Anna W. Gustafsson

Vi nås av politiska budskap mest varje dag. Ofta gör vi det via sociala medier, där tempot är högt och inläggen korta. Lösryckta rubriker, yttranden och filmklipp delas och blir virala, men sammanhanget underförstås eller klipps bort. Möjligheten att underförstå saker är ett exempel på praktisk språklig ekonomi - vi slipper förklara allting, hela tiden. Den vi talar med förstår oftast vad vi menar ändå. Men underför­ståddheter kan även användas i helt andra syften. Den här boken handlar om vad språket gör i politiken: hur sakförhållanden, förutsättningar och värderingar kan förmed­las språkligt utan att hävdas öppet. Avsikten behöver inte vara att manipulera någon, men det kan ändå bli effekten för den som inte noterar det outsagda och underförstådda. Vår egen bekräftelsebias har också betydelse - när det underförstådda stämmer med våra övertygelser tar vi det ofta till oss utan att blinka. Kanske löper vi därför störst risk att bli manipulerade när vi lyssnar på dem vi stödjer politiskt eller brukar litar på. Boken vill rusta läsaren med en skärpt uppmärksamhet, begrepp och konkreta verktyg för att bena ut skillnaderna mellan vad som sägs i klartext och vad som underförstås. Exemplen är tagna från hela den politiska skalan; även om politiker och partier underförstår olika saker så är strategi­erna desamma. Vi som möter politiska budskap behöver vässa vår politiska läsförståelse, vår politiska litteracitet. Och i alla samman­hang har vi nytta av ett större underförstånd. Anna W. Gustafsson är docent och lektor i svenska vid Lunds universitet. I sin forskning har hon bland annat undersökt politiskt språkbruk, ordförståelse, samtal i olika sammanhang och användningen av metaforer. Hon har mångårig erfarenhet av att undervisa i kurser i text- och diskursanalys.

This book addresses an under-researched area within populism studies: the discourse of supporters of populist parties. Taking the 2019 European elections as their case study, the authors analyse how supporters in eleven different countries construct identities and voting motivations on social media. The individual chapters comprise a range of methods to investigate data from different social media platforms, defining populism as a political strategy and/or practice, realised in discourse, that is based on a dichotomy between “the people”, who are unified by their will, and an out-group whose actions are not in the interest of the people, with a leader safeguarding the interests of the people against the out-group. The book identifies what motivates people to vote for populist parties, what role national identities and values play in those motivations, and how the social media postings of populist parties are recontextualised in supporters’ comments to serve as a voting motivation.

Det är en gåva att få sova som ett barn dokumenterar i dagboksform hur livet förändras när ett barn i familjen får leukemi. Det är en skildring av hur hela familjen försöker hitta en ny grund att stå på , hitta lek, glädje och tillförsikt i en vardag som präglas av väntan, av sjukhusvistelser, provtagningar och mediciner. Det är en skildring av hur ett litet barn reagerar på sjukdom, mediciner och smärta och av hur det påverkar syskonens förståelse av världen när inget är som det var tänkt att det skulle vara. Det är skildring av en lång färd, genom dagar, veckor, månader och år. Boken grundar sig på den blogg författaren skrev när hennes son var sjuk, en låst blogg riktad till vänner och familj, där läkarbesök, provsvar och barnens lek blandas med författarens betraktelser över de livsvillkor som präglar livet med svår sjukdom i familjen.

Under 1970-talet behandlade flera språkvetenskapliga studier ordförståelse i ett demokratiskt perspektiv. Det handlade framför allt om inkludering och tillgång till samhällets olika funktioner. I den studie som redovisas här anknyter författarna till denna diskussion genom att redovisa en undersökning av hur ordförståelsen i högskoleprovet har förändrats över tid. Studien rör perioden 2000–2011. Perioden är intressant på flera sätt, inte minst för att den första internetgenerationen då tog steget ut från skolans värld. Studien visar bland annat att klyftan i ordförståelse mellan provdeltagare från olika åldersgrupper och med olika utbildningsnivå växer. Författarna diskuterar också vilken roll ordens frekvens i olika genrer och ordens ursprung spelar för de påvisade förändringarna i ordförståelse och kopplar i diskussionen till den revolution i läsvanor som de senaste decenniernas digitalisering fört med sig. Anna W Gustafsson är docent i svenska språket vid Lunds universitet och David Håkansson är docent i nordiska språk vid Uppsala universitet.

Sedan 1963 har det vid olika universitet i Sverige och Finland regelbundet arrangerats sammankomster för svenskans beskrivning. Forskningsprojekt och forskningsresultat om svenska språket har presenterats och diskuterats. Den trettiofjärde sammankomsten ägde rum den 22–24 oktober 2014 på Språk- och litteraturcentrum i Lund. Temat var Svenskan i teori och praktiker. Konferensen samlade ca 150 deltagare till 88 presentationer – plenarföredrag, workshoppar och sektionsföredrag. I denna volym publiceras två av plenarföredragen och 30 av föredragen från sektioner och workshoppar. Som värd för konferensen stod svenskämnena och allmän språkvetenskap på Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet.