Anna Storm

Städer präglas idag av starka krafter som globalisering, klimatförändringar, segregation och regionalisering. Över hela världen diskuteras hur dessa utmaningar ska mötas och lösningar formuleras i olika stadsbyggnadsideal – urbanismer. Dominerande i sådana diskussioner är ny-urbanism, post-urbanism, vardagsurbanism, grön urbanism och re-urbanism. I Urbanismer diskuterar etablerade svenska och internationella forskare, planerare och arkitekter vad som kännetecknar – eller bör känneteckna – dagens stadsbyggande. Hur ser önskvärda stadsmiljöer ut och hur bör beslutsfattande i stadsbyggandet organiseras? Vad innebär en hållbar utformning av framtidens städer? Genom att belysa drivkrafter och faktorer som påverkar stadsutvecklingen vill författarna peka på hur och varför staden utvecklas i en viss riktning. De ger också en överblick över trenderna och deras påverkan på svenskt stadsbyggande. Urbanismer vänder sig till alla som arbetar med stadsplanering och stadsutformning, politiskt eller professionellt. Även studerande vid universitet och högskolor och den intresserade allmänheten, stadsborna själva, har stor behållning av boken. Boken ingår i publikationsserien Curating the City som är knuten till Göteborgs universitet.

Idag lever vi i ett globaliserat konsumtionssamhälle, i ett allt intensivare tempo där konkurrensen är hård om tid, utrymme och uppmärksamhet. I vår samtid är även kultur- och stadsmiljöerna på olika sätt produkter och resurser. Men hur påverkar samhällsutvecklingen kulturarvet och vår syn på dess värden? Kanske kan vi tydligare se utvecklingstrenderna och kulturarvets roll för hållbar stadsutveckling om vi blickar bakåt i tid och även vänder perspektivet mot framtiden? I Det förflutna i framtidens stad lägger en grupp forskare olika tidsperspektiv på relationen mellan kulturarv, konsumtion och hållbar stadsutveckling. Författarna arbetar till vardags med framtidsstudier, samhällsplanering, arkeologi, arkitektur och konst och de samsas här under tematiska avsnitt som framtidsvisioner, valmöjligheter, tid och rörelse i stadslandskapet. Texterna gör nedslag i vår närmiljö bland resor, detaljhandel, bostäder och livsstilsideal. Författarna frågar sig bland annat hur vi kan bygga in hemkänsla, identitet och trygghet i stadsmiljön. Kan vi återanvända historiska bostadsmodeller? Och vem bestämmer vilka minnen som är värda att bevaras vilka föreställningar om framtiden har bäring på samtidens kulturmiljövård? Boken vänder sig till beslutsfattare, tjänstemän, studenter och en bred allmänhet alla som har ett intresse för såväl utmaningar som lösningar för en hållbar stad.

Kanon och kulturarv har diskuterats intensivt i Danmark och Sverige under de senaste åren. I Danmark har regeringens beslut att definiera en dansk kanon väckt stor debatt. I Sverige har diskussionen varit hovsammare samtidigt som ordet kulturarv har ett starkt grepp om museer, kulturmiljövård och arkiv. I Danmark har diskussionen kretsat kring vad som är danskt, vem som ska definiera danskheten och vilka konsekvenser det ska tillåtas få. I Sverige har debattinläggen handlat om kulturarvens användbarhet. Förutom i lokal, regional och nationell identitetspolitik har kulturarv kommit till användning inom en rad andra områden som hälso- och sjukvård, regional- och lokalutveckling, turism och mångkultur. Gemensamt för de danska och svenska erfarenheterna är att varken kulturarv eller kanon kan frigöras från politiska aspekter, ett faktum som i olika grad är uppenbart i bokens artiklar. Att utse företeelser till kulturarv eller att föra upp dem på en kanonlista är att vilja något med dem. Men vad? Och vilka platser, föremål och berättelser utses? På vilka grunder? Och av vem? I Kanon och kulturarv skriver 17 forskare om olika sätt att aktivt förhålla sig till och använda det förflutna och vilka konsekvenser det får i olika sammanhang. Landskap, industrianläggningar, europeiska konventioner, musik, minnesparker, propositioner, läroplaner, fotbollsplaner och arkeologiska fyndplatser är några av de arenor som undersöks.