Anna Sofia Rossholm

Ulla Isaksson is one of the most significant Swedish authors of the postwar era. Her fiction centers on female experiences such as childbirth, women’s professional lives, sexual violence, and feminism. This book examines Isaksson’s work as a writer for the screen, with particular focus on her collaboration with director Ingmar Bergman from the 1950s to the 1980s. The book explores the genesis of the films, the interplay between literature and cinema, and how Isaksson was portrayed in marketing materials and critical reception. Drawing on unique archival material—including correspondence between writer and director, personal notes, and script drafts—it offers insight into a collaborative and exploratory filmmaking process. The study presents fresh perspectives on well-known films and sheds light on lesser-discussed works. It reveals how auteur cinema, typically analyzed through the lens of the director, is in fact shaped by collaborative creation.

Stina Bergman är mest känd som hustru till den excentriske författaren Hjalmar Bergman. Hennes eget skapande skedde i skuggan av makens storhet. 1932 dog Hjalmar på ett hotellrum i Berlin. Den här boken handlar om livet efter makens död, en uppslitande och uppskakande tid på det personliga planet, men också Stinas yrkesmässigt mest framgångsrika tid. Hon levde i och genom sorgen efter förlusten, samtidigt som hon frigjorde sig, och kom under 1940-talet att bli en central person i svensk filmkultur.

Innehållsförteckning Malena Janson, ”Introduktion” Jørgen Bruhn ”Intermediala studier – en kort introduktion” Erik Rosales ”Sirqusen som kastade ut clownen ur tältet och in i Instagram-eran” Lena Kåreland ”Med många stämmor. Lennart Hellsing ? en återbrukande rimmare” Linda Sternö ”Att hacka sig in i barnens värld - jakten på barns delaktighet” Ingeborg Wasserman Westlin, Katarina Eriksson, Ulrika Goude Westby “Lekfulla litteraturprojekt på Litteraturhuset Trampolin” Kee Lundqvist, Mitt liv i fanfiction ”Den flytande fritiden. Ett samtal om hur barn gör och upplever kultur i dag” (red. Malena Janson) Anna Sofia Rossholm & Elisa Rossholm, Bilden utanför boken – Appropriering av Pippi Långstrump i appar, spel och lek David Cardell och Johanna Sjöberg, ”Gåvor och boxar i bebiskulturen – från moderskapsförpackning till babybox” Susanne Kjällander – Nödvändiga vägvisare bland björntjänster och nättroll – barns kulturella uttryck genom digitalt berättande i förskolan

Ingmar Bergmans arkiv på Filmhuset i Stockholm innehåller utkast, anteckningar, brev och manuskript från 1930-tal till 2000-tal. Ur detta rika material har filmvetaren Anna Sofia Rossholm lyft fram arbetsböcker och manus som visar både spänningen mellan skrift och bild i Bergmans filmskapande och betydelsen av handskriften som medium och materialitet. Skrivprocessen är lekfull i flera bemärkelser: den innehåller lekar med författarjagets identitet men också med fiktiva nivåer i manus. Den mörke och kontrollerande "demonregissören" som skapar av tvång är kanske inte i första hand känd för sin lekfullhet, och just därför är det intressant att se lekens centrala roll i skrivandet. Leken syns i det spontana och dagboksmässiga i skrivandet, men också i det färdiga resultatet: i filmmanusens förskjutningar mellan karaktärer, berättare och författarjag, i glidningar mellan fiktionen och verkligheten utanför som ibland tränger sig på. Dessa förskjutningar ger också form åt Bergmans arv, åt konstnärer, regissörer och författare som skriver vidare på hans alster. Anna Sofia Rossholm är lektor i filmvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hon disputerade 2006 på en avhandling om övergången från stumfilm till ljudfilm i europeisk film och har under senare år publicerat artiklar i svenska och internationella tidskrifter och antologier om bland annat filmmanus, filmpedagogik och ekokritik.

I Möten med mening belyser en grupp forskare ämnesdidaktiska frågor om meningsskapande i och utanför skolans väggar. Genom fallstudier inventerar skribenterna – själva ämneslärarutbildare – lärarens möjligheter att skapa nya insikter i och förståelser av humanistiska och estetiska ämnen som historia, språk och musik. Bokens första del fokuserar på elevers och studenters möten med olika ämnen och discipliner. Hur kan didaktiska frågor och perspektiv användas för att beskriva, granska och skapa en fördjupad ämnesförståelse? I den andra delen utgår författarna från den didaktiska forskningen och ger konkreta exempel och förslag på hur undervisande lärare kan arbeta för att skapa inspirerande upplevelser i ämnesundervisningen. Boken riktar sig främst till ämneslärarstudenter i de humanistiska och estetiska ämnena, men fungerar utmärkt som inspiration och kompetensutveckling för redan verksamma lärare. Möten med mening manar till fortsatt forskning i ett ämne med potential att påverka framtida undervisning.

This study offers historical and theoretical approaches to film versions, speech/voice and translation in early French, German and Swedish sound film. Media, translation and speech are discussed in terms of "universal language" vs. "linguistic diversity", "media transposition" vs. "language translation", and "speech as words" vs. "speech as body". The reading of versions and translation as an issue beyond specific languages, involving the "transposition" of media inscriptions and the "doubling" of bodies, also reframes speech as an ethnic and cultural signifier in a European context.