Anna Rosengren

When Gläntan, Gothenburgs LGBTQI+ monument by artist Conny Karlsson Lundgren, was inaugurated at Esperantoplatsen in 2023, it marked the culmination of a multi-year process in which art, research, and participation came together. The monument makes visible the struggle for LGBTQI+ rights while reflecting the citys transformation throughout history and into the future. This book tells the story of the journey from concept to realization. Through photographs, archival materials, documentation, and reflective texts, readers are invited to follow the art project through the workshops, conversations, and collaborations that shaped both the monument and its broader context. The book also offers perspectives on Gläntans continuing role as a place of memory, encounters, and future narratives. Artists participating in the preliminary study included, among others, Sam Hultin, Marie Falksten, Leif Holmstrand, Kolbeinn Karlsson, Axel A. Karlsson Rixon, Anna Linder, and Rudy Loewe. The essays are written by Rebecka Katz Thor, Patrik Steorn, and Andria Nyberg Forshage.

Utbrott, tårar, trots och ilska – eller att barnet drar sig undan och sluter sig. Starka känslor kan visa sig på olika sätt. Ofta lider både barnet och föräldrarna av att de ständigt hamnar i konflikter och bråk eller inte når varandra. Föräldrar kan också känna sig misslyckade för att situationer eskalerar till negativa spiraler som till slut påverkar hela familjen. Barn som är ovanligt känslostarka eller som fastnar i sina känslor längre än andra behöver hjälp av sina föräldrar. Och det hoppfulla är att du som förälder kan bryta den negativa spiralen med ganska små och enkla medel. Psykologen Anna Rosengren ger dig kunskap om barns känslor, känsloreglering och vanliga reaktioner hos föräldrar. Du får veta både hur du hjälper barnet när känslorna svallar och hur du kan förebygga stormarna. Med många exempel visar hon hur du kan använda olika strategier i olika situationer. Känslostarka känsliga barn vänder sig till dig som är förälder till barn i 5–11-årsåldern. Även du som möter föräldrar och känslostarka, känsliga barn i ditt yrke har stor behållning av boken. Anna Rosengrenär leg. psykolog och specialist i psykologisk behandling/psykoterapi. Hon har arbetat med barn, tonåringar och familjer sedan 2007. Nu har hon eget företag och är verksam på Familjepsykologerna där hon föreläser om barnpsykiatri, handleder personal inom barnpsykiatrin samt tar emot patienter för kbt. Hon driver också Barnpsykiatripodden tillsammans med en kollega. Sagt om boken:”Känslostarka känsliga barn är mycket bra och fylld med vardagsnära exempel, vilka ofta är pedagogiskt skrivna i dialogform. Genomgående visar författaren hur saker kan gå på tok och ger goda exempel för att lösa situationen.” Therese Nordholm, BTJ-häftet nr 12, 2025

Hur skapar du en god kontakt med barn och tonåringar inom psykiatrin? På vilka sätt kan du anpassa dina insatser till barnets mognad? Hur håller du fokus på barnets bästa? Psykologen Anna Rosengren beskriver ingående hur du utgår från barnets eller tonåringens perspektiv och behov, både vid bedömning och behandling. Hon fördjupar centrala aspekter, bland annat samarbetet med föräldrar, hur man frågar om våld, bedömer suicidrisk och gör neuropsykiatriska utredningar. Vanliga utmaningar tas upp, som när tonåringar ifrågasätter behandlaren eller inte vill prata. Många dialoger och exempel synliggör de kliniska färdigheter du behöver för att arbeta med barn. Boken riktar sig till dig som vill lära dig mer om bedömning och behandling av barn och tonåringar, och som har förkunskaper i kbt. Anna Rosengrenär leg. psykolog, handledare i KBT och snart färdig specialist inom klinisk psykologi. Hon har lång erfarenhet av arbete inom barn- och ungdomspsykiatrin. Idag arbetar hon privat med utbildning och handledning samt är verksam vid Familjepsykologerna. Sagt om boken”KBT ur ett barnperspektiv är en mycket bra, välskriven och användbar lärobok för psykologer som arbetar med barn och ungdomar. En utmärkt handledning för den som är ny i yrket och för den med tidigare erfarenhet kan boken ge en värdefull uppdatering om barn och ungas livsvillkor i dag.” Therese Nordholm, BTJ-häftet nr 20, 2019.

Vad är åldrande? När började man över huvud taget tala om "åldrande"? När fick ordet "pensionär" den betydelse vi är vana vid idag? I Åldrandet och språket studeras ord och uttryck för att ringa in vad man har menat med hög ålder och åldrande i Sverige under hundraårsperioden mellan 1875 och 1975. Frågor kring hög ålder och åldrande har stor aktualitet idag. I Sverige och Europa talar politiker om ökade kostnader för äldrevården och om behovet av att höja pensionsåldern i takt med att medellivslängden ökar. I avhandlingen ges en historisk bakgrund till dessa frågor – en diskussion om höjd pensionsålder fördes till exempel för mer än femtio år sedan. I de tre källmaterialen – födelsedagsnotiser, ansökningshandlingar till privata ålderdomshem samt statliga förslag och utredningar – har åldrandet inte haft någon distinkt och oföränderlig kärna. Medicinska perspektiv som vanligen förknippas med åldrande hade länge en undanskymd plats. I stället har idéer och händelser i det omgivande samhället påverkat hur åldrandet manifesterades i en pendelrörelse mellan kropp och kronologi. Avhandlingen visar hur förståelsen av åldrandet sett olika ut beroende på tidpunkt, person och situation. Anna Rosengren är ekonom och historiker verksam vid Södertörns högskola samt knuten till Forskarskolan i historia med Lunds universitet som värdhögskola. Åldrandet och språket är hennes doktorsavhandling.