Anna Nordlund

Döden är människans grundvillkor, våra rädslors fixpunkt och förutsättningen för våra strävanden. Idéer om döden präglar alla kulturer och har gett upphov till såväl världsreligioner som lokala myter. I sekulära miljöer är dödens tillvaro dock mer undanskymd. Livsförlängande åtgärder har ersatt tanken om döden som meningsfull i sig eller en passage in i det okända. Denna volym täcker hela spektrumet av dödens skepnader med global spännvidd och historiskt djup; från några av de tidigast nedtecknade poetiska texterna via religiösa källskrifter och schamanistiska praktiker till rådande filosofiska och vetenskapliga perspektiv. I tjugofyra essäer utforskar svenska och inter­nationella experter olika vägar att närma sig döden. Bidragen omfattar egyptiska och sumeriska dödsriken, de stora religionernas etik, antika och moderna teorier om själen och medvetandet samt konstnärliga och litterära gestaltningar. I centrum för denna rikligt bildsatta antologi står frågan om vad historien kan lära oss inför vårt eget umgänge med döden och de döda. Boken finns även i engelsk utgåva.

Litteraturläsning kan öppna dörrar till fantasin, språket och världen. Att erbjuda högläsning och litteratursamtal ingår också i förskolans uppdrag. I fyra teman ger författarna ingångar till hur läsning och litteraturarbete kan bedrivas på varierade sätt. Det handlar om hur bilderböcker kan öppna för svåra samtal om döden, klimatet och pengar, om digital läsning, om läsfrämjande och samverkan med det lokala kulturlivet samt om hur rösten och kroppen kan användas vid litteraturläsning. En avslutande del belyser hur förskolan skildras i samtida bilderböcker. Till varje tema hör ett avsnitt med didaktiska uppslag, som ger konkreta förslag på övningar och frågor avsedda för såväl pedagogens förberedelser som arbetet med barngruppen. Rum för läsning innehåller tio nyskrivna kapitel av forskare i litteraturvetenskap, litteraturdidaktik, pedagogik och etnologi – alla med ett gemensamt intresse för förskolans litteraturläsning och för vad som sker i mötet med barnen. Rum för läsning vänder sig främst till förskollärarutbildningen och verksamma pedagoger i förskolan.

Medryckande och initierat berättar litteratforskaren och Selma Lagerlöf-kännaren Anna Nordlund historien om Sveriges på sin tid modernaste kvinna. Selma Lagerlöf var alltid i frontlinjen. Hon valde att leva i kärleksförhållanden med vem hon själv ville oavsett dåtidens konventioner. Redan i början av 1900-talet propagerade hon för kvinnlig rösträtt. Hon köpte in sig i ett filmbolag och behärskade snabbt svensk filmindustri. Hon insåg direkt radions möjligheter att sprida sina verk. Hon blev den första kvinnan i Svenska Akademien, den första kvinnan att tilldelas Nobelpriset i litteratur och var en av de första svenska författarna med internationell stjärnstatus. Boken ger en bred skildring av Lagerlöfs enastående författarkarriär i ett internationellt sammanhang. Här avslöjas försök till påtryckningar på statsministern under inbördeskriget i Finland, ställningstaganden mot rasbiologin och hennes balansgång för att behålla den stora tyska marknaden, men samtidigt undvika att bli ett affischnamn åt nazismen. Biografin utgavs första gången 2018 med drygt 200 bilder i urval av Bengt Wanselius. I denna pocketutgåva finns ett mindre urval bilder.

Svenskens relation till Det heliga landet är kulturhistoriskt unik. Ända sedan Bibeln började läsas på svenska för snart femhundra år sedan har landets geografi och skriftens legender flätats samman med vår identitet och historiesyn. Hur blev det så? I denna antologi belyser korsfarare, pilgrimer, handelsresande, vetenskapsmän och författare med anknytning till landet hur denna fascinerande relation utvecklats, från vikingatiden till idag. Vi får bland annat läsa om hur svenskens syn på sig själv som kristen har formats genom århundradena, hur det gick till när vi bytte religion och om vilka följdverkningar Heliga Birgittas uppenbarelser i Betlehem hade på svenskarnas religiositet. Likaså om effekterna av Fredrika Bremers och Selma Lagerlöfs böcker om Jerusalem. Är nutida svenskar verkligen så sekulära som vi brukar ta för givet? Essäerna i detta rikt illustrerade praktverk härrör från seminariet Svenskarna i Det heliga landet som hölls vid American Colony Hotel i Jerusalem 2020. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist, Louise Belfrage och Nathan Shachar.

Skönlitteraturen har genom århundradena gett människan möjlighet att kommunicera bortom tid och rum. Men hur kan ord gestalta händelseförlopp och fiktionsvärldar? Hur kan ord förmedla känslan av att möta andra människor från andra tider och platser och av att kunna se in i deras tankar, sinnen och erfarenheter? Och hur har villkoren för skönlitterärt skapande och läsande sett ut genom historien? Genom att analysera och tolka skönlitteraturen, samt undersöka dess samverkan med samhället, söker litteraturvetenskapen svar på sådana frågor. Några av dess centrala frågeställningar och metoder presenteras i denna bok. Varför litteraturvetenskap? är en introduktion till att läsa och analysera med litteraturvetenskaplig och litteraturdidaktisk inriktning. Här synliggörs hur litteraturvetenskapliga förhållningssätt stärker läsförmågan, analysförmågan och medvetenheten om hur man berättar och gestaltar i skrift. Här finns också en kort historik över den litteraturvetenskapliga ämnestraditionen i Sverige samt exempel på en litteraturhistorisk framställning om barnlitteraturens utveckling i Sverige. Boken vänder sig särskilt till nybörjar¬studenter i litteraturvetenskap, blivande svensklärare och studenter på alla lärarprogrammens kurseri svenska.

Det här är den stora boken om hjältemodiga kvinnor som har åstadkommit något speciellt, stått upp för sina ideal eller förverkligat sina drömmar. Här är hundra inspirerande berättelser om tappra rösträttskämpar, coola musiker, tuffa miljöaktivister, engagerade läkare, smarta uppfinnare och banbrytande författare. Här finns en astronaut och till och med en sjörövare. Boken spänner över nästan tusen år, från en mäktig vikingakvinna till dagens moderna rebeller. Boken är illustrerad av ett stort antal av Sveriges främsta kvinnliga illustratörer. Detta är den förmodligen mest fängslande barnbok som har skrivits om verkliga kvinnor i Sverige – förebilder som inspirerar tjejer i alla åldrar.

Vad kan ett litterärt verk avslöja vid olika typer av läsning? Vad skiljer en professionell litteraturvetares läsning från en egen läsning av en text? Vilka likheter finns? Boken Litteraturvetenskaplig analys genom hundra år. Åtta sätt att läsa Gösta Berlings saga ger en intressant inblick i hur litteraturvetenskaplig forskning går till. Genom att studera olika forskares läsningar av ett av den svenska litteraturens mest kända och uppskattade verk, Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga, får vi inblick i olika tiders och traditioners sätt att analysera skönlitteratur. Det ger ett fascinerande perspektiv på hur litteraturvetenskaplig forskning har utvecklats under 100 år. Analyserna sätts in i sina historiska sammanhang och urvalet ger en orientering i några av de teorier, metoder och perspektiv som kan användas i litteraturvetenskaplig forskning. Boken avslutas med en teoretisk och en praktisk översikt av vad det innebär att skriva en litteraturvetenskaplig analys och hur man går tillväga. Boken är tänkt att fungera som en första handledning i litteraturvetenskaplig teori och praktik för studenter i litteraturvetenskap samt svensklärare och blivande svensklärare, men vänder sig även till läsare som vill fördjupa sig i Selma Lagerlöfs författarskap.

Selma Lagerlöfs resa genom den svenska litteraturhistorien är på flera sätt fantastisk och exceptionell. I elva decennier har hennes författarskap uppmärksammats på vitt skilda sätt av våra mest inflytelserika kritiker och litteraturhistoriker. De har skapat föreställningar om Selma Lagerlöf som sagoförtäljerska och traditionsbevarande sedlighetsdanare, men också som radikal konstnär och feminist. I Selma Lagerlöfs underbara resa undersöker litteraturvetaren Anna Nordlund Selma Lagerlöfs ställning i det litterära etablissemanget och de föreställningar om hennes författarskap som kritiker och litteraturhistoriker har spridit i svensk litteraturhistoria.