Anne-Marie Ericsson

Astrid Sampes (1909–2002) mönster och tryck har fått stort genomslag i svenska hem. Sampe var chef för NK:s Textilkammare, utbildad designer och därtill en skicklig affärskvinna. Den brandsäkra glasfiber som hon introducerade i Sverige var ett viktigt bidrag till den tekniska utvecklingen. Sampe samarbetade med möbelformgivare och arkitekter i offentliga utsmyckningar och utställningar världen över. Anne-Marie Ericsson är fil.dr i konstvetenskap och har varit verksam vid Konsthögskolan och vid Stockholms universitet.

Keramik och porslin i Sverige genom 7 000 år är en populär vetenskaplig översikt som vänder sig till både universitet och allmänhet. Den är en kulturhistorisk och gränsöverskridande historisk skildring där även alla föremålstyper, tillverkning, teknik, användning m.m. under olika perioder presenteras. Boken spänner över tidig neolitikum till moderna tider. Keramiken skildras efter gängse perioder som knyter an till både tekniska och estetiska förändringar och moden, t.ex. tyskt stengods under medeltiden, holländska fajanser under 1600-talet, Wedgwood och annan engelsk påverkan från 1700-talets slut. Det förs även ett resonemang kring vilka andra material keramiken ersatt och ersätts av i vår tid. Illustrerad med över 1 200 bilder. Bengt Nyström (red) är fil. dr och museiman och har skrivit en rad böcker om konsthantverk, senast Rörstrands serviser. Författarna har alla arbetat med keramik och porslin i olika former, som arkeologer, på museer eller som keramiker och är alla experter inom sina områden.

Sextiotalet är åter aktuellt. Frågor om konsumtion och reklam, miljö och solidaritet diskuteras då som nu. Då hävdade vissa att reklamen var livsfarlig och odemokratiskt, idag har varumärket ofta blivit viktigare än varan. Nationalmusei årsbok 2004 handlar om 1960-talet och dess konsthantverk med utgångspunkt i samlingarna och verksamheten på museet. Kapitlen är indelade efter föremålsområden och material. De kan läsas i vilken ordning som helst, något som betonas i Matilda Plöjels grafiska formgivning. Häftena kan tas isär och sättas samman efter humör - en läsares frihet som överensstämmer med sextiotalets idévärld där den individuella upplevelsen betonades. Samtliga kapitel synar tidens rörelser och reflexer på Nationalmuseum. Museets förhållande till 1960-talets konsthantverk och design väntar på en granskning utifrån. Denna bok granskar epoken inifrån, men med en annan generations ögon. Månresans år sätter en gräns för denna bok, som i sin tur förhoppningsvis öppnar dörren för nya skildringar av ett omvälvande decennium.