Anna Sofia Lundgren

Hur sprids nyheter, politiska upprop och memes över världen i sociala medier? Hur interagerar användarna med varandra i forum och dataspel? Hur har 1900-talets tidningspress rapporterat om olika delar av världen? Digitala medier ger upphov till nya forskningsfrågor men gör det också möjligt att undersöka gamla frågor med nya metoder. Digitaliseringen av kulturarv och arkivsamlingar innebär att historien kan utforskas på digital väg. För första gången på svenska introduceras här en bred uppsättning digitala metoder för studier av historia och samtid. I bokens elva kapitel behandlas digital etnografi, metoder för text-, bild- och nätverksanalys samt studier av dataspel, gränssnitt och digitala flöden. Dessutom beskrivs metoder för automatisk datainsamling och vetenskapliga visualiseringar. Författarna går igenom grunderna för respektive metod och visar med illustrativa exempel hur de kan användas i konkreta undersökningar. Digitala metoder i humaniora och samhällsvetenskap vänder sig till studenter på grund- och avancerad nivå inom ett flertal ämnesområden, men riktar sig också till forskare som vill uppdatera sin metodarsenal.

Det sägs att det talas för lite om klimakteriet, att det har varit tabubelagt och behöver synliggöras. Mycket i den retoriken stämmer. Klimakteriet har varit ett eftersatt område inom vården och forskningen och är det fortfarande. Men samtidigt har klimakteriet fått ett kommersiellt och medialt uppsving under det senaste decenniet. Det säljs självhjälpsböcker, produkter och utbildningar som aldrig förr. Det designas kläder, sänglinnen och träningsprogram särskilt anpassade för denna fas i livet. Allt detta, både den historiska tystnaden och det samtida talet, är värt att undersöka. I denna antologi samlas forskare från humaniora och genusvetenskap för att reflektera över vad det är vi talar om när vi talar om klimakteriet. Och vad vi inte talar om. Boken innehåller kapitel som studerar fenomenet genom en rad olika perspektiv: från klimakteriets medicinhistoria till dess uttryck i konst, litteratur, reklam, medier och självhjälpskultur. Flera av texterna tar även sin utgångspunkt i skribenternas egna relationer till klimakteriet och riktar sig till läsare både inom och utom akademin. Den som söker medicinsk kunskap om vad klimakteriet är och hoppas på handfasta råd kommer nog att bli besviken. Den som däremot är nyfiken på hur vår samtid diskuterar och begripliggör detta fenomen har desto mer att hämta i denna bok. Medverkande författare: Fanny Ambjörnsson, Linda Berg, Ulrika Björkstén, Christine Bylund, Ulrika Dahl, Maria Jönsson, Anna Sofia Lundgren, Christer Nordlund, Anna Rådström, Jenny Jarlsdotter Wikström

Hur gammal är du? Vad ska du bli när du blir stor? Lever du fortfarande ensam? När ska du stadga dig och skaffa barn? Man är inte en dag äldre än man känner sig. Är du inte för gammal för att klä dig sådär! Så tänkte jag också i din ålder. "Livslinjer" handlar om åldrandet och framtiden. Om de förväntningar som sätter gränser för hur en levnadsbana kan se ut i vår samtid. Om de gränser som får oss att inte vilja framstå som omogna eller lastgamla, som gubbtjyvar eller snorungar. Men den handlar också om de möjligheter som finns att påverka och rita om våra livslinjer. Om hur vi aktivt kan använda oss av föreställningar om ålder för att förskjuta gränser och vidga vårt utrymme. Fokus ligger på livslinjernas sexuella och genussprängande dimensioner, det vill säga hur genus och sexualitet skapas i relation till ålder och åldrande. Här finns till exempel en analys av femåringars föreställningar om sin framtid och vad det innebär att vara kär, en undersökning av äldre mäns lust och sexualitet, en studie av åldersmotstånd bland queerkids och en analys av osamtidigt åldrande i Kerstin Thorvalls författarskap. Skribenterna är forskare med olika ämnesmässig bakgrund - antropologi, litteraturvetenskap, kulturgeografi, etnologi, idéhistoria - från olika lärosäten i landet.