Anneli Furmark

Serieantologi 2014Till kulturhuvudstadsåret har vi valt att lyfta även serien som ett av kulturuttrycken och det bästa sättet att göra det är genom att ge ut dem i bokform. Serieantologi 2014 samlar ett brett urval av serietecknare som alla har anknytning till Norrland och innehåller serier som (mer eller mindre) tar an Norrland som tema och visar på en enorm vidd i uttryck och stil. Här presenteras både nya talanger och etablerade serieskapare. Förordet är skrivet av Po Tidholm. Medverkande serieskapare: Lars Andersson, Max Andersson, Tomas Antila, Gerd Aurell, Mikael Bergkvist, Fredrik Dellkrantz, Niklas Eriksson, Åke Forsmark, Ludwig Franzén, Anneli Furmark, Stef Gaines, Armita Ghazinezam, Annika Giannini, Jenny Hannula Jan Hoff Mikke Hedberg Joanna Hellgren Sofia Karlström Jonny Nordlund Sofia Olsson Åsa Palmborg Stefan Petrini Robert Pettersson Malin Svedjeholm Anna-Clara Tidholm Elisabeth Widmark Klara Wiksten Erik Winbo Li Österberg

As Long as We Are Together portrays Almasa Salihovic’s survival of the 1995 Srebrenica genocide, when Bosnian Serb forces under Ratko Mladic overran Srebrenica, a UN-declared safe area, in July 1995. Over several days, more than 8,000 Bosniak men and boys were executed in an act of genocide, while women, children, and the elderly were forcefully displaced. Like many families in the region, Almasa's was uprooted by the war waged in Bosnia-Herzegovina between 1992 and 1995. Almasa's story begins in the village of Skejici, where her family lived before the war. As violence escalated, they fled through surrounding forests in search of safety. Among the losses she carries is that of her older brother Abdulah, whose fate remains a profound wound in her family's history. By interweaving testimony, artistic process, and a landscape shaped by both trauma and resilience, As Long as We Are Together offers an intimate portrait of survival, remembrance, and the strength that sustains Almasa's life today. Developed with the Survivor-Centred Visual Narratives project, award-winning graphic novelist Anneli Furmark puts forth a new, arts-based way of gathering, understanding, and sharing the life experiences of survivors like Almasa Salihovic by centring their agency.

När den hyllade serieskaparen Anneli Furmark tecknar serier är människor och relationer i fokus. Som bildkonstnär fångar hon istället landskap, vacker tomhet och stämningar. Några människor syns inte till. Det är stillbilder av platser som kanske är helt övergivna, eller så har någon just passerat och försvunnit ur bild. Januarikala träd inbakade i snö, Vännäs kyrka i sken av gatlyktor en decembernatt, knallorangea lönnar mot en blygrå himmel eller ett litet torp som hukar under magnifika tallar vid en sjö. Det är bilder som utgör ett slags andningspauser i bebyggelsen och i tiden. Furmarks väggkalender innehåller 12 fantastiska bildkonstverk. Motiven är hämtade från framför allt Västerbotten och Ångermanland, men också västkusten och Malmö. Tekniken är blandad; kritor, färgpennor och akvarell. Furmarks väggkalender fungerar som en väggkalender under hela 2027, men bilderna kan sedan ramas in och bli konstverk som räcker under många år.

I sin helhet framstår Kattflickan som en lek med mörkret, ett slags finstämd creepshow där stämning snarare än skräckeffekter står i centrum. Malin Nauwerck, AftonbladetEn verklig pärla Sara Meidell, VästerbottensKurirenAnneli Furmarks Kattflickan och andra berättelser är en samling serienoveller. I en historia möter vi Ylva och Danne som tappar bort varandra mitt i livet, på en festival. Där, bland kattflickor, tält och havsorkestrar, tar sig känslorna upp till ytan igen. Varför följer det allvarliga barnet med kattsminkat ansikte Ylva vart hon än går? I en annan novell får vi träffa Gerd som är åtta år och ska flytta till Kanada. Hon är inte döpt och livrädd för mylingar. Hur hittar vi vår väg i detta hus? Vart ska vi gå, till vem, till vilken sal? Jag, varm och svettig och med samvetskval. Ur TorborgI den tecknade sonetten Torborg ska Gunnel sova sin första natt på det nya hemmet - men någon bor redan i hennes rum och verkar ha gjort det länge. I berättelsen Kung och fosterland strosar Anneli i franska Flandern och känner krigets spöken och fasor in på skinnet. Till sist gör Anneli Furmark en serietolkning av teckningslärarinnan Maja Beskows dagboksanteckningar om ett förbjudet kärleksmöte på järnvägsstationen i Långsele vid förra sekelskiftet. Hon reste i tredje, och jag i andra klass. Och jag måste riktigt slita min hand ur hennes, så hårt höll hon i min då vi skildes. Det förvånade mig, förr var det tvärtom. Jag höll längst i. Ur Maja Beskows dagbok 1912I fem sällsamma noveller skildrar Anneli Furmark i Kattflickan och andra berättelser stilla uppbrott genom livets alla skeden. Med den känsla för färg, stämning och humor som bara Furmark har berättar hon om det stora i det lilla. Om frukostflingor, skräck, tegelhus och prydnadsföremål - om kärlek, krig och fred. Och om död. Furmark är en mästare både när det gäller hennes varma illustrationer och det naturliga och rättframma samtalet mellan människor Andreas Mars, Shazam

När den hyllade serieskaparen Anneli Furmark tecknar serier är människor och relationer i fokus. Som bildkonstnär fångar hon i stället landskap, vacker tomhet och stämningar. Några människor syns inte till. Det är stillbilder av platser som kanske är helt övergivna, eller så har någon just passerat och försvunnit ur bild. Februarikala träd kastar sina skuggor över en funkisfasad, ett pyttelitet hus hukar under svarta granar i skogsbrynet. En hyreslänga i blekt gatlyktesken sedd genom svartrandiga persienner. Ett slags andningspauser i bebyggelsen. Furmarks huskalender innehåller 12 fantastiska bildkonstverk av hus. Motiven är hämtade från framför allt Västerbotten och Ångermanland, men också västkusten och Stockholmsförorter. Tekniken är blandad; kritor, färgpennor och akvarell. Furmarks huskalender fungerar som en väggkalender under hela 2025, men bilderna kan sedan ramas in och bli konstverk som räcker under många år.

Viisikymppisen Elisen elämä on vakaata ja järjestyksessä. Hän on ollut naimisissa Henrikin kanssa 23 vuotta, lapset ovat lentäneet pesästä. Liitto on onnellinen ja rauhallinen, kunnes eräänä päivänä Elise kohtaa avajaisissa Dagmarin. Dagmar ja Elise asuvat kaukana toisistaan, mutta vetovoima heidän välillään on voimakasta. He ryhtyvät suhteeseen, joka muistuttaa teiniromanssia tekstiviesteineen, musiikkilistoineen ja chattikeskusteluineen. He sanovat olevansa kuin kulttuuritätien Brokeback Mountain. Seuraa kuumia kesäpäiviä, salaisia syyskävelyitä ja puheluja loskaisissa kadunkulmissa. Tule kanssani kulman taa on sarjakuvaromaani yllättävästä muutoksesta elämänvaiheessa, jossa kaiken piti olla selkeää. Kirja kuvaa upeasti kivuliasta uhkapeliä, jonka sydän toisinaan valitsee järjestä piittaamatta. Anneli Furmark syntyi vuonna 1962 Vallentunassa ja kasvoi Luulajassa, Ruotsissa. Hän opiskeli Uumajan yliopiston taidekorkeakoulussa ja opettaa siellä nykyään ajoittain. Häneltä on julkaistu kymmenen sarjakuvateosta. Niistä neljä on palkittu Ruotsin sarjakuvaseuran Seriefrämjandetin myöntämällä Urhunden-palkinnolla, joka annetaan vuoden parhaalle ruotsalaiselle sarjakuvakirjalle. Hänen teoksiaan on julkaistu mm. Ranskassa, Kanadassa, Saksassa ja Espanjassa. Tule kanssani kulman taa on Furmarkin ensimmäinen suomeksi käännetty pitkä sarjakuvaromaani. Aiemmin suomeksi on julkaistu osa Punaisesta talvesta (Suomen sarjakuvaseura, 2015) sekä lyhyitä tarinoita antologioissa.

Stability withers where passion blossoms in this cool-toned meditation on mid-life relationships. A loving home and husband; two grown sons; a lakeside cabin with a picnic table where their initials are carved; and the chance encounter with a woman at a party that destabilizes it all. Elise is in her mid-fifties and is satisfied with life. But the moment she sees Dagmar, she s entranced. What begins as eye contact transitions to harmless texting, and quickly swells into the type of lust and yearning Elise did not know her life was lacking. Both happily married, there s trepidation, but they can t resist. The two arrange to meet, changing the course of Elise s stable and consistent life forever. Though Elise s husband attempts to support her exploration, he also begins an affair with a much younger woman a postgraduate student in her thirties. The cliche of it all is too much for Elise to bear. As their marriage unravels, her love for Dagmar grows stronger. But with Dagmar content to stay in her marriage, Elise is stranded, adrift, completely alone for the first time in her adult life, and searching for someone to blame the other woman. In the blur of a breakdown, she s left facing the reality that, after all, she started it. In lush watercolour washes and pencil crayons, Anneli Furmark s Walk Me to the Corner is a gorgeous portrait of desire and heartbreak, and the painful gamble the heart sometimes choses in spite of the mind.

Elise är en bra bit över 50, hon lever i en stabil och ordnad tillvaro, gift med Henrik sedan 25 år, barnen är utflugna. De betraktar sitt äktenskap som lyckligt och lugnt till den dagen Elise träffar Dagmar på en vernissage. Dagmar (som också är gift) och Elise bor långt från varandra, men attraktionen är stark och under en oroväckande varm och torr sommar inleder de en relation som delvis på grund av avståndet mycket liknar en tonårsförälskelse, med allt vad den innebär av sms, låtlistor och chatsamtal. De säger att de är som Brokeback Mountain med kulturtanter istället för cowboys. Sen tar allt en oväntad vändning, åtminstone oväntad för Elise. GÅ MED MIG TILL HÖRNET är en serieroman om en oväntad förälskelse vid en tidpunkt i livet då de inblandade hade trott att lugnet skulle infinna sig. Hon har inte bara en barockmålares precision när hon tecknar mörker och ljus, mobilens kalla sken och trädkronors dunkel. Det är också något alldeles särskilt med hur hon ger sina människor liv. Det beror lika mycket på bilderna som på språk och syntax fumlande dialoger på randen till sammanbrott är även det en exakt konst att behärska. Ida Säll i Svenska DagbladetDet är en technicolor-stämning i färgsättningen, gult, grönt, blått och ibland blodrött och bilderna har en egen dragningskraft, som om romanen är en låt man måste höra till slutet. /.../ att läsa den här underbara och lite omtumlande bildberättelsen är som att komma hem en smula. Det kunde ju lika gärna varit jag. Gunilla Brodrej i ExpressenDen sparsmakade, kärnfulla texten är rytmisk, särskilt i dialogerna, där den studsar mellan karaktärerna. Bilderna, i dämpade jordnära nyanser, akvarell och svart tusch, är ofta närgångna porträtt där hela det mänskliga känsloregistret skildras i subtila ansiktsuttryck, eller till och med genom kroppspråket, uttryckt i ryggtavlor. Ett komplett konstverk helt enkelt, om den underbara, fruktansvärda kärleken. Helhetsbetyg 5. Christine Karlsson i BTJ-häftet nr 23, 2020 Det är gott att befinna sig både i bergochdalbanevagnen och på fasta marken med Furmark, som 18 år efter debuten är lika vital som någonsin. Elin Ruuth i Västerbottens-kuriren

En roman om altoppslukende kjærlighet, vond og fantastisk på en gang. En roman alle kan kjenne seg igjen i, enten de er homo, streit, bi eller bare litt på skrå. Nærmere kommer vi ikke fikk strålende omtaler da originalboka ble utgitt høsten 2016. Den kritikerroste illustratøren Anneli Furmark ble så begeistret at hun umiddelbart skaffet seg rettighetene å lage en svensk tegneserieutgave. Nå er denne utgaven også tilgjengelig på norsk! Monika Steinholm (født 1983) har tatt et toårig forfatterstudium ved universitet i Tromsø. Hun er bosatt i Tromsø og jobber i Ark bokhandel. «Fuck verden» var hennes første roman, og for den ble hun både nominert til Uprisen og til NBUs debutantpris Trollkrittet.

Jens är rädd för att göra bort sig, rädd för vatten ochrädd för blod. Edor är tillsammans med Beate, han övarpå skatetricks, badar naken och simmar längre ut änhan borde. Det enda Edor är rädd för är sättet Jens fårdet att pirra i magen. Närmare kommer vi inte utspelar sig i Nordnorge ochär ett kraftfullt tillskott på den norska vågen som vikommit att älska. Det är en omskakande serieromanom en kärlek som är plågsam och fantastisk på sammagång. En kärlek alla kan känna igen sig i vare sig du ärhomo, straight, bi eller bara lite på tvärs. Anneli Furmark är serietecknare och bildkonstnär. Detta är hennes första seriebok för unga vuxna. Annelibor och arbetar i Umeå och har vunnit ett flertal priserför sina böcker. Monika Steinholm är författare som fått lysandeomdömen för sina ungdomsromaner. Monika bor iTromsö.

The scene is late seventies Sweden: the four-decade-long reign of the once indestructible socio-democratic party has come to an end. Parties on the far left begin to mobilize, hoping to overcome the prevailing capitalist model on a national scale, but also in the streets, factories, and small towns to the North. This is where we meet Siv: a married mother of three employed by the youth sector of her local socio-democratic chapter. Without warning, Siv falls in love with a young Maoist, Ulrik, who recently arrived from the south of Sweden to militarize?and gain control?of the steelworkers union. Anneli Furmark s Red Winter weaves together the story of Siv, Ukrik, and the concentric circles of tension that slowly build around them, threatening to disintegrate her family s foundation. Her three children look on, noticing a shift in their mother without fully understanding it. Siv and Ulrik drift through the season, musing on their actions, their politics, their love, and its inevitable consequences?while Furmark s delicate hues of blue and orange heighten the cinematic qualities of northern Sweden s isolated landscape. Red Winter is a tale of a love that haunts in the darkness of winter.

En sol bland döda klot handlar om Barbro. En vårdag i vår egen tid reser hon från Sverige till Norge med tåg. Hon ska till Tromsö, långt upp i norr, för hon är besatt av en roman som hon har läst många gånger, i olika perioder av livet. Hon är en stalker, eller en pilgrim, beroende på hur man ser det. Den hon jagar är Alberte, som visserligen är en romanfigur, men finns på riktigt, i alla fall för Barbro. Hon lever i en tid som på många sätt skrämmer henne. Hon har förstått att hon är rädd för många av sina landsmän. Är läget annorlunda i grannlandet? Den nordnorska småstaden har nu blivit ganska stor. Mycket är förändrat, men rikedomen och fattigdomen är lika tydlig nu som när Alberte Selmer en vinterdag runt förra sekelskiftet sprang uppför de branta backarna för att få utsikt över fjällen och för att en liten stund få komma undan de trånga gatorna och stadsbornas blickar. Runt staden ligger de stora fjällen och håller vakt som de alltid gjort. Här blandas berättelsen om Barbro med avsnitt ur Cora Sandels roman "Alberte och Jakob" från 1926. Barbros och Albertes liv är som stigar i snön som följer varandra långa stycken, korsar varandra, delar på sig och går ihop igen. En sol bland döda klot handlar om hur böcker bokstavligen kan ändra tillvaron för en människa och hur en romangestalt för ett ögonblick kan få en läsare att glömma sig själv.

"Den röda vintern" är en kärlekshistoria som utspelar sig en smällkall vinter i senare hälften av 1970-talet, i en stad långt i norr. Socialdemokraterna har nyligen förlorat regeringsmakten efter 44 år, olika kommunistiska grupperingar märks i stan och på arbetsplatserna. Kontoristen och trebarnsmamman Siv träffar den unge maoisten Ulrik, som flyttat upp från södra Sverige för att arbeta på järnverket. Ulriks partivänner ser inte med blida ögon på deras förbindelse, dessutom är Siv gift med Börje, en övertygad socialdemokrat som arbetar på samma ställe som Ulrik. Barnen i familjen observerar och funderar men förstår inte riktigt vad de vuxna i omgivningen håller på med. En lågmäld men dramatisk skildring av de märkliga politiska sekter som tog över flera människors leverne i sjuttiotalets Sverige. Detta är den tredje och sista delen i den löst sammanhängande trilogin av Anneli Furmark, grafiska romaner i dess verkliga betydelse, där miljöerna spelar en framträdande roll som relationerna mellan människorna.

När en ung litteraturstudent tar en promenad i trakterna av Tegnérlunden i Stockholm en slaskig januaridag tilltalas hon av en djupt förvirrad man i ålderdomliga kläder. Hon känner genast igen mannen och hjälper honom hem till Blå tornet. Frågorna hopar sig i Anneli Furmarks nya bok. Hur kan Strindberg dyka upp levande nästan hundra år efter sin död? Hur ska han få sin middag när hushållerskan försvunnit? Hur förklarar man för honom att snön håller på att smälta bort mitt i vintern? Och framförallt: hur ska man förklara för August Strindberg hur arg man alltid har varit på honom och nå fram till den store författaren över bråddjupet av ett sekel?