, som mötesplats för kritisk tänkande, som informationsspridare, som identitetsskapare och som humoristisk arena. I antologin Nya röster finns fjorton spännande bidrag av följande skribenter: Irene Andersson, Åsa Arping, Anna Bohlin, Eva Borgström, Monika Edgren, Maria Edström, Jenny Gunnarsson Payne, Kristina Hultman, Ingrid Holmquist, Katarina Leppänen, Anna Lena Lindberg, Ami Lönnroth, Birgitta Ney, Anna Nordenstam, Lina Samuelsson, Cristine Sarrimo, Lisbeth Stenberg, Margareta Stål, Birgitta Wistrand, Eva Åsén Ekstrand.

Lättläst skönlitteratur för unga är en högaktuell texttyp i stark expansion. Denna bok gör nedslag i historiken kring lättläst från 1960-talet till idag och här finns analyser av författares och förläggares syn på lättläst, av ungdomsböckernas tematiker och av nedladdningsbart material för lärare och elever. Den innehåller också empiriska studier av hur lärare i svenska, skolbibliotekarier och elever på högstadiet uppfattar lättläst i en skolkontext. Boken riktar sig till studenter, lärare, forskare, bibliotekarier och alla som är intresserade av litteraturläsning, skola och ungdomslitteratur. Författare är Anna Nordenstam, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och Christina Olin-Scheller, professor i litteraturvetenskapens didaktik och professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 160.

Hur kan litteraturarbetet göras mer lekfullt och varierat på mellanstadiet? Hur kan lärare och elever arbeta kreativt och utforskande tillsammans? På vilka sätt kan olika genrer och medier användas i undervisningen? I fyra teman ger författarna ingångar till hur litteraturarbete kan bedrivas med olika litterära former och metoder. Det handlar om litteratursamtal om bilderböcker och poesi, ljudböcker och textuniversum, muntligt berättande och dramatisering, skräck, långserier och tecknade serier. Till varje tema finns konkreta förslag på kreativa övningar som är tänkta som inspel till lärarens förberedelser. Läsning och gestaltning innehåller elva nyskrivna kapitel av forskare i litteraturvetenskap, litteraturdidaktik och pedagogiskt arbete – alla med ett stort intresse för mellanstadiets arbete med litteraturläsning och gestaltning. Läsning och gestaltning vänder sig främst till grundlärarutbildningen 4–6 och verksamma lärare i grundskolan, men även till bibliotekarier och andra litteraturintresserade.

Litteraturläsning kan öppna dörrar till fantasin, språket och världen. Att erbjuda högläsning och litteratursamtal ingår också i förskolans uppdrag. I fyra teman ger författarna ingångar till hur läsning och litteraturarbete kan bedrivas på varierade sätt. Det handlar om hur bilderböcker kan öppna för svåra samtal om döden, klimatet och pengar, om digital läsning, om läsfrämjande och samverkan med det lokala kulturlivet samt om hur rösten och kroppen kan användas vid litteraturläsning. En avslutande del belyser hur förskolan skildras i samtida bilderböcker. Till varje tema hör ett avsnitt med didaktiska uppslag, som ger konkreta förslag på övningar och frågor avsedda för såväl pedagogens förberedelser som arbetet med barngruppen. Rum för läsning innehåller tio nyskrivna kapitel av forskare i litteraturvetenskap, litteraturdidaktik, pedagogik och etnologi – alla med ett gemensamt intresse för förskolans litteraturläsning och för vad som sker i mötet med barnen. Rum för läsning vänder sig främst till förskollärarutbildningen och verksamma pedagoger i förskolan.

Litteraturvetenskap II fördjupar och breddar kunskaperna om olika teorier och metoder inom det litteraturvetenskapliga forskningsområdet. Boken omfattar tretton kapitel, skrivna av specialister inom olika litteraturvetenskapliga fält. Syftet är bland annat att ge vägledning och inspiration för studenter som planerar att skriva en påbyggnadsuppsats. Kapitlen behandlar sedan länge etablerade fält inom litteratur­­forskningen som textkritik, studier av författares själv­fram­ställning och autofiktion, populärlitteratur, forskning kring kön, genus, klass och etnicitet, litteraturdidaktik, psykoanalytiska perspektiv och diskursanalys. I boken finns också översikter av områden som har diskuteras särskilt under de senaste åren: queerstudier, medieteori, kognitionsforskning, samt digital humaniora och fjärrläsning. Litteraturvetenskap II vänder sig främst till studenter på avancerad nivå inom litteraturvetenskap och lärarutbildningens litteraturkurser. Syskonvolymen Litteraturvetenskap I är avsedd för studenter på grundläggande nivå.

Vad skrivs det för litteratur för ungdomar i dag och hur förhåller den sig till ungdomslitteraturen från senare delen av 1900-talet? Från fabler till manga 2 ger en översikt över svensk och översatt ungdomslitteratur i olika genrer, som realism, historisk roman, fantasy, dystopi och skräck, men också lyrik skriven för ungdomar och bild- och serieromaner. Boken ger historiska perspektiv på ungdomsromanens utveckling, och här finns också avsnitt med olika teman och motiv, som identitet, kärlek och sexualiteter; våld, mobbning, utsatthet; sjukdom och död; mångkultur och rasism samt om att läsa och skriva. Läsaren får göra bekantskap med både komplexa och enklare böcker, som Torsdagsbarn, Hungerspelen, Ankomsten, Ingen grekisk gud, precis, Skjut apelsinen, När hundarna kommer, Boktjuven och Maus, och aktuell lyrik. Boken innehåller förslag på hur man kan arbeta med de olika genrerna i klassrummet och en orientering i litteraturdidaktik och metodik. Från fabler till manga 2 riktar sig till studenter, lärare, forskare, bibliotekarier och alla som vill lära sig mer om det spännande och ständigt växande området ungdomslitteratur. FRÅN FABLER TILL MANGA 1 (2015) behandlar litteratur för yngre barn upp till mellanåldern. De två volymerna kan läsas fristående, men är också tänkta ihop. Tillsammans ger de en mycket god överblick över barn- och ungdomslitteraturen i Sverige från den äldsta barnlitteraturen till dagens ungdomslitteratur. Bokens författare är Anna Nordenstam, docent i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och professor i svenska med didaktisk inriktning vid Luleå tekniska universitet, och Ann Boglind, tidigare universitetslektor i svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet.

Barnlitteraturen i dag spänner över ett brett område. Vad är det som barn läser eller får uppläst för sig? Från fabler till manga 1 ger en översikt över svensk och översatt barnlitteratur från den äldre litteraturen till i dag. Författarna tar upp olika genrer inom barnlitteraturen, exempelvis fabler, sagor, klassiker, bilderböcker, serier och lyrik, men också en mängd nyare romaner för yngre barn och mellanåldern. Här finns flera fördjupningar av centrala författarskap, som Astrid Lindgren, Tove Jansson och Lennart Hellsing. Läsaren får möta klassiker, som Rödluvan och vargen, Robinson Crusoe, Alice i Underlandet, Tomtebobarnen, men också göra bekantskap med senare verk, som Loranga, Masarin och Dartanjang, Katitzi, Harry Potter, Gräset skrattar: dikter, Gittan och gråvargarna, Snäll, Dagbok för alla mina fans: Gregs bravader, Flora & Ulysses: illuminerade äventyr, Brune och Petit, Monstret. Från fabler till manga 1 riktar sig till studenter, lärare, forskare, bibliotekarier och alla som vill lära sig mer om det spännande och ständigt växande området barnlitteratur. Den är en bearbetad version av delar av Från fabler till manga (2010). Från fabler till manga 2 behandlar litteratur för ungdomar ur olika aspekter. Bokens författare är Anna Nordenstam, docent i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och professor i svenska med didaktisk inriktning vid Luleå tekniska universitet, och Ann Boglind, tidigare universitetslektor i svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet.

Från 1800-talets salongskultur till 2000-talets bloggkultur, från 1600-talets ikonografiska jung­frukult till dekonstruerade subjektskategorier i nutida konst, från kvinnligt till queert rör sig dessa tjugoen essäer, som fångar genusforskningen i dess fulla bredd. Bland bidragen möter oss den manlige losern i samtida skönlitteratur, kvinnliga polarfarare, homomän på Amerika­båtarna och fotokonstnären Cindy Shermans clowner. Här studeras utanförskapet i 2000-talets svenska arbetarlitteratur, det gäckande könet hos Ninni Holmqvist och bilden av familjen i Bangs kåserier. Här granskas det omtvistade begreppet moderskap, biografiskrivandets problem och den heterosexuella hegemonin i skildringarna av bondesamhället. Dessutom väcks den könspolitiskt och -teoretiskt brännande frågan: är motstånd möjligt? Moderniteter: Text, bild, kön är en vänbok till Ingrid Holmquist, en av den nordiska kvinno- och genusforskningens verkliga pionjärer.