AnnaSara Hammar

Stockholm har alltid lockat till sig människor som bara stannat tillfälligt i staden. Många har kommit som turister, eller för att arbeta eller studera en begränsad period. Andra, inte minst i senare tid, har kommit till Stockholm som flyktingar, och för en del av dem blir huvudstaden första anhalten på en resa mot ett nytt hem. Tillfälliga stockholmare handlar om några av dessa människor. Tidsperspektivet sträcker sig från 1400-talet till i dag, och vi får möta alltifrån diplomater och identitetsbytare till internationella konferensdeltagare, gästarbetare och flyktingbarn. Den kortvariga vistelsen kan se ut på många olika sätt, men ett har de tillfälliga stockholmarna gemensamt. De har fått möta en ny stad och dess invånare. Hur har de uppfattat staden och hur har staden uppfattat och bemött dem? Frågorna är tidlösa men också brännande aktuella i vår tids globala och mångkulturella värld där människors rörlighet är större än någonsin förr.

I juni 1522 seglade ett antal inhyrda fartyg från Lübeck in i Slätbaken i Östergötland. Deras ankomst blev startskottet för den statliga svenska örlogsflottan. Under de 500 år som gått sedan dess har flottan verkat under de mest ombytliga förhållanden. Teknikskiften och föränderliga politiska landskap har tvingat fram anpassningar till ständigt nya förutsättningar. I den här boken följer vi den svenska flottans utveckling över seklerna ­ en berättelse om fartyg och besättningar i krig och i fred. Här skildras såväl klassiska sjöslag som konvojer, transporter och patrulleringar. Fartygstyper passerar revy: linjeskepp, monitorer, ubåtar och kustkorvetter. Alla utgör de sin tids svar på hur sjökrig förs mest effektivt. Berättelsen inrymmer även de människor som levt och verkat inom flottan som befäl, sjömän, varvsarbetare, lotsar eller kartografer och även deras familjemedlemmar. Sjömakt och sjöfolk är den första skildringen sedan 1940-talet av den svenska örlogsflottans historia och baseras på omfattande ny forskning. Stoffet återges livfullt av historikerna AnnaSara Hammar och Lars Ericson Wolke, båda med djup kunskap i marin historia.

I juni 1522 seglade ett antal inhyrda fartyg från Lübeck in i Slätbaken i Östergötland. Deras ankomst blev startskottet för den statliga svenska örlogsflottan. Under de 500 år som gått sedan dess har flottan verkat under de mest ombytliga förhållanden. Teknikskiften och föränderliga politiska landskap har tvingat fram anpassningar till ständigt nya förutsättningar. I den här boken följer vi den svenska flottans utveckling över seklerna ­ en berättelse om fartyg och besättningar i krig och i fred. Här skildras såväl klassiska sjöslag som konvojer, transporter och patrulleringar. Fartygstyper passerar revy: linjeskepp, monitorer, ubåtar och kustkorvetter. Alla utgör de sin tids svar på hur sjökrig förs mest effektivt. Berättelsen inrymmer även de människor som levt och verkat inom flottan som befäl, sjömän, varvsarbetare, lotsar eller kartografer och även deras familjemedlemmar. Sjömakt och sjöfolk är den första skildringen sedan 1940-talet av den svenska örlogsflottans historia och baseras på omfattande ny forskning. Stoffet återges livfullt av historikerna AnnaSara Hammar och Lars Ericson Wolke, båda med djup kunskap i marin historia.

Den svenska stormaktstiden förändrade livet för undersåtarna på många sätt. Det nya Sverige ville på allvar bli en del av Europa nya landområden fogades till riket, nya städer grundlades och adelns herresäten skulle nu kunna visa upp karaktärsdrag av en stormakt i Europas mitt. Maktens krav ökade på både befolkningen och de styrande. I Mellan kaos och kontroll möter vi människorna i en av stormaktstidens största organisationer och arbetsgivare: den svenska flottan. Under perioden spelade flottan en avgörande roll för förmågan att hålla ihop det svenska väldet. Den hade förgreningar över hela riket, sysselsatte tusentals människor och var en angelägenhet för varje samhällsskikt. Historikern AnnaSara Hammar undersöker vilka strategier amiralitet och officerare använde för att lyckas disciplinera flottans stora manskap och vilka reaktioner den nya ordningen väckte hos de underlydande. I Hammars studie får de sociala relationerna mellan officerare, underofficerare och manskap för första gången en ordentlig genomlysning. Genom den enskilda människans ögon ser vi hur flottans maktstrategier bemöttes med protester eller anpassning och hur amiralitetet tvingades till en ständig balansgång, mellan kaos och kontroll.